Låt det gå åt helvete med Gotland

Det är härligt att ha flyttat från Gotland. I Stockholm sover jag bra på nätterna och har minimalt att irriteras av. Men visst: Jag tar inga risker. Jag håller mig aktivt borta från media som kan innehålla gnistor som kan tända min irritation. Men Stockholm är ändå inte Gotland. Det som präglar Gotlands politik och kommunala styre är de ständiga felsluten – korkade och olagliga beslut som politiker och tjänstemän fattar. På Gotland finns inte förmågan att lära av misstagen. Inkompetens är norm. En för skattebetalarna mindre lönsam mark eller fastighetsförsäljning kritiseras men samma sak upprepas något halvår senare. Och så håller det på: Samma klanterier om och om igen.

Jag önskar jag hade energi. Jag skulle verkligen vilja skriva en bok om mina 11 år på Gotland. Jag har 970 artiklar ur lokalpressen, i mitt dataarkiv, till mitt förfogande, för att minnas alla märkliga egenheter som präglar livet på Gotland. Gotland är magiskt. Eller som någon med mer klarspråk beskrev öns särprägel: ”mot all rationalitet, mot sunt förnuft och mot all anständighet”.

Men eftersom jag inser att jag aldrig skulle orka fullfölja en bok om min tid på Gotland så har jag beslutat sluta bry mig om ön. Och det går bra. Alldeles utmärkt. Någon gång per vecka kommer jag att tänka på Gotland och gör ett snabbt besök på helagotland.se. I övrigt skiter jag fullständigt i Gotland.

När jag bodde på Gotland brukade jag skämtsamt säga att Gotland har knäckt mig. Nu när jag flyttat därifrån vet jag att det var sant. Gotland knäckte mig. Gotland lärde mig att där ska det vara så som det alltid har varit. Allt mitt engagemang för att göra Gotland bättre var förgäves och oönskat. Den uppgivenhet och depression som Gotland gav mig är nu borta. Nu känner jag glädje och hopp för egen del. Men inkompetens och lögn ska förbli de två ben Gotland står på. Det är så de vill ha det.

Öns formella och informella makthavare vill låta ön gå åt helvete. De maktlösa som bor där fattar inte vart det barkar eller vågar inte protestera. Så fint. Då är vi eniga: Jag, Gotlands styrande och de styrda: Låt det gå åt helvete med Gotland.

När jag senast tänkte skriva en initierad och djupgående etnologisk skildring av öns liv så fick jag en bra början i stolparna ovan. Men det blev inget skrivet då och kommer aldrig att bli något. Varför ska jag ödsla engagemang på en ö och en befolkning som vill marginalisera och förgöra sig själva?

 

Varning: Flytta inte till Gotland!

160831-001Pigge tar man inte ner…

Idag kunde man i lokalpressen under den oroande rubriken 800 intresserade av att flytta till Gotland läsa:

”Inspiration Gotland är ett regionägt bolag som bland annat jobbar aktivt med att få folk att flytta till ön. Just nu har man drygt 800 namn i sin intressedatabas. Det handlar om familjer och enskilda som vill prova på och bo här.”

Gotland är en förrädisk frukt – fin på ytan men i övrigt rutten. Eftersom jag själv på sätt och vis blev lurad – juridiskt blev jag absolut lurad – att flytta till Gotland av det kommunägda bostadsbolaget Gotlandshem så vill jag utfärda en stark varning för att flytta till Gotland. Jag utformar min varning nedan som en kombinerad varning till potentiella inflyttare och uppmaning till öns kommunala företrädare.

—–

Varning: Flytta inte till Gotland!

Det vore nyttigt för kommunens företrädare att få statistik på hur inflyttare från fastlandet tenderar att flytta tillbaka. Hur stor andel av inflyttarna flyttar tillbaka och efter hur lång tid. Nu avser jag inte att inkludera högskolestudenter och andra studerande i en sådan undersökning.

Det vore också nyttigt för kommunens företrädare att få svar på varför inflyttare från fastlandet flyttar tillbaka.
Känner de att de bemöts med förakt, nonchalans och negligeras? Känner de att deras enda funktion är att bidra med skatt till kommunens satsningar på besökare och sommargäster? Känner de sig som en andra klassens invånare efter turister och fritidshusägare?

För de infödda kan den prioritering kommunens företrädare gör på andra än de bofasta kanske inte upplevas som märklig, precis som barn uppväxta i dysfunktionella familjer, med våld och hot, upplever sin situation och det sätt de blir behandlade som fullt normalt.

Det vore nyttigt för kommunens företrädare att få statistik på hur inflyttade upplever kommunens största, och av kommunen ägda, bostadsbolag Gotlandshem. Är det OK med 17 år mellan renoveringarna? Är det OK att leva i slitna och eftersatta lägenheter? Är det OK med billiga tapeter som bleknat och blivit flammiga redan efter halva renoveringsintervallen. Är det OK att bemötas med nonchalans och att inte få den service och boendestandard lagen föreskriver? Är det OK att behöva möta företagets falska floskler och självgodhet?

Det vore nyttigt för lokalmedias företrädare att få veta hur inflyttare ställer sig till den falska verklighetsbild som lokalpressen utmålar. Tycker inflyttare att Gotland är bäst i, och på, allt? Tycker inflyttare att allt som görs på Gotland är succé? Tycker inflyttare att det är bra att lokalpressen ordnar propagandamöten tillsammans med företrädare från Försvarsmakten och att högsta hönset för lokalpressen sitter som ordförande i de lokala turistföretagarnas intresseförening?

För inflyttare och de infödda som bott på fastlandet ter sig Gotland som ett mycket märkligt samhälle. Det påminner i mycket om de forna öststaterna, och påminner i annat om så kallade bananrepubliker. Det mest märkliga är att kommunens företrädare inte vill lyssna på kritiken eller ändra något. Men fler invånare vill de ha…

—–

Då, när jag skulle flytta från Stockholm, och funderade på vart, hade Gotlandshem ingen som helst information om att deras lägenheter i Burgsvik uthyrdes med kallhyra. Jag hade tänkt flytta neråt Småland men råkade komma att tänka på Gotland och besökte Gotlandshems hemsida. Jag tyckte det var väldigt billig hyra. Det väckte min dröm om Gotland. När jag sedan blev uppringd av Gotlandshems så berättade den uppringande kvinnan först att jag stod först i kön och kunde få hyra lägenheten. Som nummer två frågade hon om jag visste att hyra avsåg kallhyra. Först i detta skede fick jag alltså veta att jag förutom hyra även skulle betala för uppvärmning av lägenhet och dess varmvatten. Men då var gotlandsdrömmen redan väckt. Detta undanhållande av totalkostnad strider mot marknadsföringslagen. Just i syfte att inte luras genom att väcka förhoppningar genom att priset framstår som lägre än vad det i själva verket är.

Polisen på Gotland räds inte jäv

160723-004

Sedan dåvarande regionstyrelsens ordförande Stackars Åke Svensson (s), ekobrottspolisen Rolf Öström och dåvarande vd för GNEAB (Gotland näringslivs- och etableringsservice AB) Sofia Wollman orsakade Gotlands skattebetalare en förlust på 15 till 20 miljoner kronor i en märklig fastighetsaffär har vi väntat på att rättsväsendets kvarnar ska mala.

Ekobrottspolisen Rolf Öström utreddes pga att han är polis skyndsamt av särskilda åklagarkammaren. Det är den åklagarkammare som utreder och frikänner poliser.
När man redan på förhand vet att man ska komma fram till ett frikännande krävs inga stora resurser. Då går besluten snabbt. Redan i mitten av mars var allmänna åklagarkammaren klar med sitt frikännande.

Men för Gotlandspolisens går det desto långsammare. Och då undrar vän av ordning;

Vadå Gotlandspolisen? Inte fan ska polisen på Gotland utreda misstankar mot en på ön före detta regionstyrelseordförande? Ett sådant ärende ska ju pga jävsrisken skickas bort och utredas av polis på annan ort. Det är ju så man gör!

Men snälla vän av ordning: På Gotland är jäv själva essensen av den gotländska kulturen, politiken och myndighetsutövningen. Eller som Niklas Sjöblom, tidigare vd för Wisby Strand, uttryckte det i samband med att han flyttade tillbaka till fastlandet:

”Jag vill hävda att avgörande beslut inte tas på korrekta grunder. Besluten tas alltför ofta utifrån befintliga relationer och släktskap, det kan vara A-, B- eller C-kusiner, och gammal upparbetad vänskap som styr. Eller också är man kanske rent utav gift med systern till sin närmsta chef, som är bror med min mors kusin som i sin tur är… Ja, ni förstår vad jag menar. Relationer styr mer än sakfrågan!”

Självklart ska polis och åklagare på Gotland utreda misstankarna mot Stackars Åke Svensson. Utsocknes poliser och åklagare skulle ju kunna få för sig att dömma enligt svensk lag.
Och självklart ska det ta tid att utreda fallet. Preskriptionstiden för brottet ’trolöshet mot huvudman’ inträder inte förrän fem år efter att brottet har begåtts. Tills dess får handlingarna vila längst ner i Gotlandspolisens och Gotlandsåklagarnas ärendehög.

Region Gotland är kass

160202-005
Skrev idag en insändare som jag skickade in till lokaltidningarna på Gotland (Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar):

—–

Regionen är kass

Peter Lindvall skrev för en tid sedan: ”Det blir fel ibland. Vi ska då lära av våra misstag…” samt ”Region Gotland är din region. Ta hand om den och hjälp oss att utveckla den.” Okey Peter, jag ska ge dig en chans att visa att du menar allvar med dina påstådda ambitioner.

Efter tre veckor i den välordnade staden Stockholm kommer jag ”hem” till Burgsvik på midsommarafton och finner badplatsen igenväxt och stinkande. Först idag, på eftermiddagen, måndag, – när den största turisthelgen är slut – är en maskin igång för att ordningsställa badplatsen. Ska jag bli imponerad, tycker du? Det blir jag inte, ska du veta. Jag tycker det är för jävla dåligt av Region Gotland, under ditt ledarskap.

I Hemse, idag, var den offentliga urinoaren stängd. Det har den varit i åtminstone två månader. Ett A4 signerat Teknikförvaltningen berättar att urinoaren är stängd p.g.a. vandalisering. Jag tycker det är för jävla dåligt av Region Gotland, under ditt ledarskap. Hur länge tycker du att boende och besökare i Hemse ska kollektivt bestraffas för att någon, en enstaka gång, vandaliserat en väl behövd urinoar? Urinoaren borde ha varit i gång till midsommarhelgen, då ön fylls av folk.
När väntsalen på busstationen i Visby vandaliserades var det kollektiva straffet stängning, efter kontorstid, i mer än 10 år. Hela den tid jag bott här. Är det rimligt tycker du det är?

När ska du förmå dina medarbetare att skapa rutiner och ordning? Finns det överhuvud taget med på din agenda? Eller tycker du det är för mycket begärt att ni inför kvalitetssäkring och dito certifiering, med allt vad det innebär? Det anser jag att Region Gotland verkligen skulle behöva.

Gotlands regiondirektör Peter Lindvall är en dålig ledare

110519-001
Peter Lindvall, regiondirektör i Region Gotland, klarar inte att hantera kritik. Han blir trots sin lön på 116 000 i månaden ledsen när den kommun han basar över utsätts för kritik. Och den senaste tiden har kritiken blivit väldigt skarp i tonen. Tonen börjar nu nå den nivå som Region Gotland, i sin institutionaliserade inkompetens, alltid förtjänat. Först ut var ledarskribenten Mats Linder, Gotlands Allehanda:

”På grund av ett av Regionen begånget formellt fel har mark- och miljödomstolen i veckan upphävt den nya detaljplanen för Snäck.

Detaljplanen för Snäck är en sådan långkörare av haverier och felsteg att man nästan förundras över att Region Gotland inte ger upp och försöker pådyvla området på någon annan kommun. Vad sägs om att ha en liten bit av Västervik eller Nynäshamn på den här sidan vattnet? Eller finns det någon inlandskommun som skulle vilja ha lite kust?

Byggnadsnämnden lyckades under veckan avverka snabba möten för att i all hast upphäva ett tidigare benhårt och orubbligt rivningsbeslut för paviljongen vid Slitebaden. Inte så kul för den företagare som tidigare i år sålde fastigheten bland annat just på grund av att han inte fick använda paviljongen.”
[…]
”Hur styrs egentligen Gotland? Hur kan så mycket gå så snett?” ”Hur färdas en gotländsk medborgare i dag? I bagageutrymmet. Vägen är knagglig och föraren tycks sakna körkort.”

Sedan kom en sakligt, och i ton, fullt relevant text från nyhetschef Mats Pettersson, helagotland.se:

”Gotland? Ankeborg? Jag vet snart inte vart jag bor någonstans.

Det tycks sannerligen inte finnas något slut på taffligheterna i Region Gotlands ledning.

Efter att försäljningen av gamla hamnterminalen till Spendrups upphävts av förvaltningsrätten är det svårt att ens bli upprörd. Det blir bara ett enda stort jaha.

Frågan är berättigad: Kan Region Gotland göra någonting rätt, någonsin?”
[…]
”Vi kan inte ha en ledning som inte tar sin uppgift på allvar. Vi kan inte ha förvaltningschefer och tjänstemän som gång efter annan trampar i klaveret så att skattebetalarna blir lidande.”

Nu tog regiondirektör Peter Lindvall det dåliga beslutet att svara på kritiken. Det gjorde han i två texter. Dels ett direkt svar på Mats Petterssons kritik, dels en insändare. Det Peter Lindvall därmed uppnådde var att han bevisade att han är en mycket välsvarvad kugge som passar väl in i kommunens inkompetenskultur. Hans moral är av den sämre sorten. – Han nämner inte problemen. Han kommer med självömkande gnäll, där han borde visat ansvarstagande och presenterat lösningar. – Hans retorik är obefintlig. Hans intellekt likaså. Han är helt enkelt en väldigt dålig ledare. Och honom gav de då styrande i kommunen, de som beslutade anställa honom – bl a kommunstyrelsens ordförande Björn Jansson (s) – en månadslön på 116 000 kronor. Så här – under rubrikerna Regiondirektören svarar på kritiken och Var rädd om din Region – försvarade regiondirektör Peter Lindvall sin egen och sina medarbetares inkompetens:

”Det blir fel ibland. Vi ska då lära av våra misstag och det är mitt ansvar att säkra kvaliteten i den ärendeberedning som ligger under regionstyrelsen. Detsamma gäller övriga förvaltningschefer som alla jobbar åt de olika politiska facknämnderna. När det inte fungerar så är det vårt ansvar att göra något åt det.”

”De fel vi gör ska vi rätta till och vi ska lära oss av dessa. Men att döma hela regionens verksamhet utifrån dessa fel är orättvist.”

”Jag blir ledsen och bekymrad när jag i sociala medier, på insändarsidor och i kommentarsfält läser nedlåtande, föraktfulla och elaka kommentarer som berör våra medarbetare och våra verksamheter. Ingen människa växer och får självförtroende genom förakt och ett nedlåtande förhållningssätt. Ingen människa växer genom ogrundad och osaklig kritik.”

”Jag vill bo och leva på en plats som har ambitioner och som vill utvecklas.”

”Våra utmaningar på Gotland i allmänhet och i Region Gotland i synnerhet kräver att vi behandlar varandra med större respekt än i dag.”

”Region Gotland är din region. Ta hand om den och hjälp oss att utveckla den.”

Ledarskribenten Mats Linder, Gotlands Allehanda, replikerade på Peter Lindvalls insändare:

”Visst. Han är inte ute i helt ogjort väder. Allt det han beskriver förekommer och kritiken är verkligen inte alltid saklig och precis.

Men samtidigt är ju Peter Lindvall själv intimt förknippad med en av de händelser som negativt påverkat allmänhetens förtroende för Regionen. Som nytillträdd vd bad Peter Lindvall en advokatbyrå att granska försäljningen av Hantverket 1. Vilket i förlängningen bland annat ledde till att regionstyrelsens ordförande tvingades avgå. En rättslig prövning är inledd.

Det saknas ju inte precis andra exempel där Regionen kommit till korta. Försäljningen av bryggeritomten som domstolen stoppade. Ett antal havererade eller på goda grunder starkt kritiserade fastighetsaffärer. Jag kan räkna upp ett halvdussin utan att ens tänka efter, om jag får gå några år tillbaka i tiden. Detaljplanen för Snäck. Snäcks camping. Följetongen om p-avgifterna. Regionens och i synnerhet hälso- och sjukvårdsnämndens underskott. Kritiken från revisorerna. Och så vidare. Men jag måste stanna där om jag ska få plats med mer text i denna ledare.”
[…]
”Men ingenting blir ju heller bättre om man bara rycker på axlarna åt misstag, missförhållanden och misslyckanden och uppmuntrande säger.

– Ajdå. Men nästa gång lyckas ni säkert. Vi tror på er. Sassa brassa mandelmassa!

Det är ju inte knattefotboll vi talar om. Det är maktutövning, myndighetsutövning och skattefinansierade regionala tjänster som allmänheten är beroende av.”
[…]
”Det kan ju upplevas som rätt provocerande när Regionens högsta tjänsteman förbigår alla anledningar till bristande förtroende med tystnad – förutom konstaterandet att det blir ”fel ibland” – och sedan ber om ett debattklimat som medger att medarbetarna blir ”mer engagerade och mer stolta över sitt arbete samt sin arbetsgivare”.

Det finns ju faktiskt en hel del som Regionens högsta tjänstemän och politiker själva kan göra för att medarbetarna ska bli mer stolta över sin arbetsgivare. De kan också göra mycket för att bygga upp medborgarnas förtroende för Regionen – även om det är en process som tar lång tid. Det är definitivt inte ett problem man löser med en insändare om hur: ”Region Gotland är din region.””

Även privatpersonen Leif Gustafsson i Lärbro replikerade på Peter Lindvalls insändare. Bättre än Leif Gustafsson går det knappast att formulera sig om Peter Lindvalls och kommunens inkompetenskultur och dess bristande förståelse för det uppdrag de har att utföra:

”Det var med stor förvåning jag tog del av din insändare. Det är synnerligen anmärkningsvärt att du som regionens högste tjänsteman ger dig på din arbetsgivare för att försvara dina tjänstemäns agerande. Jag har inte tagit del av vad som skrivs på sociala medier men jag har stor erfarenhet av hur dina tjänstemän agerar mot sina uppdragsgivare. Arroganta maktfullkomliga småpåvar som ägnar sig åt rena trakasserier av sina uppdragsgivare. Du har ett digert arbete framför dig att lära dessa veta hut i sitt bemötande. Jag har många års erfarenhet från olika kommuner när det gäller offentlig förvaltning på toppnivå. Region Gotland ligger i botten när det gäller bemötande.

Regional och kommunal offentlig förvaltning styrs av ett antal lagar, reglementen och delegationsordningar, där kommunallagen och förvaltningslagen är de mest grundläggande för förvaltningen av regionen. När dina tjänstemän inte ens kan vad som föreskrivs i förvaltningslagen i hanteringen av ett ärende är tjänstemannen inkompetent för sin arbetsuppgift. Det ska man tåla att kritiseras för. Men flera tjänstemän blir stötta och anser sig kränkta om man tillrättavisar dem.

Du skriver: ”Våra utmaningar på Gotland i allmänhet och regionen i synnerhet kräver att vi behandlar varandra med större respekt än i dag.” Det är ett viktigt konstaterande, där din uppgift är att se till att dina tjänstemän behandlar sina arbetsgivare (regioninvånarna) med respekt. Du ska inte ha åsikter om hur din arbetsgivare agerar.”

Om man utgår ifrån den kritik som riktas mot kommunen på lokaltidningarnas webbsida helagotland.se så är det inte en generell och svepande kritik mot majoriteten av de 6000 kommunanställda som förekommer. Det är de styrande – politiker och de högsta cheferna – som kritiseras i 99 % av kritiken. Tål inte Peter Lindvall den kritiken? Klarar inte Peter Lindvall av att använda sig av den kritiken för att förbättra verksamheten – utveckla och utbilda inkompetenta och dåliga chefer – då är Peter Lindvall definitivt inte en bra ledare för Region Gotland. Att, som Peter Lindvall gör i sin text, rikta kritik mot de som framför kritik är inte att vara utvecklingsbenägen eller vilja ta ansvar och förbättra verksamheten. Tvärt om ger Peter Lindvalls text uttryck för att vilja stå still, vilja fortsätta som tidigare.

Peter Lindvall skriver: ”Region Gotland är din region. Ta hand om den och hjälp oss att utveckla den.”

Peter Lindvall, menar du verkligen allvar med det du skriver? Vill du verkligen ha hjälp med att ta hand om och utveckla regionen? Är du öppen för samtal med de som har kritik mot det som är dåligt? Vill du lyssna till förslag som kan svida i överkänsliga själar. Vill du ha bot mot den rådande inkompetenskulturen? Vill du verkligen ha myndighetskultur där kompetens och ansvarstagande, samt kommuninvånarnas bästa, blir ledstjärna för kommunens styrande politiker och tjänstemän? I så fall hjälper jag mer än gärna till. Men om du inte vill förändra en dysfunktionell organisationskultur, utan hellre skuldbelägger dess kritiker, ska du inte ge sken av motsatsen. Vi, Peter Lindvalls arbetsgivare, kan hoppas att han har åtminstone så mycket ambition i sin yrkesutövning att han själv sätter sig in i kommunallagen och förvaltningslagen. För hur ska han kunna förstå den omfattande inkompetens som präglar myndighetsutövningen om han inte själv är något så när insatt i regelverket? Så vi får hoppas att Peter Lindvall gör det för Gotland så ovanliga; att omsätta ord i handling.