Övre medelklassen har de rätta förutsättningarna för arbete i utrotningsläger

Igår läste jag ut Ian McEwans senaste bok Lektioner. Det var en vedervärdig bok. En uppvisning i godhetsignalering och politisk korrekthet. Detta var inte min första bok av McEwans. Jag har även läst Amsterdam, Domaren, Hetta, Lördag, Nötskal, På Chesil Beach och Uppdrag Sweet Tooth. Men Lektioner gjorde mig riktigt irriterad och förbannad. Jag började fundera på Hanna Arendts begrepp “den banala ondskan” under läsningens sluttamp och kopplade detta till Ian McEwans och den samhällsklass han tillhör.
“Den banala ondskan” betecknar den värsta frånvaron av personlig moralisk medvetenhet. Det kan också uttryckas som en oförmåga att tänka, eller en oförmåga till empati.

McEwans skriver om sin romanfigur: “Det var möjligt att dessa arga eller besvikna moderna gudar, Hitler, Nasser, Chrusjtjov, Kennedy och Gorbatjov hade format hans liv, men det betydde inte att Roland hade någon inblick i internationella angelägenheter.
Där har McEwans en poäng. Någon kunskap om internationella angelägenheter har inte romanfiguren. Inte heller tycks den hysa någon kunskap om politik eller samhällsutveckling. Förutom för den gynnade klass, den övre medeklassen, som han själv vistas i.
Avsaknad av dessa – för sant intellektuella – grundläggande kunskaper återkommer när han yttrar ”[H]ela det kommunistiska experimentet, med dess genom våld påtvingade oinskränkta makt, oreflekterade mördande och osannolika lögner, hade varit ett groteskt misslyckande och måste avslutas.”

Här visar det moderna västerlandets mediala hjärntvätt sin framgång. De som själva tror att de tillhör de bildade och intellektuella tror att de känner till hur samhället och världen är beskaffad enbart genom att läsa fler än en dagstidning. Till skillnad mot de som levde i de forna kommunistdiktaturerna vet västvärldens självgoda övre medelklass inte om att media ljuger. De tror att det är sannignen som presenteras. Den liberala demokratin, med dess genom våld påtvingade oinskränkta makt, oreflekterade mördande och osannolika lögner har de inte en susning om. Den insikt som kommunistdiktaturernas folk intellektuellt förmådde inse har västvärldens övre medelklass inte klarat av att komma fram till. De lever tryggt inbäddad i sin dumhet och sin självgodhet.

För er som vill lära känna den liberala demokratin, med dess genom våld påtvingade oinskränkta makt, oreflekterade mördande och osannolika lögner är Glen Diesens bok The Ukraine war & the Eurasian world order en guldgruva. Den avslöjar kraftfullt medielögnerna om den liberala demokratins fredssträvan och förträfflighet. Jag har gjort en egen svensk översättning som kan hämta gratis i epub-format här.

McEwans skriver: “Vad var det för logik eller motivation eller hjälplös kapitulation som fått dem alla att på en generation, timme för timme, gå från den spännande optimistiska stämningen vid Berlinmurens fall till stormningen av Kapitolium?”. Ja vad var det för logik som McEwans inte kunde klara av att förstå? Samma intellektuella oförmåga – till förståelse och empati med andra än sig själv och sin samhällsklass – som också fick honom att skriva: “Skulle den globala vågen av rasistisk nationalism lämna plats för något mer generöst, mer konstruktivt?” samt “Skulle det öppna samhället hitta nya och mer rättvisa sätt att blomstra?”.

Jag ska återkomma till McEwans intellektuella oförmåga. Först vill jag återge hur McEwans uttryckte sig om kristendomen: “Det som såg ut som fromhet var en del av ett påtvingat totalitärt tänkesätt.” Där slog han verkligen, oavsiktligt, huvudet på spiken. Den som sa’t, han va’t. Det McEwans skriver är en hundraprocentigt träffsäker bild av den liberala demokratins och övre medelklassens moral. Det han uttryckte i förra styckets tre citat är riktade nedåt, mot de människor som står under honom själv och övre medelklassen i samhällshierarkin. De som sedan Berlinmurens fall fått det allt sämre och blivit allt maktlösare under nyliberalism och auktoritär liberal demokrati. De där nere som numera inte får argumentera för ett bättre liv utan att bli kallade för rasister, nationalister och allt annat som övre medelklassen tillåter sig att anklaga de maktlösa för. När de maktlösa vill värna sin välfärd mot ytterligare försämringar så blir de sparkade på av övre medelklassen som fått det allt bättre genom att företräda överklassens – globalister och storföretagares – intressen. De köpta och hycklande ska anses vara de moraliskt främsta, anser övre medelklassen. Detta tänkande genomsyrar västvärlden medier och offentlighet. Dubbelmoral, hyckleri och prostitution har blivit den vägledande värdegrunden i västvärlden sedan Berlinmurens fall.

Det öppna samhälle som McEwans anser har vissnat har han själv slutat vattna. Genom att skriva politiskt korrekt, med total avsaknad av empati för de han riktar sina anklagelser emot, vill han uppenbarligen tysta alla som inte tycker och tänker som honom. Inte undra på att det öppna samhället har omvanlats till ett totalitärt, yttrande- och demokratifientligt samhälle när övre medelklassen inte vill respektera och lyssna på andra. Andra än sig själva och de herrar de tjänar.

McEwans ger sedan ett intressant exempel på vad som är viktig, eller mindre viktigt, i hans värld. Han skriver i en kort dialog:
– “Varför skulle jag bry mig om henne?”
– Roland sade det uppenbart dumma. “För att hon är din mamma.”
– Lawrence gjorde rätt i att inte svara på det eller på det hans pappa sedan tillade: “Hon är Europas största romanförfattare.”
Vad är väl viktigare för övre medelklassen än status? Tänk att få träffa en känd och berömd person. Det slår ju allt. Det är viktigare än att träffa sin mor.

Det är dessa empatilösa och samvetslösa människor i övre medelklassen som har de rätta förutsättningarna för arbete i utrotningsläger. Nu arbetar de som företrädare och opinionsbildare åt överklassen. De biter aldrig den hand som föder dem. De protesterar aldrig inför att på uppdrag av sina herrar förnedra och anklag de maktlösa. De skulle inte tveka att låta döda människor på order, om deras herrar ber dem. Nu yttrar de sig i västvärldens medier och argumenterar för vikten av att kriga till sista ukrainare, i syfte att försöka hålla USA och dess auktoritära liberala demokratin kvar som världens enväldiga härskare. Samma liberala demokrati som ingriper militärt eller avsätter regeringar om väljarna röstar i sitt eget intresse i stället för att rösta som USA kräver. Det är den så kallade demokratin etablissemanget bekänner sig till och som hyllas i media.

P.S. Nästa roman av Ian McEwans tänker jag inte läsa. D.S.

Boksläpp – Ukrainakriget och den eurasiska världsordningen

När svenska och andra västerländska medier ljuger och försöker skylla Ukrainakriget på Ryssland är det viktigt att själv ta reda på fakta. Till hjälp har ni här professor Glen Diesens bok ‘The Ukraine War & the Eurasian World Order’ i svensk översättning. Boken är fylld med fakta, och med fotnoter som berättar varifrån Diesens uppgifter kommer.
Varför svenska medier alltid ställer sig på USA:s sida och ljuger för svenska folket är en gåta. Men att de ljuger blir uppenbart efter att ha läst Diesens ögonöppnare. Som jag nu hoppas ska väcka det sovande svenska folket.
För att kunna tillvarata dina demokratiska rättigheter måste du vara informerad. Svenska medier vill hindra dig från detta. Så skippa Sveriges Television och Sveriges Radio och läs och lär från en seriös och faktabaserad källa som Glen Diesen. Han vill dig inget ont. Han står på sin sida.

Äntligen är jag klar med mitt senaste bokprojekt. Nja, det är inte så imponerande som det låter. Jag har översatt en engelsk bok till svenska med hjälp av DeepL och nu korrekturläst boken och korrigerat de uppenbara fel jag fann vid min genomläsning.

Dock har jag i mitt liv haft två riktiga boksläpp. Som fotograf. År 1995 utkom boken “Majros – Om svenska kor i våra hjärtan” på LTs Förlag. År 2000 utkom boken “Svenska husdjur och räddande eldsjälar – Om svenska lantraser” på Bilda Förlag. Jag fotograferade bilderna till böckerna. Bilderna i “Majros” är jag riktigt stolt över. Bättre kobilder finns ej.

Boken jag nu översatt är Ukrainakriget och den eurasiska världsordningen av professor Glenn Diesen. I orginal The Ukraine war & the Eurasian world order. Den översatta boken är i epub-format. Klicka här för att hämta och läsa.

Om författaren:

Glenn Diesen är professor vid University of Southeast Norway (USN) och biträdande redaktör för tidskriften Russia in Global Affairs. Diesens forskningsfokus är Rysslands övergång från Greater European Initiative till Greater Eurasian Partnership. Diesen har tidigare publicerat nio böcker, ett stort antal tidskriftsartiklar och medverkar ofta i internationella medier. Bland de senaste titlarna kan nämnas: The Return of Eurasia. Palgrave Macmillan med Alexander Lukin och The Think Tank Racket (Clarity Press).

Boken har fått strålande recensioner:

“Diesen har skrivit en fantastisk bok om den framväxande världsordningen. Han menar att det multipolära system som nu håller på att formas har potential att bli mycket fredligare än det USA-dominerade unipolära ögonblick som nyligen tog slut. Men Ukrainakriget, ett arv från USA:s politik under unipolariteten, har förgiftat den internationella politiken och gjort det svårt att övergå till en mer harmonisk westfalisk ordning. Ett måste för alla som vill förstå det stora skifte i den globala maktfördelningen som sker framför våra ögon.” —
JOHN J. MEARSHEIMER, .R. Wendell Harrison Distinguished Service Professor i statsvetenskap vid University of Chicago.

“Briljant, djupgående analys av rötterna till kriget i Ukraina och de framväxande förändringarna i världsordningen.” — Jack F Matlock, Jr, USA:s ambassadör i Sovjetunionen, 1987-1991.

“Utmärkt bok! Glenn Diesen erbjuder en mycket informativ analys av världsordningens förändring och kontinuitet genom århundradena. Måste läsas för att förstå komplexiteten i Ukrainakriget som en historisk vändpunkt” — Sergey Karaganov, Council on Foreign and Defense Policy, Ryssland Hedersordförande i presidiet.

“En omfattande och stimulerande undersökning av konkurrerande modeller för världsordningen och rötterna till det rysk-ukrainska kriget. Ett korrektiv till västerländska mainstreamberättelser, som ger ett kraftfullt konceptuellt ramverk för kritik. Ett briljant grundläggande arbete.” — Richard Sakwa, University of Kent.

“En superb bok! Diesen demonterar krigspropagandan och beskriver varför Ukrainakriget är ett symptom på en kollapsande världsordning”. — Clare Daly, ledamot av Europaparlamentet.

“Vilken tur! Professor Diesen tar rollen som Kristoffer, resenärernas skyddshelgon, när vi snubblar över tröskeln till 2024 – ett verkligt gränsår. Med berömvärd uppriktighet presenterar Diesen föga kända fakta – till exempel om Ukraina – som visar hur vi har kommit till denna farliga punkt. Om fakta leder till handling kan vi ännu överleva bortgången av västvärldens vacklande hegemon.” — Ray McGovern, f.d. CIA Presidential Briefer.

“En viktig läsning. Viktiga insikter – eftersom vi måste ta itu med den ovälkomna uppgiften att utmana våra egna förutfattade meningar och navigera i ett okänt (icke-västerländskt) landskap – där gamla stadiga hållhakar helt enkelt – inte längre finns. Inte längre finns där.” — Alastair Crooke, f.d. brittisk diplomat.

“Förutom en minutiös dekonstruktion av proxykriget i Ukraina som på ett förödande sätt, med bevisade fakta, avslöjar den officiella Natostatens berättelse, erbjuder Diesen en kortfattad, lättillgänglig minihistoria om hur vi hamnade här….Diesen är en av de mycket få västerländska analytiker som faktiskt förstår drivkraften till multipolaritet.” — PEPE ESCOBAR, Zerohedge.com.

Ur bokens presentation:

Femhundra år av västerländsk hegemoni har tagit slut, samtidigt som den globala majoritetens strävan efter en världsordning baserad på multipolaritet och suverän jämlikhet ökar. I denna skarpsinniga bok behandlas den liberala hegemonins fall, samtidigt som det påpekas att en multipolär westfalisk världsordning ännu inte har tagit form och att världen befinner sig i en period av interregnum. Ett rättsligt vakuum har uppstått, där de stridande sidorna tävlar om att definiera den framtida ordningen.

NATO:s expansionism var en viktig komponent i den liberala hegemonin eftersom den var avsedd att cementera västvärldens kollektiva hegemoni som grunden för en liberal demokratisk fred. Istället monterade man ned den paneuropeiska säkerhetsarkitekturen och satte Europa på krigets väg utan möjlighet till kursändring. Ukraina, som är ett delat land i ett delat Europa, har under de senaste tre decennierna varit en viktig bricka i stormaktskonkurrensen mellan Nato och Ryssland.

Kriget i Ukraina är ett symptom på den kollapsande världsordningen. Kriget avslöjade den liberala hegemonins dysfunktion vad gäller både makt och legitimitet, och det utlöste ett proxykrig mellan väst och Ryssland i stället för att säkerställa fred, källan till dess legitimitet.

Proxykriget, de exempellösa sanktionerna och ansträngningarna att isolera Ryssland i omvärlden bidrog till att den liberala hegemonin försvann, snarare än att den återuppstod. Stora delar av världen reagerade på kriget genom att intensifiera övergången till en eurasisk världsordning som förkastar hegemoni och liberal universalism. Den ekonomiska arkitekturen omorganiseras i takt med att världen diversifierar sig bort från ett överdrivet beroende av västerländsk teknik, industrier, transportkorridorer, banker, betalningssystem, försäkringssystem och valutor. Universalism baserad på västerländska värderingar ersätts av civilisatorisk särart, suverän ojämlikhet byts ut mot suverän jämlikhet, socialisering av underlägsna ersätts av förhandlingar och den regelbaserade internationella ordningen förkastas till förmån för internationell rätt. En westfalisk världsordning gör sig åter gällande, men med eurasiska förtecken.

Västvärldens nederlag mot Ryssland skulle återställa den unipolära världsordningen medan en rysk seger skulle cementera en multipolär. Det internationella systemet är nu som farligast eftersom det inte finns några utsikter till kompromisser, vilket innebär att vinnaren tar allt. Både NATO under USA:s ledning och Ryssland är därför beredda att ta stora risker och eskalera, vilket gör kärnvapenkrig alltmer sannolikt.

Så löser vi klimatkrisen enkelt och billigt


Det enklaste och definitivt billigaste sättet att lösa klimatproblemet är att lära sig, samt journalister och beslutsfattare, lite klimathistorik.
Jag har tidigare läst Sven Börjessons bok En klimathistoria. Redan efter den var jag övertygad.

Nu har det kommit en ny bok i samma genre. Torsdagen den 13:de juni var jag på boksläpp i fiendeland på Näringslivets Medieinstitut, i samma uppgång som högerextrema Timbro och rysshatande Fri Värld. Det var journalisterna Anders Bolling och Svenolof Karlsson som släppte en klimatbok med inriktning mot journalister. Boken heter Professionell Klimatbevakning. Den är en rejäl klimathistorisk genomgång. Så nu är jag ännu mer övertygad.

En sida i Bolling och Karlssons bok handlade t ex om algblomningen, alltså de blågröna alger det varit så populära att skriva om i media på senare år. Jag har utifrån medierapporteringen trott att algblomningen berott på övergödning och enbart uppkommit de senaste decennierna. Men i Professionell Klimatbevakning berättas att finska public service-kanalen YLE hade ett program redan 2008 där de berättar att 1855 publicerade Kungliga Vetenskapsakademin en skrift Bidrag till kännedomen om Östersjöns invertebratfauna. Där berättas om de blågröna algerna. Det finska tv-programmets innehåll kan man läsa här, såvida man kan finska eller använder en översättningsfunktion. Programmet heter på svenska ‘Felaktig diagnos av Östersjön’ och inleds så här:

“”De ljusgröna blågröna algerna är orsaken till ett fenomen som där kallas “havets blomning” och som observeras varje sommar, särskilt i närheten av Gotland – – Vanligtvis runt midsommar, men även senare på sommaren förökar sig de blågröna algerna till otroliga mängder. Fiskare försäkrar oss att den matta som bildas på havsytan är så tät och djup att båtar ibland knappt kan ta sig fram – – – Förra sommaren, i början av augusti, spolades en sådan ofattbar mängd av denna döda lilla växt upp på stränderna att den bredde ut sig som en tjock grågul filt långt ut till havs, samlades i vattnet och spred sin stank när den ruttnade”.
Så beskrev [Gustaf] Lindström, marinforskare vid Kungliga Vetenskapsakademien, sina observationer i Östersjön sommaren 1854.”

Läser ni lite klimathistoria så kommer ni att bli lika övertygade som mig om att klimatet är något som varierar alldeles av sig självt och inte är något som människan behöver bry sig om. Vi behöver bara anpassa oss en aning till de förändringar som sker.
Dock finns det ekonomiska- och maktintressen som vill profitera på klimatalarmism och så kallade klimatåtgärder. Klimatåtgärder handlar i första hand om skattemedel som överförs i privat ägo. Klimatalarmismen ska vara den fiende som skrämmer jorden befolkning till att överge nationalstaternas demokrati till förmån för globalt styre. Ett globalt styre där storföretag och så kallade globalister har avgörande inflytande över agendan.
1991 utgav kapitalistorganisationen Romklubben – där svensken Anders Wijkman varit mångårig ordförande – boken ‘The first global revolution – A report by the council of The Club Of Rome’. Där i hittar man följande citat (i min svenska översättning):
“När vi letade efter en ny fiende som skulle kunna ena oss kom vi på tanken att föroreningar, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa in. I sin helhet och i sitt samspel utgör dessa fenomen ett gemensamt hot som kräver solidaritet från alla folk.“
Citatet är ur bokens femte kapitel. Ett tio sidor långt argumenterande mot folkstyre och demokrati, för ett globalt övernationellt styre. Jag har tidigare översatt hela kapitel fem till svenska.
Det är den utveckling vi nu befinner oss i. Där vi på grund av påstådd människopåverkad klimatförändring ska ösa skattemedel på meningslösa klimatåtgärder och låta oss styra uppifrån globala organisationer där det folkliga inflytandet är noll. Detta tycker jag inte vi ska ställa upp på, så läs lite klimathistoria och sluta tro på lögnerna.

SVTs faktagranskares desinformation avslöjas av The New York Times


Jag skrev för tio dagar sedan att SVTs faktagranskare sprider desinformation Nu fick jag nys om nya uppgifter som bevisar – jag kände till det tidigare men hade inte sett några dokument och kunde därför inte bevisa sanningshalten – att de på ännu en punkt i samma artikel sprider desinformation om Ryssland.
Skrollar man ner en bit i artikeln och klickar på bilden av, eller texten, Vladimir Putin så står där skrivet av SVTs dessinformatörer:
“Putin vill gärna att vi i Europa börjar tro på att han, till skillnad från Zelenskyj, vill avsluta kriget i Ukraina.”

Den 15 juni publicerade The New York Timesav någon anledning – det fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina som inte hann att fullbordas i april 2022. Fredsavtalet var alltså på gång redan en knapp månad efter Rysslands invasion av Ukraina. Det som kom emellan freden var att Vladimir Zelensky fick besök av Boris Johnson, och hans budskap att USA/NATO inte ville ha fred. Detta har jag skrivit om tidigare i Fred i Ukraina? Nej, NATO vill ha krig.

Längst ner i New York Times-artikeln finns länkar till fredsfördragets olika utkast. Nedan återger jag den delen, med de länkar som ni kan klicka för att ni själva ska kunna läsa dokumenten.

Jag har tidigare argumenterar för: Gör om SVT och SR till betaltjänster. Desinformationen, propagandan och ensidigheten i public service motiverar gott och väl att vi ska slippa betala för skiten.


Original documents

To omit identifying markings, these documents have been retyped to resemble the originals. Typographical errors in the original documents have been retained.

March 17, 2022, treaty draft
An early draft of a Ukraine-Russia treaty. The document is an English translation that Ukraine provided to Western governments at the time. [English]

March 29, 2022, Istanbul Communiqué
The proposed agreement that was discussed at in-person talks in Istanbul, as summarized by Ukrainian negotiators. [English translation] [Russian original]

April 15, 2022, treaty draft
A later draft of a Ukraine-Russia treaty. The document’s header shows this was a version that landed on President Vladimir Putin’s desk. The map referred to as Annex 6 is not included. [English translation] [Russian original]

SVTs faktagranskare sprider desinformation


SVT har en verifieringsorganisation, som påstås ska syssla med faktakontroll. Klickar man på länken SVT verifierar · Så vill Ryssland påverka EU så exemplifieras rysslands påverkansförsök med att Ryssland gjort en kopia av tyska tidningen Der Spiegel men under webb-adressen spiegel.ltd i stället för originalets webb-adress spiegel.de.

Jag är ju själv faktagranskare 😉 så jag kunde inte motstå utmaningen att kolla upp det hela en aning.

På sajten WayBackMachine lagras alla webbsidor. På WayBackMachine söker jag på spiegel.ltd och letar fram en almanacka som visar det första året (år 2022) av webb-adressens avbildningar. För jag sedan pekaren över den tidigaste gröna punkten, som visar när den första avbildning gjorts (i detta fall den tredje juli 2022) och klickar på avbildningens tidpunkt (i detta fall 16:06:35) så får jag upp den sida som fanns vid det tillfället.

Det som kommer fram är texten:

Loading…
https://www.spiegel.ltd/ | 16:06:35 July 03, 2022
Got an HTTP 302 response at crawl time
Redirecting to…
https://www.spiegel.de/

Kollar man upp koden HTTP 302 på WikiPedia så betyder det precis vad som framgår av avbildningen, nämligen att man omdirigeras till en annan sida. I det här fallet till spiegel.de, alltså Der Spiegels original-webb-adress. Den här typen av omdirigeringar är mycket vanlig då företag och individer kan skaffa sig flera snarlika adresser men länkar dem alla till en huvudadress, för att inte deras läsare ska komma vilse av misstag.

Sedan kolla jag upp ägandeförhållandena för adressen spiegel.ltd under rubriken “Who owned spiegel.ltd in the past? (5 records)”. Där listas fem händelser i ägandet från första juli 2022 till sjätte juni 2024. Dock är alla fem händelser listade under samma ägarnamn “Domains By Proxy, LLC”, som är en USA baserad anonymitetstjänst för att ägarna till en webbsajt inte ska kunna kollas upp med whois, som är ett ägarregister för webb-adresser.

Det märkliga är alltså att redan inledningsvis i spiegel.ltd:s historia så länkade sidan till spiegel.de, och gör så fortfarande… Skulle Ryssland alltså ha skaffat sig en webbadress och av ren godhet länkat alla besökare vidare till den tyska tidningen Der Spiegel? Och skulle nuvarande ägare till webbadressen – om det verkligen bytts ägare – dölja sig bakom samma USA-baserade anonymitetstjänst som tidigare ägare?

Det intressanta är att SVTs inkompetenta s.k. faktagranskare har skärmdumpar av den falska sidan i artiklen. Hur lyckade de med det, när sidan aldrig funnits på den adress de påstår. Har SVTs s.k. faktagranskare själva framställt den falska sidan på sina egna datorer – utan att lägga upp den på nätet – och gjort en skärmdump? I så falla är de ju inte inkompetenta utan förslagna, oärliga och moraliskt genomruttna.

Men kanske är de s.k. faktagranskarna bara ryggradslösa mähän som lyder chefernas order och framställer falska anklagelser mot Ryssland. Faktum är ju att SVTs s.k. journalister är just USAs/NATOs påverkansagenter. Det framgår tydligt av att SVT-profilerna Carina Bergfeldt och Erika Bjerström skickats på indoktrineringsresa med USA/NATO-lobbyorganisationen Atlantic Council och blivit Transatlantic Media Fellows. [Läs vad jag skrivit tidigare om detta under rubrikerna Atlantic Council har trojaner hos SVT och NATO-lobbande journalister i Sverige]

Sedan vet vi ju hur SVT väljer ut sina experter, vilka ofta kommer från organisationer och myndigheter utan sanningsanspråk. T ex så tar ju Försvarshögskolan och FOI – som påstår sig syssla med forskning – rejält avstånd från all forskningsetik och är rena språkrör för USAs/NATOs intressen. Några opartiska experter får aldrig komma till tals i SVT.

Vi har t ex Ola Tunander, en svensk forskningsprofessor emeritus vid fredsforskningsinstitutet i Oslo. Tog doktorsexamen 1989 med en avhandling om USA:s maritima strategi. Har skrivit och redigerat 15 böcker om geopolitik, militärstrategi och europeisk säkerhet, om ubåtar, bedrägeri och PSYOP. Han får aldrig komma till tals i SVT eller i andra svenska mainstreammedier. Han är helt enkelt censurerad pga sina kunskaper. Kunskaper som inte överensstämmer med den falska propagandabild som SVT och övriga svenska mainstreammedier vill pådyvla svenskarna.

Den tjugoåttonde maj i år var jag och lyssnade på Ola Thunander och Glenn Diesen när de höll föredrag under rubriken “Ukraina och Kriget om världsherraväldet” vilket finns filmat och kan ses nedan. Glenn Diesen är norsk akademiker och statsvetare. Han är professor vid Handelshögskolan vid Universitetet i Sydöstra Norge och aktuell med boken The Ukraine War & the Eurasian World Order. Jag har gjort en svensk översättning av boken i epub-format.

En annan röst värd att lyssna på – vad gäller USA, och svenska mediers skildning av USA och kriget i Ukraina – är Frida Stranne. Hon är forskare och lektor vid Högskolan i Halmstad och affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Hon har dragit igång en egen pod som kan avlyssnas på Fridas hemsida. Jag vill varmt rekomendera avsnitt 6 där podden gästas av Peter Kuznick – US-Amerikansk historiker och ledande kärnvapenforskare – och där det aktuella kärnvapenhotet avhandlas tillsammans med en historisk genomgång av Ukriankriget och USAs agerande för att provocera fram det.
Frida Stranne, tillsammans med Trita Parsi, kom förra året ut med boken Illusionen om den amerikanska freden som ger ett helt annant perspektiv på USA än vad som får framföras i trollfabriken SVT och i svenska mainstreammedier.
Tidigare i år skrev jag ett mejl till Frida för att ge henne lite “konspirationsteorier” att utgå ifrån i hennes forskning om svenska medier och deras ensidiga USA propaganda. Mejlet finns att läsa här på bloggen under rubriken Mejl till min idol Frida Stranne om medias USA/NATO-hållning.

Det är synd om Sverige och svenskarna. Vi tvingas betala för publik service-medier som ljuger oss rakt upp i ansiktet. De vill oss inte väl utan använder oss intrumentellt som en styrbar opinion, som genom desinformation och propaganda kan påverkas att tycka så som deras huvudman USA/NATO vill. Mot denna hjänrtvätt finns bara en medicin och det är att lyssna på och läsa de objektiva sanningssägare som vill oss väl. Ola Tunander och Frida Stranne är två visselblåsare som inte önskar dra in Sverige i krig/kärnvapenkrig. Däremot är det uppenbart att trillingarna Kvissling, i regeringen – Ulf Kristersson-Kvissling, Pål Jonson-Kvissling och Tobias Billström-Kvissling – inte vill annat än att till varje pris – t ex ett Sverige kärnvapenbombat till grus och aska – stå upp för USAs världsmaktsambitioner. Men de är inte ensamma i sin uppslutning för USA och sitt risktagande med Sveriges och dess 10 miljoner invånares liv och säkerhet. Alla partier i riksdagen ställer upp på USAs geopolitiska intressen och risken att låta Sverige och svenskarna utplånas.

Den dag dagens styrande ska ställas till ansvar vill jag vara bödeln som sköter giljotinen. Jag kommer att sköta den med entusiasm och glädje.