Jag och Linux, på bild, på rygg

131009-001

131009-003

Bilderna ovan tog jag för exakt två veckor sedan. Har sedan dess tänkt skriva om hur mycket tid jag ägnar mig åt att liggande, sittande och stående vänta på min hund medan han sysselsätter sig själv. Men som vanligt rann drivkraften i min skrividé bort.
Men det starkaste vänt-minnet jag har är minnet av alla dessa timmar som jag på vintrarna suttit på en snöig parkbänk vid Ålstensängen i Bromma (en äng dit hundägare kommer med sina hundar för att de ska få umgås med andra hundar – sades det att det som mest varit 49 hundar samtidigt på Ålstensängen) medan min dåvarande golden retriever Alfa lekt med andra hundar eller för att han helt enkelt inte velat gå därifrån. Fy tusan vad jag frusit där. Men det gjorde inget. Jag hade själv utbyte av det. Jag är nämligen så väldigt lättroad. Jag blir lycklig och glad när min hund är lycklig och glad.

Linux, idag… på ett fotografi

130923-xxx

Idag var det väldigt blåsigt. Under dagen från väst men mot kvällen blev vinden allt mer nordlig och kom upp i 12 sekundmeter.
Vid solnedgången var Linux och jag nere vid badet, vid hamnen. Där gick rejäla vågor. Eftersom Linux är stuntman så älskar han vågor. Ju högre desto roligare, tycker han. Så jag behövde inte gå längre på kvällspromenad än till hamnen där han kunde underhålla sig själv en lååång stund.
Som den fågelhund han är så är det de vita gässen han jagar. (Detta humoristiska inslag har inte jag kommit på själv, men jag gillar det.) Han angriper de vita gässen med öppen mun och brukar lyckas på så vis svälja en massa vatten under sitt badande. Sedan blir han lös i magen…

Jag har en tid funderat på att införa kategorin ”Hundar” här på bloggen. Det har ju blivit en del hundgrejer det senaste året. Och fler lär det bli.
Så nu har jag sju huvudsakliga kategorier. Jag är en bred mångsysslare med , Datorer & IT, Fotografi, GotlandHundar, Litteratur, Motorsport och Politik som intressen. (I politik ingår mitt största intresse mediakritik. Media och journalistik är ju i grunden en politisk opinionsbildande verksamhet och bör därför ligga under kategorin politik.) Däremot är mitt intresse för att skriva helt ur gängorna…

Kvällens kamera var Canon G12. Jag velade innan vi skulle gå. Jag vet ju inte vart Linux ville gå och ville han bara gå runt på gatorna i byn skulle det kännas lite overkill med Panasonic Lumix G5. Fast den hade underlättat i kväll. G12:an vill jag inte köra på över 80 iso för att slippa brus (korn). Så bilden ovan är tagen på 1/6 sekund. Med tanke på blåsten så är det en bedrift att bilden blev skarp. Men man ser på de vita gässen att exponeringstiden är lång. De är suddiga. Fast hade jag då haft G5:an hade jag rutinmässigt valt en betydligt kortare exponeringstid med en kanske sämre bild som resultat.

Om hundar och katter i lokala ordningsföreskrifterna för Gotland

Klicka på bilden för att de den i större format.

“Till exempel beter sig vissa människor dominant mot jämställda kollegor och underordnande men fogligt i förhållande till auktoriteter; andra beter sig precis tvärt om.”
ur Susan Cain:s bok Tyst.

På Gotland borde det finnas en majoritet människor som vågar stå upp och kritisera den korruption och misskötsel av kommunen som förekommer oavsett sittande politisk majoritet. Med korruption avser jag den fullständiga definition som bl a Inga-Britt Ahlenius skrev om i DN för några år sedan. Det vore verkligen hedervärt om människor på Gotland riktade sin energi och sitt eventuella civilkurage uppåt i hierarkin istället för att fegt rikta den nedåt eller mot jämställda. Men så är inte fallet. Detta märker jag ofta av när jag och min golden retriever Linux är ute och går. Då får jag höra att: ”Hundar ska vara kopplade”. Tydligen är detta viktigare att framföra än att kräva att kommunen inte särbehandlar och gynnar vissa enskilda och vissa företag på de andras bekostnad. Dessutom har de fega skitstövlarna fel i sak. De är alltså inte bara fega, de är dumma och okunniga också.

Lokala ordningsstadgan på Gotland säger följande om hundar:

Hundar

17 § Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 18 och 19 §§.

Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, andra assistanshundar försedda med tjänstetecken eller för polishund i tjänst.

18 § Hund skall stå under sådan tillsyn att den hela tiden är under kontroll. Hundar skall hållas kopplade inom följande områden: kyrkogårdar, begravningsplatser, försäljningsplats där torghandel pågår, i gallerian på Östercentrum, Almedalen och Botaniska trädgården samt – under tiden 1 maj – 30 september – i park eller plantering.

Hundar skall hållas kopplade inom synhåll från de motionsspår för gång, löpning, cykel- och skidåkning som ligger inom området för detaljplanen ”Del av Visby Visborg 1:9 m.fl.” (idrotts- och rekreationsområdet Visborg) vars gränser framgår av bilaga 7.

Tikar skall under löptid hållas kopplade inom hela Region Gotland, dock inte inom inhägnade områden.

När en hund inte hålls kopplad skall den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer.

Hundar får inte vistas på lekplats. Hund får ej heller – under tiden 1 maj – 30 september vistas på de badplatser som anges i bilaga 1.

19 § Fast förorening efter hund skall plockas upp från gångbana, gata, torg, plantering, eller park inom tätorterna Visby, Vibble, Roma, Klintehamn, Hemse, Burgsvik, Slite och Fårösund.

För upplysnings skulle är det lika bra jag berättar om vad som gäller katter också:

Katter

20 § Kattens ägare, den som tagit emot en katt för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en katt är skyldig att följa bestämmelserna i 21§.

21 § Katt skall hållas under sådan tillsyn att den ej förorenar eller på annat sätt stör omgivningen.

Inom tätorterna Visby, Vibble, Roma, Klintehamn, Hemse, Burgsvik, Slite och Fårösund skall en katt som inte hålls kopplad ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer.

Katt får ej vistas på lekplats.

Som hundägare kan det vara bra att ha med sig ett exemplar av de lokala ordningsföreskrifterna för att visa för polisen i Visby när de obefogat kommer och gnäller…

Hundhatarna

Linux_med_GutefarLinux träffade ett gutefår vid Hoburgen idag…

Idag lärde jag mig något nytt när jag läste Susan Cain:s bok Tyst.

“Till exempel beter sig vissa människor dominant mot jämställda kollegor och underordnande men fogligt i förhållande till auktoriteter; andra beter sig precis tvärt om.”

Jag kallar inte den första kategorin för “vissa människor” utan för fega människor. Och själv tillhör jag, vare sig jag vill eller inte, den senare kategorin. Kanske beror det på, precis som Sven Delblanc beskriver uppkomsten av sitt förakt och misstro mot auktoriteter, på en far som missbrukade sin överordnade ställning.

 

Idag var jag på Burgsviks marknad. Jag och min golden retriever Linux hade precis kommit till marknaden och begivit oss till Amnesty:s bokstånd. Där fick Linux ett verbalt och fysiskt utspel av glädje. Han skällde och hoppade runt. Då säger en satans sur kärringjävel:

“En sådan hund ska man inte ha med sig på marknad.”

Jag tittade en stund på henne och jag såg att hon stod och muttrade men pga musiken så hörd jag inte vad hon sa. Men jag sade till henne att:

“Om du får prata så varför ska inte han få prata?”

Sedan var jag så jävla förbannad och disharmonisk att jag och Linux gick hem direkt.

 

Jag är så trött på hundhatarna. Och jag hyser ett så djupt förakt för deras vanligtvis bristande intelligens. Kärringjäveln på marknaden fattade uppenbarligen inte att Linux var glad, inte aggressiv. Och i vanliga fall brukar jag få höra direkt eller bakom ryggen att det är lag på att hundar ska vara kopplade. Jag tycker det är så jävla korkat och så in i helvetes inskränkt om man inte kommer på något bättre argument för att hundar ska vara kopplade än att det är lag på det. Dessutom vet vanligtvis inte dessa som framhåller lagen som sitt främsta argument vilka lagar som gäller. De har inte en aning om vad de pratar om. De känner inte till att det i de flesta kommuner finns en lokal ordningsstadga som påbjuder kopplingstvång i tätort och en förordning från Naturvårdverket som föreskriver kopplingstvång i naturen under sommarmånaderna. Givetvis har de heller ingen aning om detaljerna i dessa lagar. De som gnäller på mig och tjatar om att hundar enligt lag ska hållas kopplade är helt enkelt idioter. Jag skiter i dem. Däremot har jag träffat på människor som tycker jag ska hålla min hund kopplad eftersom det finns människor som är hundrädda. Det är ett argument som jag finner värt att beakta. Och efter att ha skrämmt upp en kille högt upp i ett två meter högt gunnebostängsel så har jag visst förbarmande för hundrädda. Men så tänker jag: Mina egna demoner och min egen oro är det ingen jävel som bryr sig om. Jag tvingas lära mig leva med dem och den plågsamma oro de innebär. Så varför ska då jag ta hänsyn till andras fobier? För det är en fobi och ingen rationell oro som driver någon att klättra två meter upp i ett gunnebostängsel när han möter en golden retriever. Så ni hundrädda: Jobba med er rädsla, det tvingas jag göra.

Sedan finns det de som ogillar hundar av ren princip. Varför bestämmer sig människor för att hata hundar? Själv är jag inte kattvän. Men jag är heller inte katthatare. Jag försöker inte köra över katter som går på vägen. För mig är det inga besvär att sakta ner bilen och låta katter stillsamt passera framför min bil medan jag förlorar några sekunder eller minuter. Jag tycker till och med det är trevligt om det kommer in en katt på min lilla markplätt på baksidan av min lägenhet. Jag satt en dag och verkligen fascinerades och beundrade en katt som balanserade högst upp på spaljén mellan min och grannens uteplats. Ändå gillar jag inte katter. Men jag hatar dem inte heller. Så varför hatar vissa människor hundar?

 

När jag bodde i huvudstaden och en gång skulle åka in till city lade sig min dåvarande golden retriever Alfa mellan sätena i tunnelbanevagnen så hans framtassar stack ut en decimeter i gången. Vid Kristineberg kliver det på en man. Jag råkade få sen hans fötter i ögonvrån när jag satt och läste. Jag såg på hans fötter att han funderade på att kliva på Alfa:s tassar. Men han gjorde det inte utan gick och satte sig en bit bort. Jag förstod att han var hundhatare. Jag retade upp mig som fan. Funderade på att ge honom en smäll i nyllet. Men kom fram till att det skulle sluta med att jag åkte dit för misshandel. Men när tunnelbanetåget lämnade Torildsplan gick jag bort och ställde mig bakom honom. Sedan tog jag ett väldigt stadigt grepp om hans örsnibb. Han blev så klart förvånad och försökte resa sig upp. Men det gick ju inte eftersom jag höll honom stenhårt i örsnibben. Sedan läste jag lusen av honom. Jag sade bland annat till honom att:

“Om du inte gillar hundar så kan du vara så förbannat vänlig att sätta dig i en vagn där man inte får ha hundar.”

Precis när tåget skulle lämna Fridhemsplan släppte jag hans öra och klev av. Jag hoppas den jävla hundhataren lärde sig något mellan de två stationerna, Torildsplan och Fridhemsplan, som jag höll fast honom i örsnibben.

—–
Andra bloggar som skriver intressant!