Eftersom Alfa är på fastlandet så har jag tvingats söka mig ut och skaffa nya vänner. På bilden är min nya vän. Hon påminner en hel del om Alfa. När jag kliar henne vifftar hon på svansen. Och hon har en otroligt tjock och mjuk päls. Jag funderar på att ta hem henne och klippa pälsen med Alfas maskin, så hon inte ska behöva ha det så varm.
Kort efter att jag tagit bilden kom ett annat får fram. Medan jag ägnade det lite uppmärksamhet reste sig min vän och började pinka på min sko. Jag blev ju lite förvånad. Men eftersom levande varelse, både som får och människa, präglas av sin social miljö så måste man i detta fall ha överseende med det, ur människoögon sett, ohyfsade beteendet. Får har ju, till skillnad mot många människor, inte för vana att bete sig dåligt mot andra av ren ondska.