Är skildring av judisk kultur antisemitism, eller?

142

Jag har funderat en hel del på det här med judar, judendom, judisk kultur och antisemitism. Dessa funderingar har sin grund i det faktum att judisk kultur är ett mycket vanligt förekommande ämne i svensk media. Jag vill påstå, utifrån mina medievanor, att artiklar och program om just judisk kultur är överrepresenterat både i antal och i relation till befolkningsmängd i Sverige och världen.

Med tanke på den massiva kritik som framförs när Israel – den judiska staten enligt pro-israeler – kritiseras tycker jag det är märklig att ingen kritik framförs när media så tydligt gör skillnad på folkgrupp och folkgrupp genom att producera alla dessa artiklar och program om judisk kultur och judendom.

Är inte alla dessa artiklar och program om judisk kulturs särart uttryck för rasism?

Visserligen är det så att det som utmärker alla dessa artiklar och program är att de enbart skildrar den judiska kulturens positiva särdrag. Till och med kocherslakt framställs positivt. Men om det är så okontroversiellt – inte möter någon som helst kritik från judiskt håll – att framställas som en särpräglad folkgrupp, borde väl inte heller, logiskt sätt, kritik av staten Israel bemötas med anklagelser om antisemitism.

Jag menar: Är det inte rasism att skildra en viss folkgrupps särprägel – om än positivt – kan det heller inte vara uttryck för rasism – antisemitism – att rikta kritik mot staten Israel. Protesterar inte judar i det ena fallet så finns ingen logisk anledning att skrika antisemitism i det andra.
För att vara trovärdig kritiker av Israel-kritikerna krävs en konsekvent hållning i både med och motgång. Att de som högljutt ropar antisemitism inte är konsekventa blev än en gång klargjort i torsdagens debattartikel i Sydsvenskan som skrevs av företrädare för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). De dubbla måttstockar som SKMA krävde av debattörena i debatten om Israel-Palestina-konflikten skrev jag om igår.

Läs också den här lysande bloggartikeln – på bloggen Motbilder – om antisemitism-roparnas paranoia och dess därmed förknippade förmåga att se antisemiter i varenda människa. Antisemit-roparna har utifrån denna paranoia också lagt upp ett register över antisemitiska och ”självhatande” judar.

Så arbetar Israel-lobbyn!

Öststatsmentaliteten inom Gotlands kommun

090104-009

”Folk har lätt för att gnälla på kommunen när det är halt. Men man har ett eget ansvar också. Och det är väldigt få dagar på året som halkan ställer till problem. Gnället känns lite överdrivet. En del skulle behöva ett par dygn i Gaza för att få lite perspektiv på tillvaron.”

Så låter det när Sivert Persson på Tekniska förvaltningen kommenterar kommuninvånarnas klagomål på den bristande snöröjningen, vid snöovädret dagarna efter nyår, i Gotlands Tidningar.

När jag reste i Östtyskland under DDR-tiden mötte jag samma attityd. Jag kallar den därför öststatsmentalitet. Då kunde den yttra sig på så vis att när jag skulle köpa tågbiljett och försökte göra mig förstådd på engelska, eftersom jag inte kan tyska, så drog biljettförsäljaren bara ner luckan. Samma attityd präglar mycket inom Gotlands kommuns verksamhet.

Häromdan pratade jag med en företagare som gör uppdrag åt Tekniska förvaltningen. Företagaren har haft svårt att få betalt för sina fakturor. Det kan dröja både tre och fyra månader. När företagaren förde saken på tal med en (o)ansvarig på Tekniska förvaltningen fick företagaren till svar att företagaren inte behövde göra något alls åt Tekniska förvaltningen, underförstått de kan anlita någon annan.

2006 utgick allmänt påbud om att Gotland skulle bli ”Smidiga Gotland”. Kommunens förvaltningar och myndigheter skulle bli snabbare och vara mer serviceinriktade emot företagare. Åtgärdsplanen berättar bland annat om följande:

”En arbetsgrupp bestående av representanter från Ledningskontoret, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Konsult – och servicekontoret, Räddningstjänsten, Stadsarkitektkontoret och Tekniska förvaltningen har sedan i maj arbetat med att konkretisera innebörden av Smidiga Gotland samt kartlagt vad företag upplever som problematiskt i sina kontakter med kommunen.”

Men att gå från ord till handling var uppenbarligen inte lika roligt. Det är ju betydligt roligare att spela småpåve mot de som är beroende av ens gunst. Detta attitydproblem, mot både företagare och individer, är något som självklart borde åtgärdas, men det finns uppenbarligen ingen vilja bland de som har makt att påverka de anställda på kommunen.

I stället för att ta kritik på allvar och åstadkomma förändring framhåller kommunens politier, tjänstemän och lokalpress en lögnaktig bild av hur bra allt är och hur bra kommuninvånarna trivs.
Den medborgarundersökning jag rapporterade om för ett par veckor sedan har använts som ”bevis” (av Eva Nypelius) för hur bra det är på Gotland, trots att Gotland hamnade under snittet för de 97 undersökta kommunerna. Här kan man också dra paralleller till totalitära öststater och dess styrandes mentalitet.

Medborgarundersökningen presenterades på kommunens hemsida med rubriken ”Gotlänningarna stortrivs med den gotländska miljön” sedan fortsätter det med inledningen ”Livet på Gotland får höga betyg av gotlänningarna som i huvudsak även är klart nöjda med kommunens service.”.

Lite längre ner står att läsa:

”Det är alltid bra att få konkreta bevis på det vi redan vet, nämligen att Gotland är en bra plats att bo på året runt. Nu måste vi alla hjälpas åt att sprida det budskapet så att vi kan bli ännu fler gotlänningar, konstaterar Eva Nypelius, kommunstyrelsens ordförande.”

Sanningen är ju, precis som jag skrev när jag citerade medborgarundersökningen, att:

“Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Gotlands kommun som en plats att bo och leva på blev 64. Genomsnittet för samtliga 97 kommuner i de två senaste undersökningsomgångarna blev 64.”
[…]
“Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (50 000+ invånare) i de två senaste undersökningsomgångarna är NRI för Gotlands kommun statistiskt säkerställt lägre än genomsnittsresultatet.”

Allra längst ner i kommunens presentation av medborgarundersökningen kommer medborgarans kritik mot politikerna. Den kritiken framställs så här:

”När det gäller den tredje delen av undersökningen som berör medborgarnas uppfattning om sitt inflytande i kommunen har betygen förbättrats när det gäller information och tillgänglighet till kommunens politiker och ansvariga tjänstemän. Detsamma gäller även påverkansmöjligheterna. Något sämre betyg får dock förtroendet för politikerna.
– Det här är naturligtvis inte bra och det finns ju något i den allmänna synen på politiker som nog spiller över även på oss som jobbar lokalt. Vi kan bara ta till oss detta, försöka få ut information om allt det goda som görs och inte bara fokusera på problemen. Vi ska givetvis också fatta kloka och långsiktiga beslut som gynnar utvecklingen på Gotland. Ibland kommer kvittona inte förrän efteråt, säger Eva Nypelius.”

Med tanke på det praktiska resultatet av ”smidiga Gotland” och ”vision 2010” så tror jag inte att det blir mycket för kommuninvånarna att vara tacksamma för år 2025 när ”vision 2025” ska ha resulterat i:

  • Minst 65 000 invånare bor på Gotland
  • Gotlänningarnas välstånd hör till de bästa i landet
  • Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet

Utflyttningen fortsätter. I kommunens nya budget ska det inte ges full kompensation till förvaltningarna för löneökningar vilket lär innebära urholkad service och att lönerna på Gotland kommer att fortsätta vara skandalöst låga skitlöner. Hälsan blir det väl inte heller mycket med så länge de (o)ansvariga väljer att nonchalera medborgarnas kritik och blunda för verkligheten.

Fler lögner, uttalade av politier, om medborgarundersökningen hittar ni här. Jag har ställt upp dem i form av en toplista där värsta, mest uppseedneväckande, lögnerna kommer först.

  1. 081231 Gotlands styrkor måste nå ut – ledarartikel av Eva Nypelius (c)
  2. 081229 Undersökningen ger olika betyg – ledarartikel av Ola Lindvall (c)
  3. 081219 Så trivs vi på Gotland – intervju med Lars Thomsson (c)

Mer gnäll är bra! Ett bra sätt för de ansvariga är att ta kritiken positivt och på stort allvar samt att se kritiken som en hjälp, från engagerade företagare och individer, för att förbättra verksamheten. Tyvärr är inte Gotlands kommuns politiker och högre tjänstemän mogna sin uppgift. På kritik reagerar de infantilt och kan inte ta det faktum att andra kommer med bra förslag, som de själva inte kommit på. Därför väljer de att se kritiken som obefogat gnäll och tjurar över den som riktigt fåniga motvallskärringar. Denna öststatsattityd är förödande om kommunen ska kunna locka till sig nya invånare och behålla de invånare den redan har.

Andra bloggar om: , , , ,
Intressant

Ryssland erbjuder gas till halva priset

I svenska mainstreammedia framställs förhandlingarna om gasleveranser mellan Ryssland och Ukraina som ett krig där Ryssland använder gas som politiskt påtryckningsmedel för att utpressa Ukraina. Fakta i målet är att Ryssland har subventionerat Ukrainas gas och tog under 2008 ut ett pris som var under halva marknadspriset. Nu handlar konflikten om att Ryssland vill fortsätta subventionera Ukrainas gas men Ryssland vill inte ge mer än femtio procents rabatt.

  • 2008 betalade Ukraina 179 dollar per 1000 kubikmeter gas
  • 2009 vill Ryssland ha 250 dollar per 1000 kubikmeter gas
  • Rysslands europeiska kunder betalar marknadspris på 500 dollar per 1000 kubikmeter gas

Vill man veta detta får man vända sig utomlands eftersom svenska mediers agenda är att skapa Rysslands-hat genom systematiska smutskastningskampanjer där allt som rapporteras om Ryssland ger en negativ rysslands-bild.
Detta i kontrast till svenska mediers ensidigt positiva bild av USA. I USA finns enligt svenska mediers rapportering inga fattiga, inga hungriga och inga bostadlösa.

Tidningarnas Telegrambyrå TT kallar priskonflikten mellan Ryssland och Ukraina för ”gaskrig”. TT:s artiklar publiceras i de flesta lokaltidningar i Sverige och får därför stor indoktrinerande kraft.
Jag har aldrig tidigare sett en konflikt där kunden vägrat betala marknadspris, och därför inte fått köpa den utbjudna tjänsten/varan utav säljaren, för krig. Men tydligen kan man kalla det krig när det är ett ryskt statligt företag som vill tjäna pengar och vill få ut åtminstone halva marknadspriset av en kund.

Fakta om Rysslands gasaffärer med Ukraina hittade jag i New York Times här och här.

UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Georgien 2007

Utrikesdepartementet – Carl Bildts eget departement – har sammanställt en rapport om mänskliga rättigheter i Georgien 2007. Utifrån rapporten inser var och en att ordet demokrati inte är ett användbart omdöme om Georgien. Detta har dock inte departementets överhuvud utrikesminister Carl Bildt insett. Inte heller mainstream-media har haft viljan att i något sammanhang kritisera Georgien för sin bristande respekt för mänskliga rättigheter. Det är uppenbart stor skillnad på förtryckare och förtryckare enligt svenska medier. Det är helt beroende på om de har USA:s stöd eller inte.

Nedan är rapportens sammanfattning. För mer information läs hela rapporten.


<h4>Mänskliga rättigheter i Georgien 2007</h4>

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Efter ”Rosornas revolution” i Georgien senhösten 2003 har den georgiska regeringen genomfört omfattande reformer inom ekonomin och statsförvaltningen. Ansträngningar har också gjorts på flera områden av betydelse för de mänskliga rättigheterna. Stora problem kvarstår dock. Centralregeringen saknar fortfarande kontroll över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. I dessa båda områden är läget för de mänskliga rättigheterna betydligt sämre än i övriga landet.

Förhållandena i georgiska fängelser och häkten är alltjämt undermåliga: den kraftigt intensifierade brottsbekämpningen har lett till överfulla anstalter med ofta omänskliga villkor. Förnedrande behandling och tortyr förekommer. Polisbrutalitet och misshandel, ibland med dödlig utgång, har rapporterats även utanför fängelsemurarna. Godtyckliga arresteringar och häktningar förekommer fortfarande. Straffrihet för personal ur de så kallade säkerhetsstrukturerna är fortsatt ett problem. Domstolsväsendet är långt ifrån oberoende av den verkställande makten.. Beslut om att straffbarhetsåldern för barn skall sänkas från 14 till 12 år fattades under året.

Sammanlagt finns cirka en kvarts miljon internflyktingar i Georgien. Dessa lever under svåra förhållanden, och deras villkor har snarast försämrats på senare tid. Flyktingar har vid flera tillfällen tvångsförflyttats från förläggningar som utrymts, utan skälig kompensation. Personer som tillhör olika slags minoriteter – språkliga, religiösa, sexuella med mera – utsätts för diskriminering i varierande utsträckning.

Flera organisationer som verkar för mänskliga rättigheter i landet uppger att de numera motarbetas av regeringen.

En temporär, men påtaglig försämring när det gäller att iaktta mänskliga rättigheter inträffade den 7 november 2007. Kravallpolis skingrade då fredliga demonstrationer i Tbilisi med tårgas, vattenkanoner, batonger och gummikulor, och ett oproportionerligt våld från polisens sida.. Samtidigt utropades undantagstillstånd med kraftiga inskränkningar i yttrandefriheten, mötesfriheten och strejkrätten. Den georgiska regeringen har hävdat att agerandet var nödvändigt då en statskuppsliknande komplott mot regeringen ska ha förelegat, varvid statens säkerhet ansågs ha stått på spel. Undantagstillståndet hävdes den 16 november. En av de oberoende tvstationer som stängdes under denna tid återfick inte sitt sändningstillstånd förrän den 7 december.

De massdemonstrationer som ledde till att undantagstillstånd infördes bottnade till stor del i ett stort folkligt missnöje. med de fortsatt svåra sociala förhållandena i landet, med utbredd arbetslöshet och djup fattigdom. Bristande respekt för rätten till privat egendom med ofta förekommande godtyckliga vräkningar kan också ha varit en bidragande orsak.

Frågor till SÄPO (nu med svar)

Jag ringde idag till SÄPO och blev kopplad till pressekreterare Maria Martinsson. Jag var lite irriterad och ifrågasatte publikationen ”Säkerhetspolisen 2007”.
Efter samtalet skickade jag, på uppmaning av just Maria Martinsson, ett mejl till SÄPO med mycket aktuella frågor som publiceras längst ner i den här bloggartikeln.

I publikationen ”Säkerhetspolisen 2007” framstår det, i en artikel om säkerhetspolisens historia, som om säkerhetspolisen tillkom för att skydda Sverige mot Nazityskland:

”Carlos satte omedelbart igång med att bygga upp den eftersatta säkerhets- och underrättelsetjänsten. Samtidigt försökte han få militära och politiska makthavare att vakna. Detta eftersom han var helt på det klara med att Hitler inte tänkte hålla sig lugn inom det tyska rikets gränser, något som han bland annat hade hört via sitt internationella kontaktnät.”

/…/

”Först efter det tyska anfallet mot Norge och Danmark i april 1940 kom beslutet som satte säkerhetstjänsten på fötter. Nu fick man de tvångsmedel som behövdes, bland annat brevcensur och hemlig telefonavlyssning. Allmänna säkerhetstjänsten var därmed igång och bedrev ett omfattande arbete mot sabotage och spioneri under hela kriget.”

Innan jag lyfte luren och ringde hade jag plockat fram Janne Flyghed:s doktorsavhandling ”Rättstat i kris” som finns att köpa för 59 kronor hos Federativs förlag. Klicka på REA !

Förlaget ger en bra sammanfattning av boken:

Spioneri och sabotage i Sverige under andra världskriget.

Under andra världskriget var Sverige ett internationellt spioncentrum. Regeringen skapade därför en hemlig säkerhetspolis som skulle hejda spioneriet och sabotageverksamheten i landet. Men det var styrkeförhållandena i kriget som avgjorde vilka spioner man ville sätta åt.

”Janne Flygheds bok är en väldokumenterad och lättläst utredning om hur den svenska rättsstaten i ett krisläge kom att styras av utrikespolitiska hänsynstaganden. I praktiken innebar detta att domstolarnas oberoende sattes ur spel, av undfallenhet främst gentemot den tyska stormakten. En slutsats som kan oroa också i vår egen tid av konflikter och grannosämja.”, skrev Anders Björnsson i Sydsvenska Dagbladet.

Janne Flyghed har gått igenom den hemliga säkerhets polisens arkiv och rättegångshandlingarna från spioneriprocesserna. Följ med in i säkerhetspolisens förhörsrum, in bakom rättegångssalarnas låsta dörrar, bli vittne till regeringens hemliga sammanträden!
(566 s. Utg. 1992)

I boken står att läsa att Svensk och tysk polis samarbetade redan 1938. Men vid krigsutbrottet avbröts samarbetet med andra länders polis, däribland tyska säkerhetspolisen. 1941 återupptogs samarbetet med Sicherheitsdienst (SD) igen.

Stockholms övervakningschef Martin Lundqvist, kommisarie Erik Lönn och överkonstpel Nils Fahlander reser ner till Berlin och tillbringar 4 dagar i mars som gäster hos Reinhard Heydrich chefen för den tyska politiska underrättelsetjänsten.
Lönn och Fahlander tillhör spaningsdelen hos säkerhetstjänsten i Stockholm. Lönn basade för byrå 1 som specialiserat sig på agenter från Sovjet och svenska kommunister. Fahlander var chef för byrå 3 som övervakade de allierades agenter.

Förutom sammanträffandet med Heydrich och Gestapo-chefen Henrich Muller, träffade de chefen för Gestapos sabotageverksamhet, SS-sturmbahnfuhrer Kopkow.

Detta vederlägger påståendena i SÄPO:s propagandaskrift. Läs gärna boken. Där berättas vilka informationer som växlades under de 4 dagarna i Berlin. Boken är full av fakta som skolans historieundervisning likväl som media och offentlighet numera vill tysta ner.

I vilket fall som helst slutade mitt samtal med SÄPO:s pressekreterare Maria Martinsson med rådet att skicka mina frågor som mejl. Då valde jag att fråga om dagens väsentligheter. Det vill säga de frågor som media och offentlighet i dag är extra intresserade av att tysta för att inte en uppblossad opinion ska kunna förhindra dagens folkrättsbrott. Media och offentlighet lär ta upp dessa frågor med stor emfas i sinom tid när övergreppen är omöjliga att förhindra och en folklig opinion inte kan förhindra och påverka.


Här kommer dagens mejl skickat 15:21 till SÄPO.

Hej!

Jag pratade med dig i telefon blev rekommenderad att skriva ner mina frågor för att få svar av en ”insatt” person. Här kommer frågorna med lite kommentarer till anledningen av mina frågeställningar:

Ni skriver på hemsida och in andra skrifter att:
”Syftet med verksamheten är att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten.”

1. Ingår rättsäkerhet i SÄPO:s tolkning av begreppen ”demokratiska systemet” och ”medborgarnas fri- och rättigheter”?

Om så är fallet måste jag ifrågasätta ert intima samarbete med organisationer som torterar och inte respekterar internationella överenskommelser såsom FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 och den speciella FN-konventionen från 1984 som förbjuder bruket av tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling.

2. Känner ni till att CIA använder tortyr vid förhör?

3. Är vittnesmål, om egen och andras organisationstillhörighet och eventuella kriminella verksamhet, frampressade under tortyr eller, som ni på kanske SÄPO hycklande använder i ert språkbruk, tortyrliknande metoder rättsäkra i så måtto att vittnesmålen är sanna och utom rimlig tvivel?

4. Är CIA som organisation trovärdigt i sina utsagor i så måtto att CIA:s uppgifter är rättsäkra i betydelsen sanna och utom rimlig tvivel?

Jag tror det räcker med frågor nu. Jag önskar att frågorna besvaras med ja alternativt nej. Det sparar er tid, och ger mig största möjliga klarhet.
Sedan får ni gärna kommentera hur ni ser på er uppgift att ge allt tänkbart stöd till terrororganisationen CIA. CIA har många liv, statskupper och antidemokratiskt tillsatta diktaturregimer på sitt samvete. Detta eftersom CIA är en säkerhetstjänst tillhörigt ett land som agerar runt om i världen utifrån ett mål identiskt med dåvarande Nazitysklands. Då avser jag USA:s ambitioner att uppnå totalt världsherravälde. Detta baseras på antidemokratiska idéer med total respektlöshet för andra länders rättigheter att styra över sig själva och sina naturtillgångar. Dessutom visar USA total respektlöshet för demokratisk fattade internationella överenskommelser.

mvh
Magnus Berg


Här kommer svar från SÄPO 2008-04-21 15:41.

Hej Magnus!

Säkerhetspolisen följer svensk lag i alla aspekter av sin verksamhet. Vi anser inte att uppgifter som framkommer under användande av tortyr har något värde. Vidare tar vi givetvis avstånd från all form av tortyr.

Med det sagt har vi ingen möjlighet att lägga vår arbetstid på att diskutera vad du anser om CIA och USA.

Med vänlig hälsning
Informationssekretariatet

————————————————
Säkerhetspolisen

Box 12312, 102 28 Stockholm
Tfn: 010-568 70 00
www.sakerhetspolisen.se


Konstigt svar med tanke på vad jag faktiskt skrev i mitt mejl med frågorna. 😐