logo

Magnus Berg – Motbild.Se

Min bild av världen

Anna Odell gjorde en insats för medmänniskorna

Politik - onsdag 2 september 2009

St_Gorans_akutintag

När jag först hörde om Anna Odells numera välkända tilltag blev jag förbannad. Sedan när jag fick höra vad Anna Odell hade haft för syfte tyckte jag hennes agerande var både bra och mycket väl motiverat. Psykiatrin måste granskas eftersom den förnedrar och kränker människor.

En dag, under första halvan av 1990-talet, blev jag själv utsatt för psykakuten på S:t Göran.

En kväll bestämde jag mig för att ånyo försöka ta livet av mig. Jag stoppade i mig en rejäl bunt Tegretol Retard (vilka fört mig medvetslös till akuten på Huddinge sjukhus en gång tidigare). Sedan gick jag och lade mig.

På morgonen vaknade jag och kunde inte somna om. Jag kunde inte heller gå, eftersom mitt balanssinne var helt utslaget. Jag kunde inte ens krypa utan att ramla omkull och slå huvudet i golvet. Men jag kunde åla mig fram.
Jag ville ta mig bort till min lilla haschbit i andra ändan av rummet, för att rulla en joint och röka den, för att kunna somna om. Men min motorik fungerade inte heller, så jag kunde inte rulla någon joint, allt hamnade på golvet.

Då försökte jag ringa en vän. Eftersom jag knappt kunde prata blev jag tvungen att ringa flera gånger – vid de första försöken kastade han luren i örat på mig – innan min vän kunde höra vem som sluddrade i hans öra. När han väl kom över så rullade han ingen joint utan ringde efter en ambulans jag vare sig önskade eller behövde. Jag behövde bara få sova, så skulle effekten av pillren gå över av sig själv.

I ambulans hamade jag på akuten på S:t Göran. Där blev jag liggande några timmar tills de konstaterade att jag var utom fara. När jag sedan kunde gå själv kom en person och hämtade mig. Jag trodde jag skulle bli inlagd på någon avdelning för observation men fann mig snart bakom en låst dörr på psykakuten.

Jag tror inte det finns någon, som begått självmordsförsök, som blivit mer uppåt av att bli inlåsta i en fängelseliknande miljö, utan att ha begått någon brottslig handling. Inte heller tror jag att någon finner en trist sjukhusmiljö mer läkande för själen än att få komma hem. Men inom psykiatrin tror de annorlunda.

Jag blev hänvisad ett stort kalt rum där det stod en säng, ett bord och två stolar. Där skulle jag vara sade de. När jag blev lämnad ensam växte min vrede över att bli inlåst, utan att jag begått något brott. Jag ville ju bara hem. Jag ville absolut inte ligga i en säng i ett stort, kalt och tyst rum.

Jag började se mig omkring i rummet. Då fick jag syn på fönstret. Det var av samma tre-glastyp som jag själv hade haft inbrott igenom för inte så länge sedan. Då bestämde jag mig för att rymma.

Framför fönstret stod bordet. På det klev jag upp för att inspektera fönstret, för att se om det var lika lätt att plock ut dess fönsterpaketet som på det fönster jag hade hemma. När jag står där på bordet och inspekterar fönstrets konstruktion kommer herr psykläkare in i rummet.

Jag var ju förbannad, dessutom hade jag stått på bordet, alltså var jag psykotisk, ansåg läkaren efter knappt fem minuters samtal. Därmed skrev läkaren ett vårdintyg vilket innebar att jag skulle tvångsvårdas på obestämd tid.

Enligt psykdoktorerna kan ilska endast bero på att patienten är psykotisk. Psykdoktorerna har aldrig förstått att man kan vara arg men ändå vara vid sina sinnes fulla bruk.
Själva är psykdoktorerna säkert aldrig arga, men skulle de vara arga så anser de sig garanterat inte vara psykotiska. Men när det gäller personer som blir tvångsvårdade så använder psykdoktorerna ilska som medicinskt skäl för att vägra släpp ut fullt friska patienter. Det är därmed inte svårt att inse att psykiatrin använder förlängd tvångsvård som straff mot de som inte visar sig önskvärt undergivna mot psykdoktorerna.

Efter att vårdintyget skrivits ut skulle jag förflyttas från S:t Göran till en annan sluten avdelning på Sabbatsberg. Och vilket transportmedel tror ni den goda insiktsfulla och omtänksamma psykiatrin använder sig av då? Med tanke på att jag var en fånge så var det givetvis två poliser som kom och hämtade mig, och förde mig till mitt nya fängelse, ett kalt, tyst rum med en säng på Sabbatsberg.

På Sabbatsberg blev jag kvarhållen i två dygn tills ansvarig läkare insåg att jag var arg men för den skull inte psykotisk. Tänk vilken insikt i mänsklighetens inre den läkaren fick tack vare mig. – Man kan inte med automatik sammankoppla ilska och psykos. – Jag borde bjudas in för att hålla föredrag för läkarstudenter, så de får lära sig att man inte behöver vara psykotisk bara för att man är arg.

När jag väl fått komma hem så dröjde det någon vecka tills jag fick räkningen för de vårddygn jag tvingats till.

Sedan denna lärorika händelse så har jag varit, enligt psykläkarnas definition, psykotisk varenda vaken sekund i stort sett.
Jag brukar ibland fundera på att försöka kräva ut det vårdintyg som skrevs för att kunna söka upp och tortera ihjäl (oj, visst är jag psykotisk) undertecknaren, för att om möjligt förebygga att andra oskyldiga människor blir fängslade och förnedrade på S:t Görnas psykakut.
Kanske skulle det vara en bättre metod än Anna Odells, som inte gav någon debatt om psykiatrins metoder utan bara gav en debatt om Anna Odells metoder. Ansvariga inom psykiatrin med psykotiska psykdoktorn David Eberhart i spetsen tillsammans med politiker och media vill inte lyssna på kritik riktad mot en självgod psykiatri utan väljer att flytta fokus genom att anklaga budbäraren Anna Odell. Detta hindrar inte att Anna Odell ska ha all heder för att hon gjort vad hon kunnat för att sätta fokus på psykiatrins övergrepp.

P.S. Jag har aldrig i hela mitt liv någonsin haft en psykos. Jag klarar att ta LSD utan att få för mig att hallucinationerna är verkliga. Detta bara sagt för att visa på det orimliga i psykdoktorns diagnos, vilken låg till grund för tvångsvården. D.S.

1 kommentar


En kommentar till “Anna Odell gjorde en insats för medmänniskorna”

  1. Människor räknas inte som individer längre. vi ska finna oss i vad massan bestämmer. om det är så att massan bestämmer att vi mår bättre av syntetiskt skit, då har männsikor som du och jag inte mycket att göra är att finna oss idet. Du har kommit långt, i din insikt och ditt mod är stort. skriv till mig.

    varma hälsningar muppet

    ps, min intelligenskvot är 3-siffrigt, inte fan hjälper det mig.

Lämna en kommentar