Tore Gannholm som företrätt gotländska uppfinnaren Lars-Erik Jacobsson mot multinationella storkoncernen Elextrolux i upphovsrrättsstriden om ett inovativt dammsugarrör gästbloggar och skriver om sina bittra erfarenheter av det svenska rättsväsendet.

Orsaken till att jag givit plats åt Tores text är att han, trots stora ansträngningar, inte fått någon tidning att ta in texten. Ingen medieredaktion har intresserat sig för fallet. Att det är ytterst känsligt att offentligt kritisera det svenska rättsamhället vittnade Sveriges förre justitiekansler Göran Lambertz om i sitt sommarprogram. Hellre än att ta tag i rättsrötan ska oegentligheterna tigas ihjäl var den devis som Socialdemokraternas dåvarande justitieminister Thomas Bodström höll sig till enligt Lambertz.
Media hjälper hjärna till med tigandet, men det gör inte jag. Här kommer Tore Gannholms berättelse:

P.S. Läs sedan också det överklagande som inlämnades till Högsta domstolen 091109, och avslogs. D.S.

—–

Hur korrupta är svenska domstolar?

Samtidigt som Electrolux-målet kom upp i Hovrätten hade det varit mycket publicitet kring Pirate bay-målet. Det visade sig att det var samme domare i Pirate bay-målet som i Electrolux-målet i Tingsrätten.

Dessutom visade det sig att domaren satt i styrelsen för en förening som ser efter företags rättigheter. I samma styrelse satt också Electrolux advokat. Dessutom var domaren i Hovrätten medlem i samma förening.

Vid genomgång av Tingsrättens dom är det helt uppenbart att domaren systematiskt har uteslutit alla vittnesmål från Electrolux egna vitten som stödjer Lars-Eriks utsago.

Här följer några punkter i sammandrag:

• Tingsrättens dom baseras på felaktigt faktapåstående.
  
• Hovrätten har missat de ytterligare fakta som presenterats sedan tingsrätten.
  
• Tingsrätten har inte tagit hänsyn till alla fakta utan endast valt ut vissa delar.
  
• Tingsrätten har i sin hast att finna fel i bevisföringen ignorerat starka bevis för samma punkt.
  
• Tingsrätten gör påståenden som är i direkt konflikt med vittnesmålen.
• Både tingsrätten och hovrätten har missat att det är en funktion som är det väsentliga utan har istället bara fokuserat på en designritning.

Allt detta kan naturligtvis rättas till genom att Högsta domstolen tar upp fallet och går igenom handlingarna och ser till att inga rättsfel begåtts. Emellertid vägrade det justitieråd som fick i uppgift att bevilja prövningstillstånd att göra så. Vilket motiv han har att vägra att ta upp de uppenbara felaktigheter som begåtts i de lägre domstolarna i Electroluxmålet är okänt? Förutom att rätta till dessa uppenbara felaktigheter är det HD:s skyldighet att tala om hur lagen skall tolkas. Dvs att sätta prejudikat i detta fall. Lagen är från 1990 har aldrig tidigare prövats i HD.I Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter står i första paragrafen:

”Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.”

I och med att ett justitieråd vägrat att detta unika fall prövas i HD har han degraderat Sverige till en bananrepublik utan rättssäkerhet för små uppfinnare och de facto sanktionerat att stora företag som Electrolux kan stjäla små uppfinnares uppfinningar hur som helst.Enda sättet HD kan rädda ansiktet och inte bli beskyllda för korruption är att ta upp Electrolux-målet och fastställa hur lagen ifråga skall tolkas. Då vet de små uppfinnarna vad de har att rätta sig efter.Beslutet är fattat av ett justitieråd och genom sitt beslut komprometterar denne därmed hela HD.

Att Electrolux-målet faller under lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter har Tingsrätten fastslagit så det är ingen tvekan om att det är rätt lagparagraf.
Det är av stort intresse för rättssäkerheten att HD klargör hur denna lagparagraf skall tolkas. Det är en etablerad affärskontakt med två fysiskt muntliga demonstrationer av en funktion med en enkel prototyp. Därefter har de bett att få göra en bättre prototyp i aluminium som sedan kompletteras med en efterfrågad designritning. Frågan är om det är tillräckligt för att andemeningen i lagen skall uppfyllas.

Vilket skydd ger lagen för otillbörligt användande av information som förmedlas på detta sätt?

Dessutom bör förtydligas vilken ”konkretisering” av en demonstrerad funktion som krävs.

Detta är en juridisk prejudikatfråga som berör affärskontakter på många plan och är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

När Lars-Erik försökte hitta en advokat i Stockholm som kunde företräda honom fanns det ingen som var villig att åta sig målet. Alla var mer eller mindre involverade med Electrolux. Man biter inte den hand som föder en. Flera personer har påpekat att även domare har privata konsultuppdrag.

Målet kom upp i Stockholms tingsrätt 2-3 juni 2008. Både Electrolux egna vittnen och expertvittnet en tidigare ordförande i Svenska uppfinnarföreningen styrkte i sina vittnesmål Lars-Eriks utsago.

I domen den 4 juli 2008 saknas den del av dessa vittnesmål där Electrolux vittnen vittnar hur funktionen med en enkel prototyp visats två gånger. Dessutom sägs det i domen: ”Vare sig den muntliga eller skriftliga bevisningen ger något som helst stöd för att Lars-Erik Jacobsson skulle ha fått ett uppdrag från Electrolux avseende design av rör. Tvärtom har G S, T L och L T omvittnat att de vid mötet i augusti bedömde Lars-Erik Jacobssons v-rör som en praktiskt ogenomförbar lösning som de inte hade intresse av.”

Här har vi en uppenbar lögn i tingsrättsdomen där Tingsrätten förfalskar vad vittnet sagt eftersom L T vittnade:

”Min minnesbild är att vi höll den kvar. Jag har ett svagt minne av att vi skulle göra en bättre prototyp för att testa det.” Domaren har tydligen bestämt sig för att döma till Electrolux förmån. Då tar man bara med det som styrker domen. Hade domaren tagit med hela vittnesmålen hade han antagligen varit tvungen att döma till Lars-Eriks förmån.

Vi får inte glömma att Electrolux två gånger bett Lars-Erik att demonstrera sin uppfinning och sedan bett att få göra en bättre prototyp i aluminium. Den prototyp Jacobsson demonstrerade vid två tillfällen för Electrolux var en mycket enkel prototyp med två rördelar sammansatt av tillgängliga delar men som klart visade funktionen. Mer behövs inte för att demonstrera en funktion. Det visar också att den Electroluxanställde som fick funktionen demonstrerad för sig på Gotland förstod hur det fungerade och rekommenderade att Lars-Erik skulle inbjudas till Stockholm och demonstrera sin idé för hela utvecklingsavdelningen. Electrolux egna vittnen har också vittnat att funktionen som visades är att man kan dammsuga på vanligt sätt samt vrida om rören 180 grader och då på ett enkelt sätt dammsuga under möbler och sängar. Demonstration har som sagt skett för Electrolux medarbetare, först på Gotland och sedan för hela Electrolux utvecklingsavdelning i Stockholm.

I tingsrätten gör man anteckningar och vittnesmålen är inspelade.

Har domaren, som uppenbarligen i detta mål,  inriktat sig på att döma i Electrolux favör är det naturligt att han endast registrerar sådant som är positivt för Electrolux och ser inte resten.

Det är kanske mänskligt att man bara ser vad man vill.

I överklagandet till hovrätten påpekades detta och de för Lars-Erik positiva vittnesmålen var utskrivna. I hovrätten var det dessutom omförhör med Electolux vittnen och där kom vittnena med mer information som ytterligare stärkte Lars-Eriks utsago. Bl a hade tingsrätten i sin dom skrivit att det måste vara en rak linje på röret för att det skulle fungera.

I hovrätten fick Electrolux vittne visa om Electrolux rör hade en rät linje. Detta hade han i tingsrätten förklarat var nödvändigt för att det skulle fungera. Tingsrätten hade i sin dom tagit fasta på detta som en viktig ingrediens i domen. Till vittnets förtvivlan hade inte heller Electrolux rör en rak linje, varför detta inte är ett argument och Tingsrättens påstående ren lögn.

Hovrätten tog inte heller någon notis om att detta i tingsrättsdomen viktiga påstående var falskt.

Trots detta vägrade Hovrätten att ha några synpunkter i sin dom utan accepterade Tingsrättens dom rätt upp och ner trots att det var bevisliga felaktigheter i tingsrättens dom. Därmed har även Hovrätten blivit delaktig i samma korrupta beteende som förekommit i Tingsrätten.

Tore Gannholm
0708-117653