logo

Magnus Berg – Motbild.Se

Min bild av världen

Vad var det jag sa! (privat meddelande (privat :-)))

Övrigt - måndag 5 augusti 2013

130714-003
130714-004

Skvallret av vad som hänt dig på fastlandet nådde mig för två timmar sedan. Och jag utbrister i den retoriska frågan:

Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!

Tyvärr kan jag inte känna någon skadeglädje. Det hade känts betydligt bättre. För som min forne SO-lärare alltid påpekade: ”Skadeglädje är den enda sanna glädjen.” I stället fick jag grav ångest av att bli påmind om din existens. Och det skedde precis efter att jag lyckats bearbeta bort min tunga laga-rost-på-bilen-ångest jag ådrog mig idag på eftermiddagen. Aldrig får jag vara glad…

Skriv kommentar


Jag, idag… på ett fotografi

Övrigt - söndag 7 april 2013

Jag_130407

Härligt att äntligen få till ett självporträtt som jag är nöjd med. Senast det hände var 1989. Å andra sidan så har jag bara försökt ta självporträtt en dryg handfull gånger sedan dess…

Idag installerade jag ett program som heter Kamerka. Det hade ett tilltalande gränssnitt. Bilden är alltså tagen med min bärbara dators webbkamera.

Ljuset på mig är helt perfekt. Det beror på att jag drog ner ena rullgardinen för att kunna se WTCC på tv. Men eftersom WTCC vanligtvis är skittråkigt – och jag inte förväntade mig annat denna säsong – så ägnade jag min uppmärksamhet åt annat. Men ett jäkligt fint tecknande ljus blev det tack vare WTCC.

Sedan gillar jag attiraljerna som omger mig på bilden. De berättar om mig och mina intressen som i grova drag är läsning och datorer.
Och tröjan jag har på mig… Den är min absoluta favorittröja att ha inomhus. Det finns ingen skönare. Därför har jag inte lyckats skilja mig ifrån den trots att den är 30 år. Min mor har stickat den och jag valde färgen. Har sedan några år tillbaka tjatat på min mor att hon ska sticka en ny. Men så länge hon inte gör det fortsätter jag envist att slita på det som finns kvar av den jag har.

2 kommentarer


Sammanslagning pågår!

Övrigt - torsdag 14 februari 2013

Skarmdump_MBB_o_GBB

Denna blogg hyser och ska i framtiden hysa både magnus.burgsvik.se och blogg.gotlandsbilden.se.
Är specialintresset Gotland – klicka på Gotland bland kategorierna som finns nästan överst i högerspalten. Där finns de gamla godbitarna från blogg.gotlandsbilden.se. Men även taggarna i vänsterspalten kan vara till hjälp att hitta det du söker – dock är inte äldre gotlandsmaterial taggat. Det går också att söka med hjälp av sökfunktionen överst i högerspalten. För att läsa ALLA bloggartiklars rubriker klicka på ARKIV allra överst i högerspalten.

Att det kommer att uppstå konstigheter är något jag räknar med. Skicka mig gärna ett mejl om ni hittar något fel.

Jag hade som ambition att även infoga min första blogg, Dagens Kränkning, men det ville sig inte vid första försöket så vi får se hur det går. Dagens Kränkning är min vän Sam:s favorit bland mina bloggar. Den lades ner 28:de juni 2007. Den var vass!

Skriv kommentar


Brev till hennes sambo

Övrigt - fredag 16 november 2012

110323-002

Hej!

Det känns onekligen lite sjukt att skriva detta brev, men samtidigt ger det mitt hämndbegär en viss tillfredställelse såvida du inte redan har blivit informerad om vilket slags relation J och jag hade. Även om du redan vet allt så kommer du inte att bli uttråkad av det du får läsa jag kommer nämligen att lägga in lite smaskiga detaljer på de ställen
där berättelsen riskerar att tappa farten.

Det är nu inte dig som jag riktar min hämnd emot utan J. Det kan i alla fall vara bra for dig och dina framtida planer att veta hur J ”kan” bete sig utom din vetskap.

Nu skulle det vara bäst for ditt själsliga välbefinnande om du slutade läsa detta och i stället brände upp dessa papper, men jag antar att din nyfikenhet inte kan stoppas

Vår bekantskap började när J ringde mig för att få råd om hur man blir fotograf.

Tredje samtalet var dagen innan hon skulle upp till S för att söka en assistentplats. Då ville hon att vi skulle träffas så att jag kunde hjälpa till att välja vilka bilder hon skulle ta med och visa.

Vi sågs för första gången klockan 1700 en torsdag och gick till C för att ta en öl. J:s kamrat T var med vid detta högtidliga tillfälle. När J lade upp sina fem bilder började jag ana (kliche) ugglor i mossen eller en hund begraven. Fem bilder var väl inget som man behövde hjälp med att välja ur.

Efter en knapp timme var det dax att bryta upp och J frågade om jag ville med ut på kvällen och dricka öl. Eftersom jag vid denna tidpunkt var inne i en period av daglig ölkonsumtion hade jag svårt att säga nej till detta erbjudande, dessutom tyckte jag att J var en förtjusande liten varelse.

Aftonen tillbringade vi på CH med en kort avslutning på TB. Under kvällen kom vi närmare och närmare varandra både psykiskt och fysiskt. En taxi, med jag tror det var en något defekt koppling, tog oss hem till mig. Det första J gjorde i min prydliga lya var att drämma ett diamagasin i golvet så att bilderna spreds i en oregelbunden hög. Sedan sov vi.

Tydligen byter J känslor och tankar från den ena dagen till den andra för fredagen var inte rolig ur mitt perspektiv. Det hon sade kvällen före hade nu mist sin relevans och vi skildes hemma hos T utan några vidare planer.

Under veckan som gick ringde vi varandra några gånger.

Fredagen, efter den första fredagen då J vaknade hos mig, åkte jag och en vän till O. Den helgen var du i O men hade jour. Enligt J så tvingade du henne att tillbringa helgen hemma hos dig. På fredagskvällen skulle jag komma hem till J:s moders hus och därför hade väl sweetisen sagt dig att hon ville träffa sin moder denna afton.

Vi skulle eventuellt gå ut tillsammans på lördagen om J kunde smita ifrån. Detta visade sig vara en omöjlig uppgift varför J såg sig tvingad att i smyg ringa till mig och meddela detta. På telefon fick jag också veta att du, din syster och J skulle gå på C.

Om ni hade kommit in på C kanske allt hade blivit annorlunda. Jag och min polare gick till M for att slippa de eventuella komplikationer som ett möte skulle kunna innebära. Resten av den kvällen känner du till, förutom att J kom fram till mig utanfor C och bad mig ringa på måndag.

En knapp vecka senare åkte J på nytt till S för att söka assistentjobb. Vi träffades redan första dagen hon kom upp men den natten sov hon hos T.

Dag två flyttade hon in i mitt liv och bostad. Och så levde vi lyckliga tills torsdagen kom. Då åkte vi med J:s bil till O.

Vi skulle sova var och en hos sig, men ”har man börjat äta plopp kan man inte sätta stopp”. Vi knullade på en madrass i hennes gamla flickrum och upptäckte till vår förtjusning att vi kunde spegla oss i garderobsdörrspeglarna (långt ord det där). När J inte orkade rida mig längre somnade vi utan att någon av oss uppnått det som det hela går ut på d.v.s. orgasm.

Eftersom jag hade ställs ultimatum, dig eller mig, ringde J och gjorde slut med dig på fredagen.

På lördagsmorronen åkte jag hem till min älskade moder. Efter några timmar ringer J och är upprörd för att du ringt till henne från K bussstation och var på väg till O. Hon ville inte träffa dig vid denna känsliga tidpunkt.

Vi packar fort som fan alla jävla resväskor och all kattutrustning så J:s bil blir full. Sedan kommer J:s mams med Shellkortet för att sponsra vår flykt från stan och samma minut som din buss skulle anlända svänger vi upp på E 66:an och lägger i 5:an.

Sedan levde vi lyckliga i en vecka. J fick sitt livs andra orgasm och satt i sängen och flinade samt berömde mig ”Fan du har total kontroll, du kan ju hålla på hur länge som helst”.
Man får ju vara glad att man inte är tjej för det har ju vissa nackdelar, men jag skulle önska att jag hade bröst för det är så skönt att smeka över. Jag har funderat på att börja äta kvinnliga könshormoner men risken är att jag får hängbröst men i rätt dos kanske det skulle kunna bli ett par riktigt fina tuttar.

Sedan levde vi mindre lyckliga i en vecka.

J köpte en hallspegel på IKEA nästföljande fredag, så hon skulle kunna se hela sin lekamen. På lördagen efter IKEA packade hon sina jävla resväskor och katterna.

Själv satt jag och hörde hur tystnaden bet sig längre och längre in i mitt sinne.

J hade sedan ett återfall då hennes garderob åter stuvades upp men efter två nätter blev det åter dax för henne att lämna min boning.

Det var väl det hela.

Jag fick uppfattningen att J ska ha full kontroll på de människor hon är med. Alla ska ställa upp för henne och göra som hon vill, men själv ska hon inte behöva ställa upp på andra. Därför hyser jag en stor vrede mot henne och det sätt som hon har betett sig på. Jag kan inte fatta att hon kan ligga med mig, ljuga for dig, och samtidigt be dig skicka henne pengar och hjälpa till med att leta bostad. Hon förtjänar en fet smäll.

Jag har funderat på detta brev sedan den 16 december när J och jag pratades vid på telefon och bestämde att bryta kontakten. Dock har jag haft viktigare saker för mig och med tiden har en del, eller rättare sagt nästan all, vrede runnit ur mig.

Så ringer hon i kväll och berättar att hon varit sjuk i en vecka i någon oförklarlig sjukdom och frågar mig om jag är säker på att inte ha några könssjukdomar Då blir jag så förbannad. Hon vet att jag har mått jävligt dåligt sedan hon gjorde slut. Dåligt, sämre och sämst, och mina tankar har varit uppfyllda av henne till en outhärdlig bristningsgräns. Men hon hör inte av sig förrän det är hon som oroar sig och lider. Jag blir så jävla förbannad.

Dessutom kunde hon göra narr av mig när jag var ledsen och det kan jag inte förlåta.

Det var kapitlet Självömkan och Hat.

Låt henne inte förnedra dig. Varför blev du inte förbannad och reste dig och gick när hon satt och pratade med mig i fyra timmar på C. Jag är för det mesta så snäll sa jag är dum och efter vad jag känner till verkar du vara lika dan.

UPP TILL KAMP EMOT KVALEN därför skriver jag detta brev.

mvh
Magnus Berg

Fotnot:
Detta brev skrev jag för mer än 15 år sedan… och då var person-, krog- och ortsnamn utskrivna i sin helhet…

—–

Andra bloggar som skriver intressant!

Skriv kommentar


Dawit Isaak hyckleriet och de hycklande hycklarna som sprider hyckleriet

Övrigt - måndag 11 oktober 2010

Radioprogrammet Publicerat brukar alltid avslutas med senaste nytt om Dawit Isaak. Publicerat har till och med en Dawit Isaak-sida på nätet. Däremot har aldrig Publicerat berättat sanningen om Dawit Isaak eller på något sätt tagit upp det väsentliga faktum att Dawit Isaak försörjde sig som städare i Sverige. Att Davit Isaak inte jobbade som journalist, utan försörjde sig som städare, blev jag inte upplyst om förrän idag. Detta fick mig att omgående skriva ett mejl till Publicerat och framföra ett programförslag. Följande text är mejlet i sin helhet:

Hej!

Läste nyss en blogg om en artikel – publicerad både i Dalademokraten och på News Mill – som berättar sanningen om Dawit Isaak. Dawid Isaak gavs aldrig möjlighet att arbeta som journalist i Sverige. Dawit Isaak jobbade som städare. Men han används nu som en symbol för att hycklare ska få visa sin falska godhet och sitt falska engagemang. Detta är väldigt motbjudande.

Jag har under många år reagerat på medias hantering av invandringen och propagerande för integration. Oftast framställs integrationen, i media, som krav på att vi alla ska släppa fram invandrare. När jag läser eller hör dylikt brukar jag kolla upp redaktionsrutan för den integrationspropagerande mediet. Det slår aldrig fel. Redaktionen ifråga saknar alltid icke väst-europeiska namn. Detta gäller till och med tidningar på vänsterkanten såsom ETC.

För ett gäng år sedan tog Dan Josefsson, i sitt medieprogam i tv, upp frågan om varför invandrare lyser med sin frånvaro på redaktionerna. Det togs inte väl emot… Det svepskäl som användes flitigast av redaktionscheferna var att det inte fanns kompetenta invandrare. Hur inkompetent är man om man inte har kompetens att få jobb inom svensk mainstream-media? Så inkompetenta invandrare tror jag är svårt att hitta…

Ett radioprogram jag brukade lyssna mycket på och som ofta hade integration som ämne är Studio Ett. Där jobbar cirka 65 personer varav ingen har ett utom-väst-europeiskt namn. För några år sedan tog jag och mailade varenda medarbetare på denna homogena redaktion och frågade vad just du gör för att påverka så att invandrare ska få komma in och arbeta på Studio Etts redaktion. Jag fick två svar. Ett autoreplay från Lena Laurin och ett skrivet svar från Staffan Dopping. Dopping svarade att han inte gör någonting, det var inte hans sak…

Uppenbarligen är det så att journalister inte vill ha ökad konkurrens om jobben genom att släppa in invandrare. Däremot går det bra att hyckla och bedriva kampanjer för att få sig själva att framstå i god dager. Jag håller verkligen med Diane Bimont som författat den kritiska artiklen om Dawit Isaak hyckleriet:

”För i sånt fall vill jag också göra honom [Dawit Isaak] till symbol. Jag vill göra honom till symbol för det hyckleri som visar sitt patetiska ansikte just nu när ni bjuder in denna städande neger i era journalistfamnar.”

Mitt programförslag:
Varför inte ta in de mest högljudda hycklarna i Publicerats studio och
fråga:

  • Varför engagerade sig inte Dawit Isaak hycklarna för att Dawit Isaak skulle ha fått arbete som journalist i Sverige?
  • Varför släpps inte icke-väst-europeiska journalister, såsom Dawit Isaak, in på redaktionerna i Sverige?
  • Varför engagerar sig inte Dawit Isaak hycklarna för att icke-väst-europeiska invandrare ska beredas jobb på svenska redaktioner?
  • Behövs inga andra perspektiv och erfarenheter än de väst-europeiska i svenska medier?

mvh
Magnus Berg

—–

Andra bloggar som skriver intressant!

1 kommentar