Golden retrievern Linux ränner på klipporna





Linux kan ägna mycket tid åt att jaga de vita gässen som rusar in mot stranden. Men det är svårt att stå på stranden och få bra bilder av detta. Så ni får hålla till godo med dessa som visar Linux i förflyttning mellan attackerna.

När Linux hållt på ett tag, och svalt en massa vatten, så blir han jäkligt lös i magen. Ibland riktigt sprutar det ur honom.

På tal om spruta: Det finns många trosföreställningar om vad hundar får, och inte får, äta.
En sådan är lök. Min förra hund Alfa hade köttbullar som basföda. Och köttbullar innehåller lök… Dessutom åt han chili con carne och kebab och allt möjligt annat gott som innehåller lök. Kanske hade han blivit 20 år och inte bara 15 om han inte fått äta dessa goda rätter utan tvingats hålla sig till enbart torrfoder. Men Alfa hade ett fint rosa tandkött även på sin ålders höst, vilket visar att han inte hade brist på röda blodkroppar…
En annan är choklad. Linux och jag brukar ligga i sängen, titta på tv och dela på ett par 200 grams chokladkakor. Nu delar vi inte riktigt rättvist, såvida man inte utgår från vår vikt. Jag ger Linux en chokladruta och mig själv två, tills kakorna är slut. Men för att en hund ska bli dålig av choklad måste den äta en hel del, åtminstone om det är ljus choklad, vilket vi äter. Veterinären.nu skriver:

Choklad innehåller xantinalkaloider, bla teobromin som har en stimulerande effekt på nervsystemet. Människor känner sig upp-piggade (vid normal konsumtion)  medan hundar är mycket känsligare, vilket kan få dödliga konsekvenser när både hjärna och hjärta blir överstimulerade.

En dödlig dos teobromin är ca 100-200mg per kilo kroppsvikt men redan doser på 20mg/kilo kroppsvikt kan ge förgiftningssymtom. Halten teobromin varierar väldigt mellan olika choklad typer men mörk choklad innehåller vanligen ca 10-15mg teobromin per gram choklad medan mjölkchoklad innehåller ca 2mg per gram. Det är alltså farligare att äta mörk choklad än ljus.

Symptomen på chokladförgiftning är:

Symtomen kommer vanligen inom 2-4 timmar men kan komma efter 24 timmar. Typiskt ses först tecken på illamående, dregling, ökad törst och oro följt av kräkningar, diarre och buksmärtor. Hunden verkar rastlös, andas snabbt och får snabb, eventuellt oregelbunden, hjärtrytm. Gången blir stel, vinglig och i svåra fall tillstöter kramper och koma varefter hunden dör.

Linux som väger in på 31.5 kilo kan alltså äta drygt 300 gram ljus choklad innan han teoretiskt blir chokladförgiftad. När vi smaskar så brukar jag hålla det så han får max omkring 100 gram. Jag vill att han ska njuta, inte bli sjuk eller dö.

Linux och jag har sista tiden skaffat oss vanan att äta medan vi åker bil. Det kan vara en påse bullar som vi delar lika. Men vår största passion just nu är sådant där yoghurtgodis. Av dessa föredrar vi bananchips, cashewnötter, kokostoppar och lakrits. Vi brukar köpa ett drygt halvkilo (kostar 149 kr/kg) i Hemse och smälla i oss allt på vägen hem. Och då delar vi broderligt: en bit till mig, en bit till Linux.

Vi äter inte bara godis. Lika bra jag berättar om hur Linux har det på matfronten i övrigt.
Torrfoder gillar Linux inte så värst. Han har alltid en skål framme med Eukanuba torrfoder, som han kan äta om han känner att han håller på att svälta ihjäl. Men torrfodret är väldigt drygt.
Till frukost – hemma eller på utflykt – brukar Linux få en halv burk (ca: 620 gram) Eldorado burkmat. Ibland får han en macka – gjord på mitt hembakade rågbröd – med ost. Men oftast blir det burkmat.
Till middag blir det vanligtvis köttbullar (drygt 200 gram), kebabflarn (drygt 200 gram) eller stekt köttfärs (drygt 200 gram). Är han mer hungrig får han äta av sitt torrfoder.
Innan sänggåendet blir det samma som till frukost, dvs burkmat eller macka.
Sedan har vi en tradition. Varje gång vi är i Visby går vi till McDonalds där Linux får tre cheesburgare. Det är en tradition Linux fått ta över efter Alfa.

Så alla hundägare: skäm bort era hundar…

Linux – en charmig, klok och underbar golden retriever

DSC_2262

DSC_2266

Det är inte så lätt att fotografera Linux. Eftersom han ska ha allt man själv eller någon annan har i handen/händerna så kommer han springande i full fart om man lyfter upp en kamera. Men i förrgår, dagen innan Linux blev 11 månader blev det ett par bilder i alla fall.
Orsaken till att de är i svartvitt är att jag inte får till det i färg.
Eftersom jag vill ha en jävla massa färg i mina färgbilder blir Linux antingen djupt röd-gul eller, om jag minskar färgen på bara honom, blaskig och kontrastlös.
I vilket fall så…
Så tog vi en rejäl promenad på Storsudrets (Gotlands södra spets) östra sida. Det gäller att passa på när det inte går några kor ute. De är livsfarliga för hundar.
Efter att ett fartyg hamnat i sjönöd och blivit av med däckslasten så har det flutit iland en väldig massa virke runt Storsudrets kuster. De bästa bitarna har lokalbefolkningen redan varit ute och samlat in.
Skulle kunna skriva en hel del superlativ om Linux men föredrar att fokusera på den Janis Joplin-samling jag nyss laddade ner via Pirate Bay. Den är grym. Speciellt liveversionerna. Inte minst introt till ’Tell Mama’ där Janis med sin spruckna röst säger ”All right. I’m ready man.”. Hur coolt som helst. Nu måste jag ju fixa röka så jag verkligen kommer i stämning för denna underbara svängiga samling. Janis Joplin är ju jättebra, men blir ännu bättre med braj.

All right. I’m ready man.

Min nya livskamrat – golden retriever-valpen Linux

Idag är det två veckor sedan jag var på Caxtons kennel utanför Norrtälje och hämtade hem en 8 veckors golden retrievervalp. Valpen som är registrerad under namnet Caxtons Idyllic Ian har jag givit namnet Linux. Linux mor är Caxtons Belle Beverly och far SE U(U)CH Donshellas Sun River. På papperet fina föräldrar.

Min tidigare golden retriever Alfa, som blev 15 år, och som jag lät avrätta (inga förskönande omskrivningar eftersom jag fortfarande känner mig som en mördare) 110914 har fått en egen minnessida där ni kan läsa om, men framför allt se, honom.
Efter Alfas död tänkte jag vara utan hund. Jag ville ägna framtiden åt de saker (avslöja oegentligheter i den gotländska myndighetsutövningen) som jag inte haft tid till medan Alfa levde. Men så upptäckte jag att jag saknade all ork för detta. Efter ett halvår utan att orken infann sig, och jag upptäckte att jag trivdes absolut bäst ute på promenad i naturen, fann jag det självklart att skaffa en ny hund och därmed binda upp mig och mitt liv i ytterligare kanske 15 år.

Jag ville ha en lugn och lite räddhågsen hund för sådan var Alfa. Alfa var intellektuell kung bland hundar. Han lärde sig allt han behövde för att vara den mest perfekta storstadsboende sällskapshunden. Därför är mina förväntningar på Linux skyhöga. Och Linux har verkligen kapacitet. Det har han redan visat. Han är klok som en pudel så liten han är. Hoppas bara Linux som vuxen inte kommer att vara lika aggressiv mot andra hundar som han var när han fick träffa sin bror Beppe, som bor i Hamra, i förra veckan. (Nu kom Linux och ville ligga i mitt knä.) Efter att Bebbe återhämtat sig från chocken att bli överfallen av ett skällande och morrande monster tog han lärdom av Linux och gick in i kampen skällande och morrande även han. Då hade de riktigt kul.

Linux har utvecklats väldigt mycket på de två veckor han varit i mitt sällskap. I början var han precis runt mina ben hela tiden. Men sedan började han kunna göra små utflykter på några meter. Nu är utflykterna åtminstone 20 meter. När jag hämtade honom ville han inte ens ligga i framsätet bredvid mig utan skulle vara mellan sätena, på handbromsen och de knappar till fönsterhissarna som finns där. Allt för att vara så nära som möjligt. Nu har han börjat sova allt mer själv, på golvet eller i sin säng eller på någon av de fällar han har till sitt förfogande.

Det jobbiga med en så ung valp är att man får torka piss och springa uppe på nätterna så man blir helt utmattad av sömnbrist. Nu har visserligen Linux lärt sig att man helst inte kissar inne utan sitter i hallen och gnäller när man blir nödig, för att husse ska komma och släppa ut en. Men det blir inte bättre sömn av att gå ut fem gånger, som senaste natten, än av att stiga upp torka upp pölar på köksgolvet. Min sömnbrist är fortfarande påtaglig. Jag är verkligen sugen på en hel natts ostörd sömn. Dock kompenseras nätternas omak av att Linux är ett kontaktsökande charmtroll och väldigt tillmötesgående och läraktig dagtid. Han gör mig riktigt imponerad när han så självklart, från första försöket, apporterar en stor dummy. Så Linux framtid är ljus. Han kommer nog att bli champinjon när han bli stor… 😉

Var snäll mot din hund: Klipp den!

080428-xxx
Alfa nyklippt 080428

Sedan åtta år tillbaka klipper jag min golden retriver inför varje sommar. Jag gör det av en väldigt enkel och självklar andledning: Alfa:s trivsel.

Det började med att mina grannar frågade:

– Är Alfa sjuk? Han ligger i skuggan och flämtar.

– Nä, förklarade jag, det är bara så varmt att han inte orkar röra sig.

Sen insåg jag att så här ska han inte behöva ha det.

Och jag gillar honom verkligen kortklippt. Han blir så otroligt skön att klappa med kort len päls.

Varje år genomgår han en personlighetsförändring när den långa pälsen åker av. Han blir piggare och gladare.

Han har heller inte samma behov av att bada eftersom han inte blir så varm. I kombination med en kort snabbtorkande päls minskar det risken för våteksem. Dessutom blir det betydligt lättar att upptäcka fästingar i kort klippt päls än i den djungel han annars skulle haft.

Jag brukade lämna bort honom till någon hundfrisör när jag bodde i Stockholm. Men sedan jag flyttade till Gotland har det blivit mindre utbud av hundfrisörer, och svårare att få tid. Därför köpte jag förra året en Moser Max 45 klippmaskin. Förutom orginalskäret, som ska ge 3 millimeters längd, köpte jag ett 7 millimeters dito. Men i praktiken så blir det knappt en centimeters längd med 7 millimeters-skäret. Därför är jag väldigt glad att jag inte köpte ett 9 millimeters-skär istället.

Nu kan jag klippa Alfa hur ofta jag vill. Men jag måste tänka på att pälsen ska hinna växa ut och bli varm till vintern kommer.