Israel har inte rent mjöl i påsen

Strandad_flundra

Vi har sedan Aftonbladet den 17 augusti publicerade Donald Boströms artikel – som handlade om att Israels arme tar med palestiner, som de dödat, till obduktion och sedan lämnar tillbaka dem uppspättade till de anhöriga – fått lära oss att judar bakar bröd med fienders blod. Det var något som de flesta av oss troligen inte vetat förut. Men nu vet vi! 🙂

Men i stället för att skriva om judiska recept vill jag fokusera på obduktionerna. Varför israeliska armen tar med sig palestinier de mördat och obducerar dem?

Dödsorsaken kan ju inte ifrågasättas. Inte heller har Israel för vana att lägga två strån i kors för att hjälpa, eller på andra sätt dra på sig kostnader, för andra folkslag än judar. – Inte utan orsak kallas den israeliska staten rasistisk. – Så varför sker dessa obduktioner? Det finns faktiskt mycket goda grunder till att verkligen gå till botten med detta och det är just det Donald Boströms artikel pläderar för.
Men i stället för genomlysning har Israel och dess lobby angripit budbärarna – Aftonbladet, chefredaktör Jan Helin, kulturchef Åsa Linderborg och journalisten Donald Boström – med antisemitstämpeln.
Varför har ingen på israelsidan, istället för att ösa kritik över budbäraren, förklarat syftet med obduktioner eller föreslagit en utredning om varför man obducerar. Den som har rent mjöl i påsen…

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg har nu givit Israel och israellobbyn svar på tal. Som vanligt så sopar Åsa Linderborg banan med sina motståndare med hjälp av sin kunskap och intelligens. Ås Linderborg skriver bl a.

”Med antisemitismen som anklagelsevapen har Israel en fördel som ingen annan, och kan skaffa sig ett brottsregister som omvärlden antingen visar förståelse eller blundar för.”
/…/
”När omvärlden tiger still av skräck för att stämplas som antisemiter, ges Israel rätt att ockupera, döda, vräka, fängsla, tortera, svälta och med murar ringa in ett annat folk.”
/…/
”Därför skäms jag å mina liberala presskollegors vägnar när de nu inte med kraft står upp för den svenska yttrandefriheten, som utmanas och häcklas av en stat vars förbrytelser de inte heller med ett ord fördömer.”

Som vanligt har Åsa Linderborg rätt både i sak och moraliskt/ideologiskt. Det är detta som skrämmer hennes meningsmotståndare och gör henne så pass hatad i motståndarlägret att de nu dragit igång ett drev och kräver att hon ska få sparken. De sk liberalerna gillar inte yttrandefrihet när deras egna ”sanningar” inte får dominera debatten utan avkläds av en betydligt skarpare hjärna en vad de själva har att tillgå. Då står liberalerna med hängande huvud, och byxorna nere, och kräver censur.

LO sviker medlemmarna och struntar i det dåliga anseendet

050219-006

I maj 2009 gjorde Nordic Brand Academy, som delägs av Stockholms Universitet, en studie där de undersökte fackförbundens anseende. Via en webbpanel där 6000 personer tillfrågades framkom att LO hade lägst anseende. Det intressanta är hur LO tog till sig undersökningen, eller rättare sagt avfärdade den, till skillnad mot TCO:s ordförande Sture Nord som bemötte webbpanelens åsikter med respekt.

Nedan följer några talande utdrag ur Svenska Dagbladet, som tisdagen den 25 augusti skrev att Svenska folket sågar LO-facken.

Robert Gelmanovski, vd Nordic Brand Academy*
_Framför allt är betygen låga när det gäller förmåga till nytänkande, utförande av uppdrag samt hur det fackliga ledarskapet uppfattas._
– Om man tittar lite djupare i siffrorna ser man att LO får riktigt lågt betyg på just ledarskap, med ett index på 32. Det är fruktansvärt dåligt.
– Gott anseende över tid formas av att man håller det man lovar. Problemet för LO var att avståndet var för stort mellan löfte och leverans. Organisationen sa en sak och gjorde en annan.

Marie Linder, kommunikationschef LO*
– Studien gjordes under en period när vi hade mycket negativ publicitet och hade svårt att komma ut med våra frågor, säger hon.
_Om ni ska vara självkritiska, kan LO:s dåliga resultat bero på något annat?_
– Väldigt mycket handlar om fackets tillgänglighet och om hur vi når ut med våra frågor, och under maj var det svårt. Det vi kan göra nu är att fortsätta att jobba och opinionsbilda kring fackliga kärnfrågor, och berätta vad vi vill.

Sture Nordh, ordförande TCO
– I förtroendeindex som görs med jämna mellanrum hamnar vi lågt. Det är något vi måste ta itu med. Det handlar om att leva som vi lär och att visa att vi åstadkommer resultat som är viktiga för människor i deras vardag.

Man kan ju undra vad som skulle kunna få LO att respektera sina dyrt betalande medlemmar. Att medlemmarna lämnar sina fackförbund och därmed lämnar den inkompetenta men självgoda organisatioen LO skyller LO på att det blivit dyrare, eftersom det inom sekten ”arbetarrörelsen” är tabu med självkritik. Givetvis borde LO kritiskt granska vad LO och dess underorganisationer fyller för funktion för de dyrt betalande medlemmarna. Många medlemmar ser uppenbarligen ingen nytta med att betala dyrt till facket. Att då vägra ta medlemmarna och de före detta medlemmarnas kritik på allvar är verkligen att förnedra dem genom att göra dem obetydliga och osynliga. Vem vill tillhöra en organisation som vägrar lyssna på en och som har en ledning bestående av självgoda inbördes beundrare?

Orsaken till att det gått så snett med LO och dess fackliga organisationer, och även socialdemokratin, är så klart de höga lönerna som erbjuds i toppen. De flesta medlemmar i arbetarrörelsen har inte möjlighet att tjäna så mycket inom sitt skrå. Enda chansen är då att hoppa på den fackliga eller politiska karriärvägen. Den kräver vare sig utbildning eller kompetens, bara undergivenhet och lismande lojalitet med de som redan klättrat till toppen av organisationen. Med sådana förutsättningar för karriär tappas medlemsintresset bort på vägen.

Dessutom tycks det vara så att de som strävar mot toppen inom den så kallade arbetarrörelsen har ett genuint dåligt självförtroende som yttrar sig som underlägsenhetskomplex. Arbetarrörelsens företrädare känner sig vädligt duktiga när de får beröm av näringslivet, genom att svika medlemmarna. Det dåliga självförtroendet gör också att arbetarrörelsens företrädare inte tror på någon annan politik och andra sätt att organisera samhället än det som de självsäkra näringslivspamparna förespråkar. Detta är orsaken till att arbetarrörelsens företrädare numera förespråkar högerpolitik trots medlemmarnas önskan om, och behov av, en solidarisk vänsterpolitik.

Arbetarrörelsen behöver nya ledare. Ledare med kunskap, integritet och ideologi.

Tjänstemännen vet inte hur det ska vara!

090817-001

Idag på morgonen, när jag var i affären, fick jag se att det stod ”Kommunen anlitar samma mäklarbyrå” på löpsedeln. Ohhh, vad nyfiken jag blev… 🙂

Väl hemma läste jag artikeln som var publicerad i Gotlands Allehanda och insåg att det var en berättelse om inkompetens. Döm själva, så dömer jag sedan. 😉

”- Jag vet att det är så. Men jag vet inte varför vi alltid anlitar samma mäklarbyrå. Frågan är befogad, jag har själv undrat samma sak, säger Kjell Skalberg [(c) ordförande i tekniska nämnden].
Han säger att han försökt forska lite i varför det alltid är samma byrå som anlitas, när lagen om offentlig upphandling finns.
– Jag har inte kunnat få något svar. Inte mer än att det var ute på upphandling och det kom in anbud, för många många år sedan, redan innan den här mandatperioden. Då anlitades just den här byrån. Sedan tror jag det bara blivit så av gammal vana. Det har fungerat bra helt enkelt.”

”Christer Sandelin är utredningssekreterare på gatu- och markavdelningen, där fastighetsförsäljningarna sköts.
– Jag vet inte ens om vi behöver ta in anbud när vi anlitar en mäklare. Det skulle vara fullständigt omöjligt att ta in anbud för varje objekt vi säljer, säger Sandelin.
– Jag har ärligt talat inte funderat speciellt mycket över det här. Vi anlitar samma byrå av gammal vana. Vi är nöjda med dem. Men det är möjligt att vi kanske ska se över vårt system och ta in nya anbud från mäklare.”

Tjänstemännen vet inte hur det ska vara!

Skalman vågar inte kräva en förklaring!

Skalman gör ingenting för att ta reda på saken eller se till att upphandlingsreglerna följs!

I fall som detta, där man återkommande kan komma att behöva få tjänster utförda, upphandlas i konkurrens ett ramavtal. Det pris/arvode som står i anbudsvinnarens ramavtal gäller vid de tillfällen tjänster efterfrågas under avtalstiden.

Jag tror inte att Skalman är den enda inkompetenta och handlingförlamade politikerna på den här ön. Jag tror det är mycket vanligt att politikerna inte vågar ta det befäl över verksamheten som de har i uppdrag att göra och som de får mycket bra betalt för. Bland annat har jag hört Per-Olof Jacobsson (c), ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden, medge att han sagt att ’de [tjänstemännen på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen] tycker inte om att man lägger sig i’.
Så vad i helvete är det som motiverara dessa idioter att syssla med politik när de inte vill agera eller påverka??? Är det bara inkompetens och underlägsenhet, som grundat ett ynkligt ego, som genom politiken försöker hävda sig och stärka självkänslan??? Men blir självkänslan starkare av att vara underdånig mot dem man ska bestämma över???
Bra företrädare för folkviljan på Gotland är de i alla fall inte.

Werkelin säger att turistsäsongen är kort eller hur lång som helst

DSC_0404

Idag debuterar, mig veterligen, lillebror Bobo Werkelin i lokalpressen. Han säger ”det är så kort [turist-] säsong”.

Jag höll på att trilla av stolen när jag läste hans uttalande. Sedan tänkte jag att han kanske är utvecklingsstörd eler av någon anledning inte vet vad han säger. I vilket fall som helst så är det märkligt med tanke på vad som brukar sägas från Werkelin-håll när storebror Pigge eller storasyster Eva uttalar sig i media.

Bobo:s uttalande kommer när han berättar om familjen Werkelins utvecklingsplaner för Kneippbyn. Familjen vill fördubbla antalet bäddar men är som vanligt ute efter snabb och mycket hög avkastning på insatt kapital.

”Ett sätt att finansiera det, eftersom det är så kort säsong, är att bygga bostadsrätter som också hyrs ut av innehavarna. Samma modell som i Björkhaga, säger Bobbo”

Först och främst avsöjar Bobo att de som köper hus eller lägenhet, enligt det koncept som är vanligt när familjen Werkelin är i farten, – t ex Björkhaga, Tott och snart Slite – har en kort säsong under vilket det är troligt att det går att hyra ut sitt hus eller sin lägenhet. – Jag vet inte om detta framgår i säljsamtal och prospekt när familjen Werkelin avyttrar sina hus och lägenheter. – Säsongen är alltså så kort att familjen Werkelin själva inte anser avkastningen stor nog för att det ska vara lönsamt bygga och hyra ut. I stället bygger de, säljer fort som fan och låter någon annan stå där med en kort säsong och risk för egna höga kostnader.

Men märkligast med Bobo:s utalande är att familjen Werkelin anser att sägongen är mycket, mycket kortare fyra kilometer utanför Visby än vad den är i Slite. För ett år sedan sade Pigge Werkelin följande när han önskade exploatera stranden vid Slite:

”Säsongen kan bli hur lång som helst, utanför Visby är Slite det ställe som har störst potential.”

I dagarna har familjen Werkelin fått kommunstyrelsens välsignelse till att bygga nittio (90) så kallade strandstugor längs stranden i Slite. Hur lång tror ni säsognen i Slite kommer att bli i praktiken när väl exploateringen är i hamn?

Det blir väl som med Björkhaga camping, som jag besökt 21 augusti 2007 och 1 september 2008. Då var det inte mycket till säsong, kan jag lova.

P.S. Jag tycker det blir lite ensidigt att skriva så mycket kritiska texter om just Pigge Werkelin. Men jag skriver vanligtvis bara när jag är arg. Och det finns inget som gör mig så arg som människor som ljuger och manipulerar. Och detta är Pigge Werkelin en hejare på. Bäst på Gotland måste jag nog erkänna. Så följaktligen är han den som vanligtvis drar han på sig min vrede och mitt engagemang. Om han vore sann och ärlig skulle jag inte bry mig om honom. Med det skulle inte hindra att jag retade upp mig på kommunen, om de särbehandlade honom och gav honom förmåner. Men då vore det inte Pigge:s agerande utan kommunens jag skulle angripa. D.S.

Andra bloggar om: , , , ,
Intressant

Den lokala politiska kulturen blev Marianne Samuelssons fall

DSC_0388

Två är innan Gotlands landshövding Marianne Samuelsson tvingades avgå – p.g.a. att hon ansåg att alla inte skulle var lika inför lagen – blev hon angripen i lokalpressen av de lokala moderaternas mest kända företrädare Inger Harlevi samt öns mest kända företagare Pigge Werkelin just för att länsstyrelsen, inklusive landshövdingen själv, hade lagen och likhet inför lagen som ledstjärna vid myndighetsutövningen. Både kommunpolitikern och företagaren uttryckte kritik just för att lagen gick före de enskilda företagens intressen. Speciellt inriktade sig de båda på länstyrelsens upphävande av det märkliga bygglov som kommunen beviljat Snäcks camping (Länsstyrelsen ansåg inte att 40 nya villavagnar på Snäcks camping är någon tillfällig åtgärd som man kan ge tillfälligt bygglov för.) som ägs gemensamt av familjerna Harlevi och Werkelin. En sommarboende granne till campingen hade överklagat kommunens beslut och fick då stöd av länsstyrelsen.

070609 publicerade Gotlands Tidningar en intervju med moderaten Inger Harlevi med rubriken ”Det finns bitterhet på länsstyrelsen”.

”Liksom Pigge Werkelin kritiserar hon att kommunala beslut om exempelvis bygglov ofta rivs upp av länsstyrelsen.
Detta hämmar öns entreprenörer, hävdar Werkelin och Harlevi.
-Det är ett stort problem att dialogen mellan tjänstemännen på kommunen och länsstyrelsen är så dålig. Det finns en bitterhet på länsstyrelsen. Den sitter i väggarna, säger Inger Harlevi.”

070613 (fyra dagar efter intervjun med Inger Harlevi) publicerade Gotlands Tidningar en artikel på centerna ledarsida skriven av kommunalrådet och tillika kommunstyrelsens ordförande Eva Nypeliuz med titeln ”Nu måste Jante grävas ner

”Varför kan inte vi gotlänningar och sommargotlänningar försöka se positivt på när någon har nya affärsidéer och lyckas som företagare. Det måste bli accepterat och fint att vara företagare och därtill lyckas och tjäna pengar på sitt företag.”
/…/
”Nej, gräv ner Jante för gott och gläds med de många duktiga företagare vi har på Gotland inom olika branscher istället för att ge uttryck för avundsjuka genom att leta fel och brister.”
/…/
”För att lyckas med den satsning vi nu gör i kommunen krävs ett gediget engagemang från alla som är berörda, och det är många. Politiker, tjänstemän, näringslivets aktörer och företagarna själva samt inte minst media.”

070615 publiceras en insändar av Inger Harlevise i Gotlands Allehanda med rubriken ”För att få något måste man ge något”.

”Jan Lundgren [dåvarande socialdemokratiskt kommunalrådet] visade under sin tid som kommunstyrelseordförande att han tror på turismen och turismens utveckling. Eva Nypelius [nuvarande centerpartistiskt kommunalråd] har mycket tydligt visat att hon sätter utveckling av näringslivet och företagsklimatet i första rummet och har på ett mycket förtjänstfull sätt satt igång arbetet med ”Raka Spåret”. Och hon driver den frågan stenhårt trots att det uppenbarligen finns kommunala tjänstemän som ogillar ambitionen med detta. Men vad hjälper det att kommunledningen vill tolka lagar och förordningar för att se vad som är möjligt att göra, om Länsstyrelsen samtidigt tolkar dem för att se vad som är möjligt att förbjuda?”

071116 skrev Pigge Werkelin en insändare med rubiken ”Jag har tappat förtroendet för landshövdingen

”Man har försökt att dra tillbaka bygglov som jag har fått av en enig byggnadsnämnd vid två tillfällen. När jag försökte förklara att de hade fel och att detta skulle skada oss och vår affärsidé hänvisade hon till sina experter.”
/…/
”Man har försökt att dra tillbaka bygglov som jag har fått av en enig byggnadsnämnd vid två tillfällen. När jag försökte förklara att de hade fel och att detta skulle skada oss och vår affärsidé hänvisade hon till sina experter.”
/…/
”Hade förhoppningar om att Marianne i rollen som landshövding även skulle vara utvecklare på ön som sin företrädare. Men detta klargjorde hon för mig att hennes roll var att vara övervakare.”

Detta råkade alltså Marianne Samuelsson ut för för att hon i sin roll som myndighetsutövare och överprövare av kommunala beslut hade som ambition att följa lagen. Det var nog inte bara på lokalpressens sidor som Marianne Samuelsson fick höra hur hon borde sköta sitt uppdrag. Troligtvis fick hon ta emot en hel del synpunkter även när hon träffade ledande kommunpolitiker.

Sedan turbulensen kring Marianne Samuelsson drogs igång av Sveriges Radio Gotland 090720 så bildades två läger på lokaltidningarnas debattforum. Dels de som ansåg att Marianne Samuelsson gjort fel som inte lät ’likhet inför lagen’ gälla, dels de som ansåg att hon gjort rätt som särbehandlat en lokal potentat. Centerpartisten Per Stenegärd gav sitt fulla stöd till Marianne Samuelsson och ansåg att länsstyrelsens tjänstemän skulle hållas efter enligt Jantelagen så de inte skulle tra att de var något. Per Stenegärd skrev följade i debattforumet:

”Landshövdingen tar ton och sköter sig bra . Tjänstemännen skall inte få rätt i allt, då växer de upp till himlen . Marianne Samuelsson gör precis vad hon skall göra som landshövding.
För övrigt är den Gotländska avundsjukan fantastisk.”

’Avundsjuka’ var det enda ’argumentet’ som Marianne Samuelssons sida hade att anföra mot oss som ville att ’likhet inför lagen’ skulle råda. I övrigt framfördes mest en massa missuppfattningar om vad som står eller inte står i lagen.
Missuppfattningar om länsstyrelsens roll och vad som står i lagen är tydligen mycket utbrett bland företagare på Gotland. Torgny Gustafsson, som driver ett vandrarhem, passade på att få in en insändare i Gotlands Allehanda 090805 där han spyr sin galla över länsstyrelsesn tjänstemän eftersom han inte fått anlägga en badbrygga, inte fick dika ut en våtmark och inte fick gehör när han ville att fallna tallar och granar i ett naturreservat skulle tas bort.
Uppenbarligen förstår inte Torgny Gustafsson att länsstyrelsens tjänstemän endast följt lagen i dessa tre fall. Med lite intresse för att ta reda på fakta, genom att läsa lagen, hade inte Torgny Gustafsson behövt framstå, i sin insändare, som den rättshaverist han uppenbarligen är när han framför klagomål mot länsstyrelsens tjänstemän som har att tillgodose att lagen efterlevs istället för att rikta sin kritik mot regeringen och Sveriges riksdag som fattar beslut om strandskydd, våtmarker och naturreservat.
Läser man lokaltidningarna debattsidor så framgår det klart att Gotland vimlar av rättshaverister som tror att lagen säger si eller så, och som inte har initiativkraft till att ta reda på hur det verkligen är.

Den enda politiker som stått upp och utan invändningar kritiserat Marianne Samuelssons agerande är moderaten Rolk K Nilsson som 090730 fanns citerad i både Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar.

”Han berättar att han inte tror att Gotlands landshövding är ensam om att resonera som hon har gjort, i samband med att hon gav Max Hansson rätt till sina byggen.
– Jag har mött det många gånger. Men det gör det inte mindre fel.”

”- Gotland håller på att bli lite av vilda västern. Halvkändisar och kändisar som får göra som de vill, ryska oljeföretag köper sig utställningar på Länsmuseet. Det här börjar gå för långt!”

Från centerpartister och socialdemokrater har ingen kritik mot Marianne Samuelsson hörts men ett troskyldigt ’självklart ska alla vara lika inför lagen’ har framförts av de flesta. Det har heller inte framförts någon stöd för Marianne Samuelsson från någon kommunal politiker, tjänsteman eller företagare. Nu när hon gjort som de velat, och fått avgå som landshövding för detts, så lämnar de henne helt i stickt. Ynkligt! Däremot har alla centerpartister och socialdemorater som uttalat sig i lokalpressen kritiserat den hjältemodiga tjänstemannen på länsstyrelsen som gjorde att Marianne Samuelssons brott mot Sveriges främsta grundlag Regeringsformen 1 kap. 9 § kunde avslöjas.

Regeringsformen 1 kap. 9 §
”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.”

Den enda som agerar i offentligheten med riktigt rak ryggrad är Gotlands Tidningars centerpartistiske ledarskribent Eva Bofride som undrar ”Hade det varit bättre om vi inget fått veta?”.

”En mycket allvarlig del i de kommentarer som fälls är kritiken av hela ursprunget till avslöjandet, den enskilde tjänstemannen på länsstyrelsen som spelade in ett samtal om hur länsstyrelsen ska arbeta för att bemöta krisen på Gotland, och senare lämnade över inspelningen till Radio Gotland.
Senast i går framfördes hård kritik av tjänstemannens agerande på denna sida av både centerns ordförande på Gotland, Björn Larsson, och fullmäktigeledamoten Ola Lindvall, också centern.”
/…/
”Som en konsekvens av detta resonemang kan man också tolka det som att kritikerna anser att det hade varit bättre om vi inget fått veta, att allt skulle fortsätta som vanligt.
Varken Björn Larsson eller Ola Lindvall har något att säga om själva innehållet på inspelningen, att landshövdingen uttalar den sensationella uppfattningen att hon inte anser att alla är lika inför lagen.”
/…/
”När Björn Larsson och Ola Lindvall konstaterat att det är tjänstemannen som är boven dramat går de över till att kritisera medierna för deras rapportering. Ola Lindvall menar att medier inte ska rapportera om något där de inte har hela faktaunderlaget och sammanhanget klart för sig. Samtidigt som han anser det förkastligt att tjänstemän utnyttjar sin rätt att prata med journalister om hur det ligger till.”
/…/
”Ola Lindvall frågar sig också vilken policy media har: ”Är det bara hemliga inspelningar från myndigheter som länsstyrelse och kommun som anses OK att använda eller gäller det även organisationer och företag?”.
Nu finns det en enorm skillnad mellan länsstyrelse, kommun och privata företag och organisationer. Meddelarskyddet gäller offentlig verksamhet och av den enkla anledningen att denna verksamhet utförs på vårt, skattebetalarnas och medborgarnas, uppdrag. Det är där lojaliteten ska ligga, att man varnar när myndigheten avviker från lag och ordning.”

Ola Linvall är en av dessa gotländska rättshaverister som är engagerad i kommunpolitiken och som uppenbarligen saknar ens ett minimum av den kompetens man kan kräva av en kommunalpolitiker. Han känner uppenbarligen inte till meddelarskyddslagen som omfattar offentlig verksamhet men inte privat, med följden att han framstår som den rättshaverist han är när han offentliggör sitt okunniga tyckande.

UPPDATERAT 090808 ->

090808 skrev även Gotlands Allehandas redaktionschef Peter Wennblad en riktigt rakryggad krönika där han går till skarpt angrepp mot Gotlands makthavare:

”De senaste veckorna har skakat om mig.
Inte för att landshövdingen fick sparken – det fanns liksom inget annat alternativ när Marianne Samuelsson på några dagar lyckades ifrågasätta två grundlagsfästa rättigheter och dessutom ta hem världsmästerskapet i usel krishantering.
Vad som ruskat om mig att landshövdingsaffären har dragit fram en otäck maktkultur i ljuset.
En efter en har ledande makthavare på Gotland ifrågasatt och fördömt den modige tjänsteman som avslöjade Marianne Samuelssons dubbelspel.
Först kommunalrådet Lars Thomsson, som kallade avslöjandet ”väldigt konstigt” och något som ”aldrig skulle hända på byggnadsnämndens möten.”
Därefter oppositionsrådet Björn Jansson, som dömde ut det som ”helt odemokratiskt”.
Sedan följde DBW [De Badande Wännerna] -höjdaren Lennart Lindgren, som efter att ha hoppat på Radio Gotland(!) benämnde inspelningen ”illojal så det skriker om det”.
Och så var det centerpartiordföranden Björn Larssons tur: ”Omdömeslöst” och ”moraliskt förkastligt”.
Han fick, obegripligt med tanke på att medierna lever på orädda uppgiftslämnare, stöd av nyhetschefen Mats Pettersson på Gotlands Tidningar: ”Ohyfsat, illojalt och kort sagt ett jävla sätt.”
Och så till sist före detta riksdagsledamoten Lilian Virgin, som menade att ”man inte gör så på en arbetsplats”.
Jag hoppas att dessa uttalanden inte speglar den allmänna uppfattningen bland höjdarna på ön, men jag befarar att de gör det eftersom ingen annan har protesterat.”

<- SLUT PÅ UPPDATERING 090808

Det är synd om Gotland och gotlänningarna. Ön och dess invånare förtjänar ett kompetent styre som beskälas av kunskap, demokrati och rättsäkerhet. Nu får vi dras med riktigt inkompetenta och korrumperade idioter oavsett om det är centern eller socialdemokraterna som styr. Det är också lite synd om Marianne Samuelsson som blev så välintegrerad i den gotlandska politiska kulturen att hon tvingades avgå efter att hennes inställning blivit känd. Nu darrar öns ledande politiker och öser därför sin galla över den okände tjänsteman som spelade in Marianne Samuelsson i hopp om att ingen kommunal tjänsteman ska uppbåda samma civilkurrage och avslöja att samma lagtrotsiga särbehandling som Marianne Samuelsson bekände även beskälar korrupta kommunen i sin myndighetsutövning. Själv hoppas jag att kommunens ledande politiker och tjänstemän blir avslöjade så vi kan införa demokrati och rättsäkerhet på Gotland.