2 tankar på “Dagens Bild: Burgsvik – åkrar”

  1. Hej Magnus!
    Vilken fröjd det är att njuta av dina bilder från Gotland! Jag läser även en del av det du skriver i din blogg och håller med om en del av det du skriver. Själv flyttade jag från ön för snart 15 år sedan för att börja plugga och när jag var klar så var inte längre Gotland ett alternativ för mig! Det fanns inga utveckligs möjligheter och inga jobb. Så Gotland har nu blivit något jag besöker på sommaren! Så det känns härligt med din blogg och dina tankar om Gotland. Efter som jag är fotonörd, är jag lite nyfiken på vad du har för utrustning! Har läst att du får en del kommentarer om att du kryddar dina bilder lite färg.
    Detta är dock något som inte stör mig.
    /Christer

    Svara
  2. Kamerans roll är extremt mycket överdriven. Detta bevisar jag på min andra blogg där jag lagt upp ett gäng Stockholmsbilder som är tagna med en Canon Powershot A85. Dessa bilder hade inte blivit ett uns bättre med den Nikon D80 och det objektiv 18-135/f 3.5-5.6 som jag använder nu. Fast det bildgalleri-program jag använder på den andra bloggen ska jag byta ut när jag får ork. Det sparar nämligen bilderna, bokstavligen, i en databas i stället för som bildfil. Därför har lite att den tekniska kvaliten förlorats.
    Att använda ett zoom-objektiv för med sig att objektivet inte blir raktecknande som en fast brännvidd. Därför är det lika frustrerande varje gång jag fotograrar en rak horisont. Men jag valde bekvämlighet. Att aldrig behöva byta objektiv gör det roligare att fotografera.

    Jag fotograferar alltid (nästan) på exponeringsautomatik med bländarförval. Hade jag varit riktigt ambitiös, vilket jag varit under många tidigare år, hade jag använt en separat exponeringsmätare som kan mäta infallande ljus, till skillnad mot reflekterande ljus som kameror mäter genom objektivet. Sedan är skäpedjupet inte mycket att dribbla med på en så liten bildyta som Nikonens bildsensor är. Därför har jag även övergett mitt ambitiösa och medvetna skärpedjupsval. Nu kör jag nästan alltid bländare 8 eftersom det ger bäst skärpa på mitt objektiv. Kameran och objektiv har inte heller någon bra metod för att kunna ställa in skärpedjupet exakt. Hade det funnits hade jag troligen använt skärpedjupet aktivt.

    När bilderna är tagna bildbehandlar jag i gratisprogrammet Gimp. Jag använder uteslutande Debian-GNU/Linux som operativsystem och då finns inte så mycket annat att välja på. Men Gimp täcker med marginal mitt behov. Till Gimp använder jag programmet Ufraw för att kunna bildbehandla Nikonkamerans råfiler. Råfilerna använder jag om kameran misslyckats med vitbalanseringen. Jag sparar nämligen alla bilder i både raw och jpg format i kameran. Jag tycker dock det är ett mindre helvete att försöka få till neutrala färger. Man kan ju ljustera helt obehindrat och det är väldigt svårt att se när bilderna verkligen är rätt vitbalanserade. Missar i vitbalanseringen mångfaldigas när jag ökar färgmättnaden…

    Min bildbehandling omfattar vanligvis endast ljustering av nivåer (ljus/mörker och kontrast) och färgmättnad. Och jag sparar alltid den färdigbehandlade bilden i tif-format, för att inte förlora i teknisk kvalitet. Sedan har jag ett smart program, Phatch för att skala ner bilderna i webbformat, lägga in text och skärpa upp bilden.

    Om man vill visa bilder på webben och inte har en databas, vilket alla mina webbsajter bygger på, så är JAlbum ett utmärkt verktyg.

    Svara

Lämna en kommentar