Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är lag i Sverige


Ungern vill nu ha ett snack med den svenska regeringen – inför Ungerns belut om svensk NATO-anslutning – angående den kritik som skendemokratin Sverige riktat mot Ungern. Sverige hävdar att Ungern bryter mot “rättsstatens principer“.

“Sedan 2010 har maktbalansen tydligt förskjutits till förmån för regeringen samtidigt som de institutionella motvikterna och kontrollinstanserna försvagats eller politiserats. Detta gäller inte minst rättsväsendet och tillsättandet av domare.“

Att de inte skäms. Men de ju har varken heder eller samvete i dessa kretsar. Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är ju lag i Sverige.

Detta hyckleri vill jag givetvis uppmärksamma. Inte minst vill jag upplysa det kritiserade Ungern om att svensk lag låter regeringen ha makt över tillsättandet av domare i svenska domstolar. Av den anledningen skickade jag idag ett mejl till Ungern.


[This email is translated into English below.]

Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är lag i skendemokratin Sverige

Hej.

Med tanke på att ni inför Ungerns beslut om svensk anslutning till NATO ska samtala med Sveriges regering vill jag peka på att enligt svensk lag är det regeringen som beslutar om tillsättande av domare i svenska domstolar. Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är alltså lag i skendemokratin Sverige.

I den svenska “Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare“ [ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20101390-om-utnamning-av-ordinarie-domare_sfs-2010-1390 ] står klart och tydligt att den svenska regeringen har full makt vid tillsättandet av domare med flera (1§). Förslag till tillsättande ska ske genom en nämnd (4§) dock är inte regeringen tvungen att följa nämndens rekommendationer utan kan besluta så som passar regeringen (11§)

“1 § Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är
1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen,
2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt,
3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt,
4. tekniska råd,
5. patentråd,
6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen,
7. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.
Lag (2016:227).“

“4 § Nämnden består av nio ledamöter. Fem ledamöter ska vara, eller ha varit, ordinarie domare. Två ledamöter ska vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet, varav en ska vara advokat. Två ledamöter ska representera allmänheten. För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare.
Ledamöter och ersättare förordnas för en tid av högst fyra år.
Ledamöter och ersättare som representerar allmänheten väljs av riksdagen. Övriga ledamöter och ersättare förordnas av regeringen.“

“11 § Regeringen är inte bunden av nämndens förslag. Innan regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av nämnden, ska nämnden få tillfälle att yttra sig över honom eller henne.“

Jag tycker verkligen inte om dubbelmoral och hyckleri, därför har jag reagerat på Sveriges kritik mot Ungern. Jag tycker att Ungern ska uppmärksamma EU-domstolen och andra dubbelmoralister och hycklare i EU på att även i skendemokratin Sverige är det regeringen som har makten över domstolarna.

Lagar och regler ska gälla lika för alla, såväl Ungern som Sverige. Därför ser jag fram emot att Ungern kritiserar Sverige för den svenska regeringens oinskränkta makt över domstolarna samt att Ungern lämnar in en anmälan mot Sverige till EU-domstolen.

mvh
Magnus Berg

—–

[In English.]

What Sweden is criticising Hungary for – the governments power over the courts – is law in the sham democracy of Sweden

Hi.

In view of the fact that you are now going to talk to the Swedish government before you decide on Sweden’s accession to NATO, I would like to point out that under Swedish law it is the government that decides on the appointment of judges in Swedish courts. What Sweden is criticising Hungary for – the government’s power over the courts – is therefore the law in the sham democracy of Sweden.

The Swedish “Act (2010:1390) on the appointment of ordinary judges“ [ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20101390-om-utnamning-av-ordinarie-domare_sfs-2010-1390 ] clearly states that the Swedish government has full power in the appointment of judges and others (1§). Proposals for appointment must be made through a board (4§), however, the government is not obliged to follow the board’s recommendations but can decide as the government sees fit (11§).

“Section 1 This Act relates to the appointment of ordinary judges. These are
1. the Judicial Council as President, the Judicial Council as President of the Division and the other Judicial Councils of the Supreme Court and the Supreme Administrative Court,
2. the President, the President of the Court of Appeal, the President of the Chamber and the Vice-President of the Chamber and the other judges of the Court of Appeal and the Court of Appeal,
3. the chief judge, chief counsel and counsel of the district court and the administrative court,
4. technical councils,
5. the Patent Council,
6. the president and chief judge and other presidents of the Labour Court,
7. President of the Defence Intelligence Court.
Act (2016:227).“

“Section 4 The Board consists of nine members. Five members shall be, or have been, ordinary judges. Two members shall be lawyers working outside the court system, one of whom shall be a lawyer. Two members shall represent the public. For each member there shall be a personal substitute.
Members and alternates shall be appointed for a maximum period of four years.
Members and alternates representing the public shall be elected by Parliament. Other members and alternates are appointed by the Government.“

“Section 11 The Government is not bound by the Board’s proposals. Before the Government appoints someone who has not been proposed by the Board, the Board shall be given the opportunity to express its opinion on him or her.“

I really don’t like double standards and hypocrisy, which is why I reacted to Sweden’s criticism of Hungary. I think Hungary should draw the attention of the European Court of Justice and other double standards and hypocrites in the EU to the fact that even in the sham democracy of Sweden, it is the government that has power over the courts.

Laws and rules should apply equally to everyone, both in Hungary and in Sweden. I therefore look forward to Hungary criticising Sweden for the Swedish Government’s unrestricted power over the courts and to Hungary lodging a complaint against Sweden with the European Court of Justice.

Yours sincerely
Magnus Berg

Svenska EU-parlamentariker orsakar enorma koldioxidutsläpp

Jag såg i något av SVTs nyhetsprogram 211218 Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner komma från ett i bakgrunden stående flygplan in i flygplatsterminalen där hon strålande glad mötte SVTs reporter och fotograf. Emma Wiesner var så strålande glad för att hon varit med och förhandlat fram ett nytt utsläppspaket där utsläppshandel nu även ska omfatta flyg (samt sjöfart, transporter, bostadssektorn och avfallsförbränning).
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta åt detta enormt cyniska hyckleri: att komma från ett flygfärd från Bryssel där ens personliga koldioxidutsläpp för flygresan beräknas till 156,6 kilo och utan att skämmas – tvärtom strålande glad – berätta för svenska folket att hon minsann varit med och infört utläppsrätter även för flygresor – vilket kommer att öka kostnaderna för flygresor i syfte att avhålla vanligt folk från att flyga men inte påverka de som själva inte betalar sina flygresor så som EU-parlamentariker Emma Wiesner.

Denna cynism gjorde mig nyfiken på EU-byråkratins miljöpåverkan. Finns det över huvud taget några beräkningar på hur mycket koldioxid denna enorma byråkrati släpper ut? Hur mycket släpper den månatliga flytten mellan Bryssel och Strassburg ut då många lastbilar transporterar handlingar mellan orterna och 705 ledamöter plus assistenter och annan personal ska åka fram och tillbaka mellan orterna? Hur mycket släpper de 705 EU-parlamentarikerna och annan personal ut när de varje vecka förflyttar sig mellan sina hemorter och Bryssel, och i förekommande fall Strassburg? Och hur mycket släpper de 20 svenska EU-parlamentarikerna ut när de varje vecka, förutom semestermånaden augusti, pendlar mellan Sverige och Bryssel/Strassburg?

Söker men på EUs hemsidor så finner man faktisk svaret.

Går man till EU-parlamentets sida med rubriken
Utsläpp från flygplan och fartyg: fakta och siffror så hittar man en bit ner på sidan en länk: Ta reda på hur mycket koldioxid din flygresa släpper ut. Klickar man där får man fram ett uträkningsformulär enligt ovan där man kan skriva in olika flygplatser och få uträknat hur mycket kolidioxid per passagerare som släpps ut under flygresan. Som framgår av bilden ovan släpper en enkelresa mellan Arlanda och Bryssel ut 156,6 kilogram koldioxid. En tur och returresa mellan Arlanda och Bryssel släpper ut 313,2 kilogram koldioxid. – Till Strassburg är det längre så flygresorna dit släpper alltså ut ännu mer koldioxid.
Dessa siffror kanske inte säger så mycket men…

Går man nu in på EU-kommissionens hemsida för koldioxidutsläpp CO2 emissions of all world countries finner man siffror att jämföra med. En bit ner på sidan under rubriken Fossil CO2 emissions by country kan man själv kolla alla länders utsläpp av koldioxid både totalt och per capita.

Så här många ton koldioxid släpper vi svenskar ut i genomsnitt per person och år[siffrorna visar från vänster till höger åren 1990, 2000, 2005, 2010, 2015, 2019, 2020, och 2021]:

Nu ska vi se hur det förhåller sig mellan den glada flygande EU-parlamentarikern Emma Wiesners (givetvis gäller samma för alla svenska EU-parlamentariker) koldioxidutsläpp och en genomsnittlig svensks.

Tar man en tur och returresa mellan Arlanda och Bryssel för EU-parlamentarikern Emma Wiesner – som ger ett koldioxidutsläpp på 313,2 kilogram (0,313 ton per ToR-resa) – och jämför med en genomsnittlig svensks årliga koldioxidutsläpp – på 3 820 kilogram per år (3,82 ton per år) – så finner man att Emma Wiesner och hennes kolleger släpper ut lika mycket som en genomsnittlig svensk på endast 12 (12,1966794381) tur och returresor mellan Arlanda och Bryssel.
Uträkningen görs genom att dela den genomsnittlige svenskens koldioxidutsläpp per år med Emma Wiesners koldioxidutläpp under en resa tur och returresa mellan Arlanda och Bryssel.

Så på 12 veckor – 3 månader – har Emma Wiesner släppt ut lika mycket enbart på Arlanda-Brysselresor som en genomsnittlig svensk släpper ut på ett år. Kanske är det därför hon är så glad…
Men detta är inte nog. Emma Wiesner lever och bor ju också. Alla de utsläpp som hon gör i övrig; för konsumtion, boende, bil och taxiresor m.m. m.m. tillkommer. Dessutom är Emma Wiesner extremt överbetald – dvs extremt högavlönad – och som Oxfam konstaterar:

Klimatojämlikheten inom Sverige
Det finns stora skillnader i konsumtionsutsläppen mellan olika inkomstgrupper i Sverige. De rikaste 10 procenten stod för en oproportionerligt stor andel av utsläppen mellan 1990 och 2015. Vår analys visar att:
• De rikaste 10 procenten av svenskarna stod för 24 procent av de kumulativa utsläppen under 25-årsperioden. Den rikaste procenten stod för 6 procent av de kumulativa utsläppen.
• De mellersta 40 procenten stod för 44 procent av de kumulativa utsläppen, medan de 50 procenten med lägst inkomst stod för 32 procent av de kumulativa utsläppen.
• Sveriges totala konsumtionsutsläpp per år minskade med 11 procent (10 miljoner ton CO2) mellan 1990 och 2015 men minskningen var inte jämlikt fördelad.
• De rikaste inkomstgrupperna bidrog knappt till minskningen. De rikaste 10 procenten förändrade inte sina totala utsläpp nämnvärt – de minskade bara med 1 procent – och den rikaste procenten ökade sina utsläpp med 11 procent. Istället var det de 50 procenten med lägst inkomst och de 40 procenten i mitten som stod för nästan hela minskningen. De totala utsläppen hos de 50 procenten med lägst inkomst minskade med 16 procent medan utsläppen hos de 40 procenten i mitten minskade med 12 procent.

Utsläppen per capita minskade i alla inkomstgrupper, men minskningen var inte proportionerlig.
• De rikaste 10 procenten minskade sina utsläpp per capita med 12 procent, medan den rikaste procenten endast minskade sina utsläpp med 3 procent. Den rikaste procenten minskade sina utsläpp minst per capita. Eftersom befolkningen ökade under perioden, gjorde det att gruppens totala utsläpp ändå ökade.
• De 50 procenten med lägst inkomst minskade sina genomsnittliga konsumtionsutsläpp med 26 procent. De 40 procenten i mitten minskade i sin tur sina utsläpp med 22 procent.

Kanske är det därför Emma Wiesner är så glad… för att hon släpper ut mångdubbelt mer koldioxid än sina undersåtar och en stor del utan att själv behöva betala för det. Även med utsläpprätter på flyg kommer Emma Wiesner att slippa betala och kan därför utan personliga negativa ekonomiska konsekvenser fortsätta flyga fram och tillbaka varje vecka mellan Sverige och EU-parlamentet.

Nu kanske någon tycker att jag överdriver och tycker att de svenska EU-parlamentarikernas flygresor är obetydliga i förhållande till Sveriges totala utsläpp.
OK. Ska vi gå på den linjen så kan jag avslöja att Sveriges totala koldioxidutsläpp är obetydliga i förhållande till de totala koldioxidutsläppen i världen. Sveriges totala koldioxidutsläpp står för endast 0,1 procent av världens utsläpp. Detta enligt samma källa som ovan CO2 emissions of all world countries.

Så här många miljoner ton koldioxid släpper Sverige ut totalt per år, samt längst till höger sveriges andel av världens koldioxidutsläpp i procent för år 2021 [siffrorna visar från vänster till höger åren 1990 [de skymda siffrorna för år 1990 är 58, alltså 58,09], 2000, 2005, 2010, 2015, 2019, 2020, 2021, samt andel av världens utsläpp 2021]:

Ska inte EU-parlamentarikernas flygresor ses som en klimatbelastning som måste åtgärdas så kan vi med samma resonemang se Sveriges totala koldioxidutsläpp som något som i det stora hela inte spelar någon roll och därför inte behöver åtgärdas. Då kan den så kallade gröna omställningen avbrytas omedelbart och spara multum med miljarder skattekronor som kan användas till att stärka välfärden, sjukvården, skolorna, äldreomsorgen m.m. m.m.
Men hittintills har hela det svenska etablissemanget sett Sveriges relativt obetydliga utsläpp som väldigt väldigt viktiga att åtgärda. Då borde samma klimatalarmistiska etablissemang även anse politikers flygresor som allvarliga klimatpåverkare som måste miskas till ett absolut minimum.

Den slutsats som jag önskar att Emma Wiesner och hennes kolleger drar av mitt avslöjande är att EU-möten i framtiden ska hållas som videokonferenser via internet för att slippa onödiga flygresor och dess onödiga koldioxidutsläpp. På så sätt tar EU och alla EUs politiker och byråkrater det klimatansvar som de vill påtvinga undersåtarna men som de hittills vägrat att ta.
“Ansvar, ansvar, ansvar“, predikar politikerna. Och så tvingar de på undersåtarna alla möjliga uppoffringar. Men att ta ansvar innebär att man själv gör uppoffringar. Ansvar innebär inte att man tvingar andra till uppoffringar men avstår för egen del. Ett sådant beteende är i stället ett uttryck för förtryck, psykopati, hyckleri, dubbelmoral och framför allt ansvarslöshet.
Den enda vägen mot ett bättre samhälle är ett intensivt angrepp mot alla former av hyckleri och dubbelmoral för att tvinga etablissemangets hycklare att bli vuxna; att bli goda förebilder i stället för dåliga dito och att behandla andra så som de själva vill bli behandlade.

Linda Staaf är bara en liten del av den utbredda korruptionen inom polisen och rättsväsendet

Det är förödande för ett samhälle när myndigheter bryter mot lagar och regelverk och blir till allmänhetens förebilder för acceptans av korruption och laglöshet. Men så långt har det gått i Sverige att moral och samvete blir en belastning för en framgångsrik karriär. Med sådana gammaldax värderingar som regelefterlevnad och laglydnad – grundat på ärlighet och sanningslidelse – blir man omsprungen i karriären av de som har en mer psykopatisk och gränslös personlighet. Detta framgår med all önskvärd tydlighet i polisen och polisforskaren Stefan Holgerssons studie Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen vars slutsatser jag citerar ur nedan. Studien kom oplanerat att få en egen bilaga – bilaga 2 – som handlar om just Linda Staaf, hon som gjort sängvägen till sin egen karriärtrappa.

Det går inte att komma runt att etablissemangets moral eller brist av densamma tjänar som förebild när det kommet till hur människor i allmänhet förändrar sin syn på rätt och fel. Sverige befinner sig nu på ett sluttande plan där etablissemangets samvetslösa egennytta blivit en samhällsfara.

  • Varför ska människor vara hederliga när de som ses som anses upphöjda och för detta tjänar fantasilöner och ses som samhällsbärare inte är det?
  • Varför ska människor vara hederliga när de myndigheter som ska se till att lagarna efterlevs, och de som bryter mot lagarna straffas, inte själva bryr sig om att underordna sig lagar och regelverk?
  • Varför ska människor ta ansvar när de som har fantasilöner pga sitt påstådda tunga ansvar aldrig i praktiken behöver ta något ansvar för sina lagbrott och sin ansvarslöshet?

Ett skäl till att vanliga människor ska följa lagen är av personliga skäl. De kan komma att straffas om de bryter mot den. Den risken är minimerad för myndighetspersoner och politiker genom att de har en egen åklagarkammare – särskilda åklagarkammaren – för att utreda dessa högreståndspersoners brottslighet. Detta resulterar i att det bara i yttersta undantagsfall händer att en myndighetsperson eller politiker blir dömd för sin brottslighet. Särskilda åklagarkammaren är institutionaliserad olikhet inför lagen. Skulle allmänna domstolar döma vanligt folk efter särskilda åklagarkammarens förebild skulle kriminaliteten (antalet fällda i domstol) i landet minska med typ 99 procent.

Men samhället räddas inte av att ansvarstagande medborgare lever och önskar leva laglydigt i ett laglydigt samhälle om inte de med makt och inflytande visar i praktiken att de vill bära sin del av samhällsansvaret och dela de frihetsinskränkningar som efterlevnad av lagar och regler innebär. En rättstat kräver – för att inte falla ner i anarki och laglöshet – att myndigheter, politiker och övriga etablissemanget agerar goda förebilder för medborgarna.

Nu följer polisforskaren Stefan Holgerssons granskning av fallet Linda Staaf. Jag har plockat ut det jag anser vara det mest anmärkningsvärda, men läs gärna hela bilaga 2 i studien Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen.

Med tanke på hur underrättelseenheten under senare år marknadsfört sin betydelse och hindrat insyn uppstod ett intresse av att undersöka hur Polismyndigheten skulle agera om de uppgifter som rörde underrättelsechefens egna beskrivningar av sin yrkesbakgrund och utbildning begärdes ut.
[…]
Bilagan består av en fallgenomgång av Polismyndighetens agerade när några offentliga påståenden av chefen för Polismyndighetens nationella underrättelsetjänst skulle granskas. Hindren för att få ut till synes enkla uppgifter visade sig vara så stora att det som från början bara var tänkt att presenteras som en fotnot i en annan rapport där underrättelsetjänstens arbete analyserades växte i omfattning. Det var således Polismyndighetens agerande som resulterade i att det blev en bilaga – inte att jag själv från början hade haft en tanke på att undersöka alla de frågor jag gjorde.
[…]
Parallellt med denna forskningsaktivitet pågår en studie som är finansierad av Handelsbanken med titeln: ”Men vi har väl ingen korruption – eller? Anställdas upplevelser i en myndighet.” Studien tar sin utgångspunkt i att forskare funnit att omfattningen på korruptionen i Sverige har underskattats genom att den svenska begreppsbildningen av korruption vilar på en snäv legalistisk definition av korruptionsbegreppet. Data som samlats in inom ramen av just nämnda studie indikerar att det förekommer beteenden som anställda inom polisen uppfattar som korruption. Det handlar exempelvis om att:

  • Vissa företag har gynnats vid upphandling
  • Vissa personer har gynnats vid rekrytering och befordran
  • Beslut har gynnat vissa personer om vem som ska få gå en viss utbildning, tilldelas viss utrustning, beviljas ledighet, erhålla ekonomisk ersättning i form av övertid, få lönepåslag etcetera
  • Personer har känt sig tvingade eller uppmuntrats att utföra/utstå sexuella handlingar
  • Fackliga företrädare har agerat för att gynna sig själva eller närstående
  • Beslut har påverkats i andra organisationer beroende på vänskapsrelationer med chefer i Polismyndigheten.

[…]
Det allvarliga som framkommer i denna bilaga är inte att underrättelsechefen gått ut med felaktig och missvisande information, utan att ett flertal befattningshavare var beredda att agera på det sätt de gjorde. Det bör beaktas att det som framkommer i nedanstående redovisning inte kan förklaras av ett felbeteende från någon enstaka befattningshavare. Det har varit flera olika handläggare och jurister inblandade i nedanstående beskrivna skeende.
[…]

  • Underrättelsechefen började inte vid Polisen år 2004 som påståtts utan i februari 2006.
  • När underrättelsechefen sökte denna tjänst hade hon arbetat drygt fem år som chef för intern service och ekonomi (35 anställda) i en länsmyndighet. Hon var civilanställd och hade inte erfarenhet av att fatta polischefsbeslut eller operativa beslut. Hon hade inte genomgått strategisk chefskurs och ingick inte i en strategisk ledningsgrupp.
  • Hennes erfarenheten av bland annat arbete med grov organiserad brottslighet motsvarade inte den uppmålade bilden av hennes erfarenheter.
  • Den stjärnstatus som framställningen av underrättelsechefens civila meriter förmedlade motsades av annan information.

[…]
Utifrån de handlingar som erhölls framgick att:

  • Underrättelsechefen nådde inte upp till fyra av fem bör-krav i ansökningstexten.
  • När den ursprungliga ansökningstiden gick ut (5 augusti 2014) nådde underrättelsechefen inte upp till ska-kravet ”Ingått i en strategisk ledningsgrupp”.
  • Ansökningstiden förlängdes och den som fick tjänsten som underrättelsechef utnämndes först till Ekonomidirektör för region Öst, utan att denna tjänst lystes ut.
  • Hon nådde i och med denna utnämning i kombination med att ansökningstiden förlängdes upp till ska-kravet: ”Ingått i en strategisk ledningsgrupp”. Hon hade därmed ingått i en sådan i fyra månader när hon lämnade in sitt CV.
  • Rekryterande chef hade tidigare varit länspolismästare i Östergötland.
  • Som utlysningstexten var formulerad – att ”stor vikt kommer att läggas på personliga egenskaper” gavs rekryterande chef i praktiken stora möjligheter att välja den han ville utan att behöva ta hänsyn till yrkeserfarenhet och utbildningar.
  • Underrättelsechefen har överdrivit sin erfarenhet av underrättelsearbete. Det förefaller osannolikt att en person på en service- och ekonomienhet utan operativ polisiär erfarenhet skulle arbeta med uppgifter kopplat till underrättelsetjänstens verksamhet eller processer. Ingenting i underlagen från regionen ger heller intryck av att detta skulle ha varit fallet.
  • Underrättelsechefen har i övrigt kommit med missvisande och felaktig information i sina ansökningshandlingar.
  • Vid utlysning av tjänsten som underrättelsechef framgick att det innebar att vara chef över sju organisatoriska enheter. Flera av de sökande hade omfattande erfarenhet av att vara chef över flera enheter medan den som fick chefstjänsten saknade sådan erfarenhet. Hon hade under fem år varit chef för en liten enhet – intern service och ekonomi på en myndighet.
  • De enda utbildningarna utöver akademiska meriter som finns angivna i underrättelsechefens ansökningshandlingar var att hon hade körkort för tung lastbil och taxi, A-certifikat för privatflyg med mörkerkompetensbevis samt tävlingslydnadsinstruktör i svenska brukshundsklubben. Vilken relevans dessa utbildningar har för den utlysta tjänsten är oklart. Relevanta utbildningar för polisär operativ verksamhet saknas helt i meritförteckningen.
  • Hon hade aldrig fattat polischefsbeslut.

[…]
Med tanke på det mönster som framkommit under datainsamlingen är det förklarligt att det verkar ha funnits ett intresse på nationell nivå att försvåra en granskning av tjänstetillsättningen och underrättelsechefens bakgrund.
[…]
Vad är det som gör att dessa aktörer samvetsgrant ser som sin uppgift att skapa dimridåer som verkar ha som syfte att hindra ett avslöjande av något så banalt som ett personligt varumärke?

Relationen med överbefälhavare Micael Bydén vore också värd en egen bilaga. Relationen inleddes medan ÖB ännu var gift och bodde med sin fru. Vilket självklart måste anses vara en säkerhetsrisk. Men en risk som ÖB var beredd att ta. Precis som ÖB är beredd att göra Sverige till ett mål för ryskt angrepp i händelse av krig mellan Ryssland och NATO.
ÖB är en risktagare som är farlig för sveriges säkerhet och dess medborgare.

Valrörelsen är ett apspel och en plåga

Jag skriker

ljudlöst

med sluten mun

Fan

Det gör så ont

att se deras självtillräckliga nyllen

lova det de inte tänker hålla

 

”Tillsammans”

Vilka då?

Magdalena Andersson och storfinansen?

Det är i alla fall inte tillsammans med mig

hon menar.

Hon företräder hellre de rika och mäktiga

än de fattiga och maktlösa

De senare pissar hon på

De vill ha våra röster

för att kunna klättra på våra axlar

och häva sig upp

till toppen

och samtidigt

trycka ner oss

och trampa på oss

hårt

Vi ska legitimera deras maktposition

vara alibi för deras enorma löner

deras tredagars arbetsvecka

och deras fyra månaders årliga semester

 

Fan

Det gör så ont

att inse att vi inte har något val

att vi inte har någon demokrati

Politiken är fastlåst av internationella avtal och konventioner

det har de sett till

de som nu vill väljas

till en plats vid köttgrytorna

allt är riggat

Jag skulle vilja stoppa ner dem alla

de nyllen jag nu ser uppklistrade på stan

som ingrediens i köttgrytor

Med dem skulle vi kunna föda upp andra svin

och mata hundar

Då skulle världen bli bättre

Narcissister och psykopater ska inte styra

folk och länder

Det leder aldrig till demokrati

och folkstyre

Det leder bara till tyrrani

och fascism

när de politiska makthavarna lierar sig med storfinansen/globalisterna

och låter de senare bestämma agendan

och den politiska inriktning

 

Fan

Det gör så ont

att se deras självtillräckliga nyllen

lova det de inte tänker hålla

Men många går på det

valrörelse efter valrörelse

samma bedrägeri

Ändå går folk och röstar

och legitimerar bedrägeriet

till politikernas stora glädje

 

Fan

Det gör så ont

att leva i en värld av lättlurade idioter

som inte ens förstår sitt eget bästa

som låter sig luras av politiker

och media

På tal om det:

Har ni tagit er 57:de vaccinbooster

av det säkra och effektiva vaccinet?

 

Det gör så ont

 

Fan

Det är inte lätt att vara frisk

i ett sjukt samhälle

ett samhälle utformat för manipulation och kontroll

av lättlurade idioter

styrt av narcissister och psykopater

med propagandahjälp från deras lyckliga horor

i medier, akademier och myndigheter

 

Hjälp mig bort

låt mig få slippa leva här

där demokratin är död

där därför inget hopp finns

där ingen ärlighet råder

där samveten är lösa

och moralen amputerad

JAG STÅR INTE UT

Godhetsknarkarna vill inte ta emot och hjälpa flyktingar

Samnytt gjorde för några år sedan en imponerande journalistisk insats när de avslöjade godhetsknarkarnas vilja att hjälpa flyktingar. Detta 5 minuter långa reportage borde ha varit en given vinnare av Stora Journalistpriset med tanke på att inget reportage om invandring har varit så avslöjande om hur det faktiskt ligger till med den svenska omtanken om flyktingar. Alla tillfrågade säger sig vilja hjälpa flyktingar men när det kommer till kritan har de alla en uppenbart genomskinlig ursäkt för att slippa ta sitt ansvar. Det godhetsknarkarna uppenbarligen tycker är att någon annan ska hjälpa flyktingarna. Helst ska flyktingarna också bo där andra bor och gå i andras skolor, långt bort ifrån godhetsknarkarna själva.

Det är så kan kan spy över det svenska gigantiska hyckleriet där människor i offentligheten vill framstå som humanitära förebilder samtidigt som de aktivt undviker att leva, bo och arbeta med invandrare. Det riktigt jävla upprörande är att den så kallade demokratiska debatten om invandring präglas av dessa genomfalska godhetsknarkare. De som är uppriktigt kritiska till invandring tystas och utestängs från offentligheten och kallas rasister. Trots att det ändå är de senare som tvingas leva och konkurrera – om bidrag, arbete, bostad m.m. – med invandrare medan godhetsknarkarna lever i sin skyddade homogena medelklassbubbla.

Janne Josefsson – själv en i offentligheten och övre medelklassen, men inte hycklare – framställde det så här redan 2011:

”Svensk arbetarklass frågade man ju aldrig om vad dom tyckte om invandring och flyktingpolitiken. Och det var ju dom som fick bära hela den ekonomiska krisen på sina axlar. Dom fick också bära hela flyktingpolitiken. Dom fick se hela sin trappuppgång förvandlas på kanske på ett par år. Och att se sin trappuppgång förvandlas det är ju en riktigt rejäl omställning. Det är ju där du går ut med soporna, det är där du ska gå i tvättstugan. Det var ju ingen abstraktion som det var för väldigt många andra som satt och sa att man skulle ta emot folk från hela världen som sökte skydd hit. Dom förskansade sig ju i regel någon annanstans utan flyktingar och invandrare, i bostadsrättsföreningar i villabebyggelse och sånt där.”

Janne Josefsson 33.45 in i radiodokumentären ”Tensta ligger mitt i Sverige” av Johanna Langhorst.

Så fungerar den så kallade demokratin i Sverige. Arbetarklassen som de facto bär upp landet med sitt för oss alla livsnödvändiga arbete är det ingen som lyssnar till eller bryr sig om. Allt anpassas efter storfinansens och överklassens intressen, ivrigt påhejat av deras tjänstemän och transferiatet *.


* Transferiatet: ”en samhällsklass som lever på att antingen arbeta inom statsapparaten eller på att agera stöd åt rådande etablissemang. Deras försörjning är direkt beroende av att vara i mitten av fiskstimmet och de är ytterst vaksamma och snabba på att hänga med i politiska förändringar. Karriären hänger bokstavligen på det. Detta leder emellanåt till märkliga och till synes motstridiga förhållanden.”
(Uttrycket myntat av Marcus Allard och Malcom Kyeyune. Definierat av Chang Frick.)