780 000 analfabeter i Sverige innan “kunskapsregnet“ började falla 2015

2013 publicerade Statistikmyndigheten SCB en kunskapsundersökning om vuxnas färdigheter. undersökningen mäter kunskapsområdena läsfärdigheter, räknefärdigheter, och problemlösningsförmåga. Här fokuserar jag på läsförmåga
Resultatet av läsfärdighetsundersökningen visar att det i Sverige fanns 780 000 analfabeter under den period augusti 2011 till mars-maj 2012 som undersökningen genomfördes. Ungefär 13 procent av den svenska vuxna befolkningen i åldern 16 till 65 år hade alltså otillräckliga läsfärdigheter för att klara sig väl i arbets- och samhällslivet.
Det konstaterades att:
“Utrikes födda i Sverige har lägre genomsnittliga poäng inom läsfärdigheter än genomsnittet för utrikes födda över samtliga deltagande länder. Inrikes födda i Sverige har däremot högre genomsnittliga poäng i jämförelse med OECD-genomsnittet för inrikes födda.“

Sedan år 2015 har Sverige fullkomligt överösts av nya invandrare från lågpresterande länder som Afghanistan, Somalia och Syrien. Detta kallades av etablissemanget för “kunskapsregn“ och sades vara ett viktigt bidrag för Sveriges framtid som väldfärdsnation. “De nya svenskarna“ skulle vara de som såg till att pensionssystemet, vården och omsorgen, med mera skulle få nödvändig ekonomi och personal. Sverige var helt enkelt, enligt etablissemanget, beroende av detta “kunskapsregn“ och inget vi kunde klara oss utan. Hur det sedan blev med detta känner vi alla till: Sverige som välfärdsnation är på fallrepet.

Just nu pågår en ny kunskapsundersökning som kommer att publiceras tidigast hösten 2024. Kommer Sverige då att ha passerat 1 000 000 analfabeter? Eller kanske rent av en fördubbling till 1 560 000 analfabeter?

Redan vid presentatione av 2013 års kunskapsundersökning konstaterar Statistikmyndigheten SCB att:
“I dagens informationssamhällen anses dessa färdigheter vara viktiga grundstenar för att vuxna ska klara sig väl i arbets- och samhällslivet.“

Nedan är det väsentliga ur 2013 års kunskapsundersökning. Först metodik och förklaring av de olika läsfördighetsnivåerna. Sedan resultat och slutsatser.


METODIK

Datainsamlingen ägde rum mellan augusti 2011 och mars-maj 2012. Undersökningen genomfördes med hjälp av besöksintervjuer. De svarande personerna gjorde övningarna i första hand med hjälp av dator men det fanns även möjlighet att istället göra övningarna i ett pappershäfte.
[…]
I Sverige var andelen som valde att delta i undersökningen 46 procent, vilket motsvarar 4 600 personer. En bortfallsanalys har genomförts för att säkerställa att redovisade resultat ändå ger en rättvisande bild av den vuxna befolkningen.
[…]
Läsfärdighet definieras som förmågan att förstå, värdera och använda skriven text för att delta i samhället, nå sina mål och utveckla sina kunskaper. Läsfärdigheter omfattar ett brett spektrum av kompetens från att kunna läsa enkla ord och meningar till att förstå, tolka och analysera komplexa texter. Här ingår inte färdigheter i att skriva.
[…]
Personer med mycket låga läsfärdigheter utförde inte övningarna för att bedöma läs- och räknefärdigheter och förmåga till problemlösning med hjälp av dator. De gick stället direkt till speciella uppgifter i grundläggande “läskomponenter“, som täcker förståelsen av ord och meningar.

VAD VUXNA KAN GÖRA PÅ OLIKA NIVÅER AV LÄSFÄRDIGHET

Under nivå 1
Personer under nivå 1 kan läsa korta texter om välkända ämnen och leta upp en specifik information som är identisk med informationen i frågan eller anvisningarna. Det är inte säkert att de förstår strukturen i meningar eller stycken och de har i allmänhet endast ett grundläggande ordförråd. Ett exempel på en övningsuppgift under nivå 1 är att läsa en kort rapport om resultatet av ett facklig val. Rapporten innehåller flera korta stycken och en enkel tabell med tre kandidater i valet och antalet röster de fått. Uppgiften består i att identifiera vilken kandidat som fått minst antal röster.

Nivå 1
De personer som ligger på nivå 1 kan läsa relativt korta digitala eller utskrivna texter för att leta upp information som är synonym med informationen som ges i frågan. Texterna kan innehålla en liten mängd irrelevant information. Om man ligger på kunskapsnivå 1 kan man fylla i enkla formulär, förstå innebörden av meningar och ganska lätt läsa sammanhängande texter.
Ett exempel på övning är att läsa en kort tidningsartikel om generiska läkemedel. Texten har en tabell som visar marknadsandelarna för generiska läkemedel i 15 länder. Uppgiften är att avgöra antalet länder där marknaden för generiska läkemedel svarar för 10 procent eller mer av den totala läkemedelsförsäljningen.

Nivå 2
För att ligga på kunskapsnivå 2 ska man kunna utföra uppgifter som kräver matchning mellan text och information och man ska kunna göra omskrivningar och dra enklare slutsatser. Man ska också kunna klara av att bortse ifrån mindre inslag av irrelevant information i texterna. Vidare kan man integrera två eller flera informationstexter utifrån bestämda kriterier, jämföra och resonera kring uppgifter och förflytta sig inom digitala texter för att komma åt och identifiera information från olika delar av ett dokument.
En övning som man ska klara av för att ligga på nivå 2 handlar om att navigera på en webbsida som innehåller information om en årlig löptävling. Den första sidan innehåller flera länkar och övningen går ut på att identifiera länken som ger telefonnumret till arrangörerna av evenemanget.

Nivå 3
Personer på nivå 3 kan förstå och tillgodogöra sig långa och kompakta texter. De förstår strukturer och retoriska resonemang och kan förflytta sig inom komplexa digitala texter. Vidare kan man på denna nivå identifiera, tolka och utvärdera en eller flera informationstexter och dra lämpliga slutsatser. Läsare på nivå 3 kan också utföra flerstegsförfaranden i syfte att formulera svar och skilja mellan relevant och irrelevant innehåll.
Ett övningsexempel på denna nivå handlar om att göra en sökning på ett biblioteks webbplats och ange namnet på författaren till en viss bok. För att slutföra uppgiften ska man dels scrolla, dels komma åt sidan där boken ligger, med författarens namn under boktiteln, trots att det finns en avsevärd mängd irrelevant information på sidan.

Nivå 4
På nivå 4, kan personer utföra uppgifter i flera steg för att integrera, tolka eller sammanfatta information från komplicerade eller långa texter som innehåller villkorad och/eller irrelevant information. De som befinner sig på denna nivå kan dra komplexa slutsatser och tillämpa bakgrundsinformation på ett korrekt sätt samt tolka eller värdera subtila påståenden eller argument.
Här kan exemplifieras med en uppgift som också utgår från en sökning på ett biblioteks webbplats. Personen uppmanas att identifiera en bok som argumenterar för att påståenden som gjorts både för och emot genetiskt modifierade livsmedel är opålitliga. För att klara uppgiften ska man läsa beskrivningen av innehållet i de böcker man får fram genom en bibliografisk sökning. För att hittat rätt bok måste man tolka ett citat från författaren. I materialet finns en stor mängd irrelevant information.

Nivå 5
Väldigt få personer presterar på nivå fem, som är den högsta nivån. Vuxna på nivå 5 kan söka och integrera information från flera, kompakta texter, konstruera sammanställningar utifrån liknande och kontrasterande idéer samt utvärdera påståenden och argument. De kan tillämpa och utvärdera logiska och konceptuella modeller och utvärdera tillförlitligheten av källor. Uppgifter på den här nivån kräver ofta att man är medveten om subtila, retoriska ledtrådar och kan dra slutsatser på hög nivå samt använda specialiserad bakgrundskunskap.

RESULTAT OCH SLUTSATSER
Sverige hör till de länder som har störst skillnader mellan låg och högpresterande tillsammans med bland annat Kanada, USA, Storbritannien och Australien. Även Finland har stor spridning i läsfärdigheter. Trots att Sverige hamnar högt upp i den internationella jämförelsen när det gäller genomsnittliga grundläggande färdigheter, så är det en förhållandevis stor andel av den svenska befolkningen som har låga färdigheter inom samtliga kunskapsområden.
[…]
Vid en analys av samtliga deltagande länder i PIAAC visar det sig att utbildningsbakgrund har starkast samband med läsfärdigheter, följt av utländsk bakgrund, yrke, ålder, socioekonomisk bakgrund och kön. Detta innebär att skillnader mellan länder påverkas av de vuxna befolkningarnas sammansättning exempelvis andel vuxna med låg utbildning och andel utrikes födda i de vuxna befolkningarna.
[…]
Det har skett stora förändringar över tiden när det gäller invandringsmönster till Sverige. Inom gruppen utrikes födda finns det stora skillnader när det gäller typ av invandring (arbetskrafts- eller flyktinginvandring), födelseland, invandringsår, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och yrke vilket till viss del förklarar skillnader i färdigheter inom gruppen utrikes födda.
Invandringsår har stor betydelse för färdigheter i att läsa och räkna på svenska språket för utrikes födda. De som har invandrat 2007 och senare ligger på ett genomsnitt under 200 poäng, vilket motsvarar kunskapsnivå 1 på skalan för läs- respektive räknefärdigheter. På kunskapsnivå 1 kan personer endast utföra enkla uppgifter i att läsa och räkna på svenska språket och har därför inte de färdigheter som krävs för att kunna delta aktivt i samhället. Bland dem som har invandrat 2007 och tidigare finns många som ännu inte har lärt sig svenska, vilket avspeglar sig i låga resultat inom läsning och räkning.
I genomsnitt är det över 30 poängs skillnad mellan utrikes födda som har invandrat under åren 2007 till 2011 och utrikes födda som har invandrat under åren 2002 till 2006. Det är över 50 poängs skillnad till utrikes födda som har invandrat 1996 och tidigare. De som har invandrat till Sverige för minst fem år sedan (tidigare än 2007) ligger i genomsnitt på en poäng som motsvarar kunskapsnivå 2 på skalan för läs- respektive räknefärdigheter.
[…]
Födelseregion har viss betydelse för skillnader i genomsnittliga färdigheter i att läsa och räkna på svenska språket. Utrikes födda som kommer från Nordamerika och Västra Europa har i genomsnitt högst poäng inom läs- respektive räknefärdigheter jämfört med den övriga utrikes födda vuxna befolkningen. Skillnaderna i förhållande till övriga födelseregioner är statistiskt säkerställda.
[…]
Det finns stora skillnader mellan födda utomlands och födda i Sverige inom samtliga kunskapsområden. Betydligt större andel personer har nått kunskapsnivå 3 eller högre bland födda i Sverige än bland födda utomlands. Mönstret ser i princip likadant ut för räknefärdigheter som för läsfärdigheter förutom att det finns en skillnad mellan män och kvinnor för räknefärdigheter. Något lägre än 30 procent har nått kunskapsnivå 3 och över bland födda utomlands jämfört med något mer än 60 procent bland födda i Sverige. Mer än 40 procent bland födda utomlands har inte nått kunskapsnivå 2, vilket kan jämföras mot under 10 procent bland födda i Sverige.
Bland födda utomlands finns 8 procent som har tilldelats låga poäng inom läs- och räknefärdigheter p.g.a. att de inte har tillräckliga kunskaper inom svenska språket. Om dessa skulle tas bort ligger 37 procent av födda utomlands under kunskapsnivå 2 inom läsfärdigheter, jämfört med 42 procent om utrikes födda med språksvårigheter ingår.
[…]
Det finns stora skillnader i genomsnittliga poäng i läs- och räknefärdigeter mellan utrikes och inrikes födda i samtliga länder som deltar. Skillnaderna är störst i Sverige.
[…]
I genomsnitt är skillnaden mellan födda i Sverige och födda utomlands 54 poäng när det gäller läsfärdigheter och 56 poäng när det gäller räknefärdigheter. … Utrikes födda i Sverige har lägre genomsnittliga poäng inom läsfärdigheter än genomsnittet för utrikes födda över samtliga deltagande länder. Inrikes födda i Sverige har däremot högre genomsnittliga poäng i jämförelse med OECD-genomsnittet för inrikes födda.

Lämna en kommentar