Ang. Mina texter om Sven Lindqvists politiska artiklar i boken Hamiltons slutsats

”Sven Lindqvist”:http://www.svenlindqvist.net utgav 1980 boken Hamiltons slutsats. Boken innehåller en samling politiska artiklar som SL skrev under 1970-talet. Våren 2008 hittade jag ett osprättat exemplar i en boklåda i Oskarshamn och blev djupt, intellektuellt, gripen.

Artiklarna i Hamiltons slutsats har åldrats utan att ha föråldrats. De är fortfarande i allra högsta grad intressanta och tankeväckande. Nu utifrån en annan verklighet än den författaren levde i och hoppades på när artiklarna skrevs. Jag är inte säker på att författaren genom åren bevarat de åsikter som lyser så klart i texterna och som så starkt präglade sjuttiotalet. Åsikter som ”kunde” delas av en förkrossande majoritet svenskar till följd av den dåvarande ekonomiska maktens oförmåga att tysta folkliga vänstervindar från att få genomslag.
Men just sjuttiotalets radikala och omfattande vänsteroptimism – och den då så naturliga tron på och förhoppningen om ett mänskligare samhälle – kontrasterar starkt mot _dagens_ enda väg/ideologi – som dyrkas och tillbedjs av cirka 95 procent av medborgarans representanter i riksdagen – den utbredda och människofientliga nyliberalism.
Sven Linqvists sjuttiotalstexter väcker verkligen drömmar och hopp. Men mest väcker de tankar om dagens samhälle, och framtidens. Jag reflekterar och speglar, i _mina_ texter, de tankar SL:s 30-40 år gamla texter ger mig och ställer också frågan:
Vart blev ni av ljuva drömmar?

——

h4. Jag har hittills skrivit om följande artiklar:

”Almarna i Kungsträdgården”:http://motbild.se/index.php?id=191 sid: 9-13

——

h4. VAR BLEV NI AV, LJUVA DRÖMMAR?

Svensk text: Tage Danielsson & Hans Alfredson, 1976
Originaltext och musik: Gloria Sklerov & Henry Lloyd (”Where Did They Go?”)

Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj:
alla tåg som går mot lyckans land på första maj
– svara på en fråga från en vän som tappat tron:
när är dom framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn.
Om du har en dollar får du rum i hennes famn.
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
– så synd att hennes huvud var ett hål!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd.
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt,
fascismens korpraler? Jo, dom sitter där dom satt.

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
– ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sej, så han är nog inte riktigt död…

Lämna en kommentar