X räknas som Y i kontext C – om lögnerna i media

X räknas som Y i kontext C

Genom att manipulera våra kollektiva trosföreställningar styrs vi. Genom media blir vi övertygade om vem som är god och vem som är ond. Beroende på mediets avsändare får vi olika trosföreställningar, föreställningar som kan vara på tvärs med varandra. Men självklart är det de mest spridda medierna och dess verklighetsbild som i högst grad styr våra kollektiva trosföreställningar.

Radioprogrammet Filosofiska rummet, den 28/10, handlade om makt. Åsa Andersson, praktisk filosof som i sin forskning jagar samhällets princip och laborerar med nya maktanalyser, var en av deltagarna och den som gav mig rubriken, som jag fann alldeles förträffligt klargörande. Med manipulation kan man få en krets människor som är föremål för samma indoktrinering att tro att X i själva verket är Y, eller att en ond är god, eller att en egoist är altruist.

Medieundersökningar visar att Dagens Ekos har hög trovärdighet bland mediekonsumenter. Hur kan det komma sig? Skulle Dagen Eko på något sätt skilja sig mot andra riksmedier som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Rapport, Aktuellt eller TV4:s nyheter?

Precis som Rapport och Aktuellt så tillhör Dagen Eko den kategori medier som kallas ”public service”. Detta ger en falsk bild av att dessa medier skulle eftersträva en opartisk och sann bild av verkligheten i sin nyhetsförmedling. I själva verket skiljer sig inte public service-mediernas nyhetsvärdering och vinkling från sina privatägda, mestadels borgerligt färgade, konkurrenter. Det är samma västerländska rasistiska verklighetsbild som återges om och om igen även av de påstått opartiska public service-medierna.

Det som gör public service-medierna så förrädiska är att nyhetskonsumenterna tror på det som sägs i dessa statligt ägda medier. Trovärdighetsstämpeln ”public service” gör nyhetskonsumenterna mindre kritiska i sitt intag av public service-mediernas propaganda. Därför är public service mycket effektiva propaganda och indoktrineringsinstitutioner. Mediebaserad indoktrinering behövs för att förändra folkviljan. Men vi alla kan försöka förändra media.

Liza Abramowics, den mycket sedda, hörda och framför allt lästa judiska propagandisten, höll ett föredrag vid Samfundet Sverige-Israels rikskonferens i år där hon i korthet kom med följande rekommendationer för framgångsrik Israel-lobbing.

”Vi kan göra vår stämma hörd. Vi kan skriva artiklar, vi kan skriva insändare, mejl, telefonsamtal till media, till politiker, man kan göra en blogg, man kan göra det man är bra på. Och kom ihåg att tjugo trettio mejl eller ett telefonsamtal är en folkstorm.”

Finns det någon folkrörelse som varit framgångsrik i sitt propagandaarbete så är det Israellobbyn. (Jag har tidigare skrivit en text om detta, i Sverige, tabubelagda ämne.)

Vill vi förhindra t.ex. ytterligare nedskärningar och privatiseringar i offentliga sektorn måste vi få stopp på medias påstående att det saknas pengar och att privat vård är billigare och effektivare. Vill vi förhindra en USA-initierad statskupp i Venezuela så kan vi i Sverige dra vårt strå till stacken genom att försöka förhindra våra mediers lögnaktiga utmålande av Hugo Chavez som envåldshärskare och folkförtryckare. ”Och kom ihåg att tjugo trettio mejl eller ett telefonsamtal är en folkstorm.”

Politiker och näringsliv lobbar hämningslöst mot media för att få dessa att sprida deras nyliberala agenda. En agenda som kan vara baserad på rena lögner. Naomi Klein berättar i sin nya bok Chockdoktrinen hur Kanadensisk media blev språkrör för näringsliv och politiker och påverkade Kanadas kollektiva trosföreställningar till att tro på en ekonomisk kris och nödvändigheten av att radikalt skära ner på utgifterna för sådana poster som arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvård. Här kommer ett utdrag ur Kleins text som finns att läsa på sidorna 321-324.

”I ett särskilt TV-program som kunde ses över hela landet rapporterades att ”ekonomer förutsäger att någon gång nästa år, kanske om två år, kommer vice finansministern att komma till regeringen … och meddela att Kanada uttömt sina kreditmöjligheter … Våra liv kommer att ändras dramatiskt.”
/…/
”Vi fick veta att den enda lösningen var att radikalt skära ner på utgifterna för sådana poster som arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvård.”
/…/
”Två är efter underskottshysterin kulminerat avslöjade den undersökande journalisten Linda MCQuaig definitivt att en känsla av kris omsorgsfullt underblåsts och manipulerats av en handfull tankesmedjor finansierade av de största bankerna och bolagen i Kanada.”
/…/
”McQuaig gick till Moody’s huvudkontor på Vall Street och talade med Vincent Truglia, chefsanalytiker med ansvar för att sätta betyg på Kanadas kreditvärdighet. Han berättade något märkligt för henne: han hade utsatts för ständigt tryck från kanadensiska verkställande direktörer och bankmän att utfärda förödande rapporter om landets statsfinanser, något Truglia vägrat att göra eftersom han betraktade Kanada som en utmärkt och stabil investering.”
/…/
”Moody’s var positivt till Kanada medan den kanadensiska pressen hela tiden framställde statsfinanserna som katastrofala.”
/…/
I september 1995 läcktes en video ut till den kanadensiska pressen där Ontarios utbildningsminister John Snobelen sagt till ett slutet möte statstjänstemän att innan nedskärningar i utbildningen och andra impopulära reformer kunde tillkännages måste en panikstämmning skapas genom att läcka information som målade upp en dystrare bild än ”jag kan tänka mig att prata om”. Han kallade det för att ”skapa en användbar kris”.”

Boktips om indoktrinering:

”Indoktrineringen i Sverige” av Göran Palm, från 1968. Palm öppnar ögonen på vid gavel för samhällets olika former av indoktrinering.

Filmtips om idoktrinering:

”The Century of the Self”:http://video.google.com/videoplay?docid=-2637635365191428174 Berättar i första avsnittet historien om hur USA blev ett konsumtionssamhälle, hur kvinnor påverkades till att börja röka och hur ”demokratiska” makthavare anser sig behöva styra undersåtarna genom manipulation i bl.a. media.

Lämna en kommentar