Bara industrin kan rädda glesbygden

lavar_pa_trad_och_stenvast.jpg

Jag har utifrån mina egna intellektuella förutsättningar dragit slutsatsen att turism inte är framtiden för Gotland. Däremot är det mycket lönsamt för det fåtal gotlänningar som äger turistanläggningar av olika slag. Förutom den avkastningen erhåller en ytterst liten krets av turistprofitörerna direkta och/eller indirekta bidrag från kommunen. Gotland mest kände entreprenör och tillika turistprofitör är den riksbekante Pigge Werkelin. Han är troligen den person på Gotland som, genom sina företag, erhåller mest kommunalt stöd av alla på hela ön, privatpersoner såväl som företag. Men detta är inget som någon vare sig media eller myndigheter har räknat på.

Pigge Werkelin var verkligen ute och kastade sten i glashus för ett år sedan (070222) när han svarade på en lokal journalists korta fråga.

”Bidragsberoende. Är Gotland det?”

”Absolut! När vi startade flyget i Kulla så blev det så stenklart för mig. Där nere i Helsingborg fanns det hur mycket egen kraft som helst hos företagen, jämfört med när jag gick runt på Gotland och frågade efter någon som ville vara med och satsa på ett lokalt flygbolag. Här kunde rederiet inte vara med och satsa för de vet inte om de får behålla sina stöd. Bönderna visste inte någonting, allt som har med det kommunala att göra vet inte någonting. I Skåne var ju varenda företag beslutsmässiga för både fem och tio år framåt. Där stod de fram helt själva som ett riktigt näringsliv. Drar man ner här till vilka företag som står på helt egna ben och som har lite muskler så har du kanske 20 företag kvar på ön.”

Gotland ensidiga och kostsamma satsning på turism – eller om det i själva verket handlar om att ge riktat stöd till enskilda näringsidkare – har ur folkflertalets perspektiv varit som att kasta pengar i sjön. Nu har regeringens och Globaliseringsrådets utredare Pär Isaksson kommit till samma slutsats som jag själv. Turismen, och de sommarjobb den kan erbjuda på Gotland, är inte lösningen på öns problem. Nedan är Utbildningsdeparementets pressmedelande. Läs gärna hela utredning.

Kommunleningen på Gotland kommer inte att låta sig påverkas av den här utredningen eller det faktum att Gotland avfolkas med nuvarande ensidiga inriktning på turism. De vill fortsätta tro att turismen är framtiden för att även framöver kunna ge generösa bidrag till sina polare.

Bara industrin kan rädda glesbygden

Turism, högskolor och bättre kommunikationer. Så hoppas glesbygdskommunerna få fram nya jobb när storföretag skär ner och flyttar ut. Men det är oftast fel väg. Bara en stark, lokal industri kan rädda en bygd. Det visar Pär Isaksson med exemplet Gislaved i den sjunde underlagsrapporten till Globaliseringsrådet.

I både Gislaved och Söderhamn hade de största industrierna nya utländska ägare när konjunkturen mattades av efter millennieskiftet och produktionen flyttades utomlands. I rapporten ”Gislaved och Söderhamn – konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut” analyseras utvecklingen före och efter nedläggningarna av Continental respektive Emerson.

I Gislaved har alla jobb som flyttades till Portugal ersatts plus lika många till som försvann bland ortens övriga företag. Söderhamn har däremot inte klarat omställningen lika bra trots att t ex nyföretagandet är något högre i Söderhamn än i Gislaved. Det som lyft Gislaved är inte entreprenörskap i sig utan att företagen överlever, är många och finns inom industrin. Särskild vikt fäster författaren vid:

  • Industrins betydelse: över 50 procent av arbetskraften i Gislaved jobbar i industrin jämfört med cirka 16 procent för både Söderhamn och Sverige som helhet.
  • Tveksamt för regioner att fokusera på tjänstesektorn: konsultföretag och andra avancerade tjänstenäringar kan sällan växa till sig i glesbygden eftersom vare sig kunderna eller arbetskraften finns där. Däremot kan välskötta industriföretag fungera mycket väl även i glesbygd.
  • En miljö med många små- och medelstora företag som ibland konkurrerar, ibland samverkar, men alltid sporras av varandra är avgörande för glesbygdsområden att utvecklas i en globaliserad värld.

Författare är Pär Isaksson, journalist på Affärsvärlden där han tidigare varit Londonkorrespondent och tf chefredaktör.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Lämna en kommentar