Uppdaterad 220216.
Väldigt ofta kommer jag att tänka på Killinggängets sketch om kvinnan (Robert Gustavsson) som oavsett motargument kom fram till att hon skulle rösta på nazisterna.
Den sketchen dyker upp i mitt huvud när jag hör etablissemanget uttala sig om bl a utrikespolitik, militärt samarbete m.m. Men sedan 1943 – då krigslyckan vände för Nazi-Tyskland – är det ju inte nazisterna som det svenska etablissemanget stödjer utan den efterträdande terror- och imperialistmakten USA. Till varje pris och oavsett varje konsekvens stödjer det svenska etablissemanget ”nazisterna”, d.v.s den makt som för tillfället är mäktigast, hänsynslösast och mest expansiv.
Att etablissemanget alltid stödjer USAs världsbild och intressen kan beror på det som den mångårige Dagens Nyheter-journalisten Cecilia Steen-Johnsson berättar i sin bok “Ett folkbedrägeri – DC 3:an och svensk säkerhetspolitik – Sverige och NATO” utgiven 1992. Samma förhållanden som 1992 tycks även idag råda inom det svenska etablissemanget. Jag citerar:
“NATO och de västliga underrättelsetjänsterna har stort inflytande över tillsättningen av höga tjänster på de svenska företag som tillhör totalförsvaret, och även i offentlig förvaltning och massmedia. Personer som anses “opålitliga” av politiska eller andra skäl bör inte få sådana befattningar, det låter man svenska beslutsfattare förstå. Det finns inflytelserika informatörer i NATO:s tjänst på de stora rikstidningarna och inom radio och TV, som rapporterar om diskussioner och planer inom redaktionerna, som de givetvis också påverkar i “rätt” riktning. En del av dem sitter i chefsposition och kan därför stoppa kontroversiella artiklar eller förhindra att journalister rotar i förhållanden som alltför nära berör NATO:s strategiska eller politiska intressen i Sverige. Det finns också en handfull politiska kolumnister och kommentatorer som får sina krönikor serverade färdigskrivna med de rätta åsikterna.
Åtskilliga journalister kan vittna om att deras intresse för vissa känsliga frågor mötts av aktivt ointresse, avslag på begäran om t ex respengar eller andra nödvändiga resurser. Ibland kan det till och med handla om rena yrkesförbud, uttalade eller outtalade, när kollegor som anses pålitliga i stället sätts att arbeta med samma fråga. Inom massmedia kan det också handla om tillsättning av viktiga och prestigeladdade tjänster, som t ex ett jobb som utrikeskorrespondent, där ledningen lyssnar på de önskemål som kommer från västalliansen, direkt eller via pålitliga mellanhänder.
(…)
Det kan kanske också vara en tröst, fast klen, för en och annan besviken som känt sig stoppad i karriären att en väntad befordran som uteblivit kan bero på att man anses opålitlig av NATO!”
Jag har nu, 220216, köpt och läst Cecilia Steen-Johnssons bok “Ett folkbedrägeri – DC 3:an och svensk säkerhetspolitik – Sverige och NATO“. Den var mycket intressant och lärorik. Mest intressant är åttonde kapitlet, varur ovanstående citat är taget. Kapitlet fördjupar sig i det samarbete med främmande makt som många i det svenska etablissemanget ägnade sig åt och som beskrivs i citatet ovan. P.g.a. detta har jag skannat in åttonde kapitlet i sin helhet så ni alla kan ta del av den mörkade information kapitlet ger.
I bokens efterord skriver Cecilia Steen-Johnsson:
Den politiska påverkan som NATO utövat genom trettio år behövs inte längre, den har nått sitt syfte i de flesta europeiska stater. Sverige har blivit en pålitlig vän och västallierad, åtminstone så länge den nuvarande borgerliga koalitionsregeringen består. Skulle den falla i ett nyval eller i nästa ordinarie val 1994 blir läget ett annat.
[…]
Inom NATO funderar man över vilka nyrekryteringar som kan bli nödvändiga för framtiden, vilka journalister som kan anslutas, vilka framtidens inflytelserika industriledare kan bli. Talangjakten pågår i det fördolda, man kan inte förlora greppet om Sverige när användbara personer pensioneras eller avlider. En inre organisation av pålitliga svenskar, som i ett krisläge kan agera på ett för västalliansen önskvärt sätt, måste hela tiden förnyas.
Detta är en med demokratin oförenlig verksamhet. Den är svår att komma åt med vanliga politiska medel. Det svenska psykförsvaret, vårt egenartade propagandaministerium, håller inga seminarier för journalister kring den inre ockupation och påverkan det svenska samhället varit utsatt för under tre decennier. Det spelar med.
Under andra världskriget hette det att en svensk tiger. Nu är det snarare dags att en svensk talar, för att slå vakt om demokratin och självbestämmandet.
(November -92)
Det är alltså inte slut på detta NATO-/USA-/CIA-samarbete. Som vi alla ser dagligen så är det USAs intressen och världsbild som alltjämt är allenarådande i svenska medier, inte minst i Sveriges Television och Sveriges Radio. I och med dessa inflytelserika femtekolonnare som har total kontroll över opinionsbildningen i Sverige kan vi utan överdrift hävda att Sverige är styrt av främmande makt.
Läs också vad jag skriver i: Demokratin är död, Sverige låter landsförrädarna sprida sitt budskap i statliga medier, Utan tvivel är man inte riktigt klok – Om överskottet av dumhet inom etablissemanget samt NATO-lobbande journalister i Sverige.