Korrupta kommunen kritiseras av revisorerna

dsc_2114.jpgSnäcks camping.

Idag skriver båda lokaltidningarna om den kommunala korruptionen som revisorerna reagerat på.

Tre fall av kommunala försäljningar av campingar som genomfördes förra året kritiseras. Det gäller Björkhaga camping, Snäcks camping och Norderstrands camping. Alla tre med Pigge Werkelin som delägare. Däremot finner revisorerna att försäljningen av Slite camping gått rätt till. Även där var Pigge Werkelin köpare.

Fallet med Björkhaga camping är anmält till EU-kommissionen. De som försvarar priset på enbart 2 miljoner, mot värderingsmannens uppskattade marknadspris på 6 miljoner, hävdar att det inte var möjligt att bjuda ut Björkhaga camping på marknaden och därför inte gick att ta ut marknadspris för anläggningen. Men i fallet med Slite camping konstaterar revisorerna att den också såldes till dåvarande tomträttsinnehavare men till marknadspris. Därför anser revisorerna av försäljningen av Slite camping skett på ett lagligt och därmed korrekt sätt.

När det gäller försäljningarna av Björkhaga camping, Snäcks camping och Norderstrands camping så säger revisorerna enligt Gotlands Tidningar:

”Vi är mycket kritiska, säger kommunens revisorer och påpekar att den bristande dokumentationen kan vara ett hot mot demokratin.”

Nu har vi ju inte demokrati på Gotland, så jag har lite svårt att förstå vad för demokrati som avses vara hotat. Gotland styrs enligt politiska ideal inspirerade av 1930-talets Italien och Tyskland. Politiker och en utvald krets företagare ingår i en allians som tillsammans styr över Gotland. Den styrelseformen kallades under 1930-talet för fascism.

Gotland Tidningar forsätter:

”Det som man [revisorerna] framför allt irriterar sig på är att det är svårt att följa vad som egentligen skett i affärerna, vilka priser och avgifter som man gjort upp om och vad som sagts vid förhandlingarna. Vi är mycket kritiska till hur dokumentationen av ärendet som helhet har hanterats, skriver revisorerna som anser att både kommunstyrelsen och tekniska nämnden bär ansvar för detta.”

Revisorerna borde ju förstå – de har ju själva erfarenheter från lokalpolitiken på Gotland med bl.a. förra mandatperiodens kommunalråd Jan Lundgren som ordförande för revisorerna – att sitter man i goda vänners lag och dricker wisky så inte fan har man lust att göra sig besvär med att protokollföra samtalet.

Gotland Tidningar sammanfattar:

”När det gäller Björkhaga camping, som också såldes till tomträttsinnehavaren, är revisorerna inte lika nöjda. [som i fallet med Slite camping, läs ovan] Priset på fastigheten liksom den låga tomträttsavgiften innan försäljningen, kan ha gynnat arrendatorn.
I ärendet med Snäcks camping går det inte att läsa ut vilka förutsättningar som gäller mellan kommunen och nuvarande arrendator. Den låga tomträttsavgiften kan vara ett otillbörligt gynnande.
Uppgörelsen om Norderstrand får än skarpare kritik, då man kommit överens med en entreprenör utan att några konkurrenter har fått lägga bud.”

Att Pigge Werkelin därmed snart har totalt monopol på campinganläggningar på ön ger fin fina signaler till andra intressenter att lämna Gotlands ifred. Fri konkurrens, på en fri marknad av självständigt stående företag, är inte den gotländska modellen. Och var det inte heller i 1930-talets Italien och Tyskland.

När det gäller lokaltidningarnas hantering av revisionsrapporten så skiljer den sig åt.
Åsa Smeds artikel i Gotlands Tidningar, som jag här citerat ur, uppfyller grundläggande grav på journalistik. Hon inleder, så som alla journalister får lära sig och som de flesta också gör i praktien, med det viktigaste och mest intressanta. Efter att ha skrivit om korruptionen skriver hon också om revisorernas kritik över att sjukvården inte kunna hålla budgeten. Dessutom namnger hon den köpare som otillbörligt gynnas av korruptionen.
I Gotlands Allehanda tar Magdalena Olsson ett helt annat grepp. Hon bryter mot den journalistiska grundprincipen att skriva det intressantaste först och inleder därför med kritiken om sjukvårdens budgetproblem. Sedan skriver hon om korruptionen, men mörkar, till skillnad mot GT, namnet på den köpare som otillbörligt gynnats, trots att det är Gotlands mest kända och upphausade företagare.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Intressant

Lämna en kommentar