För några nätter sedan drömde jag en mardröm om att jag skulle flytta till Visby. Jag höll på att flytta in i en lägenhet som låg i ett flervånings hyreshus. Utanför porten var en stor asfaltsplan som ramades in av hus på tre sidor. Jag skulle precis som här bo marknära men min uteplats var asfalterad. Fy fan vilken ångest jag fick i drömmen. I drömmen frågade jag mig också vad i helvete jag ska i Visby att göra. Visby är ju en vanlig småstadshåla och en sådan har varken storstadens puls och utbud eller småortens lung, tystnad och närhet till naturen. En småstad har inte ett skit som gör den attraktiv att bo i för mig. När jag vaknade var jag väldigt nöjd och lycklig över att jag bodde kvar i Burgsvik och drog en stor suck av lättnad över att drömmen inte var verklig.
Visby är trevlig i lagom doser. Brukar åka dit en gång i månaden och äta på Mc Donalds. Detta val av födoställe beror mest på att det är smidigt att utfordra Alfa med hamburgare. Det skulle vara betydligt dyrare och besvärligare att köpa pizza till Alfa och servera honom det. Alfa älskar hamburgare och så fort vi kliver av bussen så bär det av raka vägen mot Mc Donalds. När vi väl ätit så vill han helst gå tillbaka till bussstation och ta bussen hem. Men då får jag ta kommandot och se till att det blir lite sightseeing också när vi ändå är i stan. Idag var det en riktigt fin dag. Den finaste i år, nu när det börjat grönska och så.
Bussresan, som tar en och en halv timme, är för mig en förnämlig underhållning. Jag har alltid med mig min mp3-spelare och håller den laddad med bra radioprogram som (i bokstavsordning) Filosofiska rummet, Kaliber, Konflikt, Medierna, Plånboken, Publicerat. Public service, På minuten, Spanarna, Tendens samt olika dokumentärer som sänds i P1 och P3. Podradio är ett fantastiskt bra sätt att höra på radio.
Det underbara föränderliga landskapet som jag ser ut på samtidigt som jag lyssnar på bra radioprogram gör att färden blir en större upplevelse än vad jag får av att se på film. Därför går en och en halv timme fort. Och om en dryg månad ska bussarna bytas ut mot ny bekvämare och betydligt tystare dito vilket ytterligare kommer att stärka min upplevelse. Något jag ser fram emot. De nuvarande gamla bussarna är oacceptabelt bullriga. Det skulle vara intressant att veta vilket resultat Gotlands unga män får på hörseltesten när de mönstrar. Jag kan mycket väl tänka mig att många barn och ungdomar får sin hörsel skadad av de många timmarna av öronbedövande bussresor till och från skolan.