Dagens Bild: Burgsvik – Valars brygga

080602-005.jpg

080602-0061.jpg

080602-007.jpg

Igår kväll, när jag gick en promenad genom orten med Alfa, såg jag några anslag om Busters Mack. Busters mack var en gång i tiden Esso-mack. Sedan var den bilverkstad. Och det senaste året har det inte varit någonting men byggnaden har blivit upp-piffad och fått den gamla Esso-skylten uppsatt nymålad och fin. På anslagen stod att läsa att det skulle hållas utställningar under sommaren. Och i framtiden planeras fotoutställningar med de många kända fotografer som är sommargotlänningar boende på Sudret. För att kommentera detta tar jag och citerar den helt geniala Gunnar Danielsson:

Själv har jag aldrig blivit tillfrågad om jag vill va mé
Och det är helt okey för jag är inte särskilt känd
Och det är bättre att vá utfryst än att vá innebränd

Idag finns anledning att gratulera Wanja Lundby-Wedin som trots bara fel och brister blev omvald som LO:s ordförande igår. LO:s främsta klättermöss har varit samlade till kongress och på en sådan tillställning finns ingen med mod att ifrågasätta. Om detta vittnar inte bara de beslut som fattas, som nu att omvälja Wanja Lundby-Wedin, utan även Göran Greijder som berättar följande i sin bok ”Arbetarklassens återkomst”:

“En majdag 1997 bevistade jag för första gången ett möte i LO:s representantskap. Den stora kongressalen i Folkets Hus i Stockholm var full av ombud och på podiet längst fram satt Bertil Jonsson och svingade klubban. Han såg mer självsäker ut i den rollen än när han uppträder i media. Men nästan två timmar förflöt utan att ett enda ärende ledde till debatt. Talarstolen stod tom; ingen klev upp. Ombuden prickade bara av punkterna på dagordningen och i övrigt rådde en nästan kuslig stillhet när ärendena avverkades.”

Bertil Jonsson kunde då, precis som Wanja Lundby-Wedin igår, känna sig trygg och vara avslappnad på LO:s kongress. Inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen är det ingen som sticker upp mot ledarna. Alla strävar mot samma mål. Den egna karriären. Då måste man ta skeden i vacker hand och hålla käften även om man skulle tycka annorlunda än ledningen. Eller som Maria-Pia Bohethius uttryckte det i radioprogrammet OBS:

”Lever man på sina åsikter kan man inte ha vilka åsikter som helst.”

Det måste kännas väldigt välmotiverat att år efter år betala en hög avgift till facket när man representeras av sådana företrädare. 😉 Dessutom blir man som LO-medlem kollektivansluten till Svenskt Näringsliv. 😉

Andra bloggar om: , , ,

Lämna en kommentar