Inkompetens

780 000 analfabeter i Sverige innan “kunskapsregnet“ började falla 2015

av

2013 publicerade Statistikmyndigheten SCB en kunskapsundersökning om vuxnas färdigheter. undersökningen mäter kunskapsområdena läsfärdigheter, räknefärdigheter, och problemlösningsförmåga. Här fokuserar jag på läsförmåga
Resultatet av läsfärdighetsundersökningen visar att det i Sverige fanns 780 000 analfabeter under den period augusti 2011 till mars-maj 2012 som undersökningen genomfördes. Ungefär 13 procent av den svenska vuxna befolkningen i åldern 16 till 65 år hade alltså inte otillräckliga läsfärdigheter för att klara sig väl i arbets- och samhällslivet.
Det konstaterades att:
“Utrikes födda i Sverige har lägre genomsnittliga poäng inom läsfärdigheter än genomsnittet för utrikes födda över samtliga deltagande länder. Inrikes födda i Sverige har däremot högre genomsnittliga poäng i jämförelse med OECD-genomsnittet för inrikes födda.“

Sedan år 2015 har Sverige fullkomligt överösts av nya invandrare från lågpresterande länder som Afghanistan, Somalia och Syrien. Detta kallades av etablissemanget för “kunskapsregn“ och sades vara ett viktigt bidrag för Sveriges framtid som väldfärdsnation. “De nya svenskarna“ skulle vara de som såg till att pensionssystemet, vården och omsorgen, med mera skulle få nödvändig ekonomi och personal. Sverige var helt enkelt, enligt etablissemanget, beroende av detta “kunskapsregn“ och inget vi kunde klara oss utan. Hur det sedan blev med detta känner vi alla till: Sverige som välfärdsnation är på fallrepet.

Just nu pågår en ny kunskapsundersökning som kommer att publiceras tidigast hösten 2024. Kommer Sverige då att ha passerat 1 000 000 analfabeter? Eller kanske rent av en fördubbling till 1 560 000 analfabeter?

Redan vid presentatione av 2013 års kunskapsundersökning konstaterar Statistikmyndigheten SCB att:
“I dagens informationssamhällen anses dessa färdigheter vara viktiga grundstenar för att vuxna ska klara sig väl i arbets- och samhällslivet.“

Nedan är det väsentliga ur 2013 års kunskapsundersökning. Först metodik och förklaring av de olika läsfördighetsnivåerna. Sedan resultat och slutsatser.

METODIK

Datainsamlingen ägde rum mellan augusti 2011 och mars-maj 2012. Undersökningen genomfördes med hjälp av besöksintervjuer. De svarande personerna gjorde övningarna i första hand med hjälp av dator men det fanns även möjlighet att istället göra övningarna i ett pappershäfte.
[…]
I Sverige var andelen som valde att delta i undersökningen 46 procent, vilket motsvarar 4 600 personer. En bortfallsanalys har genomförts för att säkerställa att redovisade resultat ändå ger en rättvisande bild av den vuxna befolkningen.
[…]
Läsfärdighet definieras som förmågan att förstå, värdera och använda skriven text för att delta i samhället, nå sina mål och utveckla sina kunskaper. Läsfärdigheter omfattar ett brett spektrum av kompetens från att kunna läsa enkla ord och meningar till att förstå, tolka och analysera komplexa texter. Här ingår inte färdigheter i att skriva.
[…]
Personer med mycket låga läsfärdigheter utförde inte övningarna för att bedöma läs- och räknefärdigheter och förmåga till problemlösning med hjälp av dator. De gick stället direkt till speciella uppgifter i grundläggande “läskomponenter“, som täcker förståelsen av ord och meningar.

VAD VUXNA KAN GÖRA PÅ OLIKA NIVÅER AV LÄSFÄRDIGHET

Under nivå 1
Personer under nivå 1 kan läsa korta texter om välkända ämnen och leta upp en specifik information som är identisk med informationen i frågan eller anvisningarna. Det är inte säkert att de förstår strukturen i meningar eller stycken och de har i allmänhet endast ett grundläggande ordförråd. Ett exempel på en övningsuppgift under nivå 1 är att läsa en kort rapport om resultatet av ett facklig val. Rapporten innehåller flera korta stycken och en enkel tabell med tre kandidater i valet och antalet röster de fått. Uppgiften består i att identifiera vilken kandidat som fått minst antal röster.

Nivå 1
De personer som ligger på nivå 1 kan läsa relativt korta digitala eller utskrivna texter för att leta upp information som är synonym med informationen som ges i frågan. Texterna kan innehålla en liten mängd irrelevant information. Om man ligger på kunskapsnivå 1 kan man fylla i enkla formulär, förstå innebörden av meningar och ganska lätt läsa sammanhängande texter.
Ett exempel på övning är att läsa en kort tidningsartikel om generiska läkemedel. Texten har en tabell som visar marknadsandelarna för generiska läkemedel i 15 länder. Uppgiften är att avgöra antalet länder där marknaden för generiska läkemedel svarar för 10 procent eller mer av den totala läkemedelsförsäljningen.

Nivå 2
För att ligga på kunskapsnivå 2 ska man kunna utföra uppgifter som kräver matchning mellan text och information och man ska kunna göra omskrivningar och dra enklare slutsatser. Man ska också kunna klara av att bortse ifrån mindre inslag av irrelevant information i texterna. Vidare kan man integrera två eller flera informationstexter utifrån bestämda kriterier, jämföra och resonera kring uppgifter och förflytta sig inom digitala texter för att komma åt och identifiera information från olika delar av ett dokument.
En övning som man ska klara av för att ligga på nivå 2 handlar om att navigera på en webbsida som innehåller information om en årlig löptävling. Den första sidan innehåller flera länkar och övningen går ut på att identifiera länken som ger telefonnumret till arrangörerna av evenemanget.

Nivå 3
Personer på nivå 3 kan förstå och tillgodogöra sig långa och kompakta texter. De förstår strukturer och retoriska resonemang och kan förflytta sig inom komplexa digitala texter. Vidare kan man på denna nivå identifiera, tolka och utvärdera en eller flera informationstexter och dra lämpliga slutsatser. Läsare på nivå 3 kan också utföra flerstegsförfaranden i syfte att formulera svar och skilja mellan relevant och irrelevant innehåll.
Ett övningsexempel på denna nivå handlar om att göra en sökning på ett biblioteks webbplats och ange namnet på författaren till en viss bok. För att slutföra uppgiften ska man dels scrolla, dels komma åt sidan där boken ligger, med författarens namn under boktiteln, trots att det finns en avsevärd mängd irrelevant information på sidan.

Nivå 4
På nivå 4, kan personer utföra uppgifter i flera steg för att integrera, tolka eller sammanfatta information från komplicerade eller långa texter som innehåller villkorad och/eller irrelevant information. De som befinner sig på denna nivå kan dra komplexa slutsatser och tillämpa bakgrundsinformation på ett korrekt sätt samt tolka eller värdera subtila påståenden eller argument.
Här kan exemplifieras med en uppgift som också utgår från en sökning på ett biblioteks webbplats. Personen uppmanas att identifiera en bok som argumenterar för att påståenden som gjorts både för och emot genetiskt modifierade livsmedel är opålitliga. För att klara uppgiften ska man läsa beskrivningen av innehållet i de böcker man får fram genom en bibliografisk sökning. För att hittat rätt bok måste man tolka ett citat från författaren. I materialet finns en stor mängd irrelevant information.

Nivå 5
Väldigt få personer presterar på nivå fem, som är den högsta nivån. Vuxna på nivå 5 kan söka och integrera information från flera, kompakta texter, konstruera sammanställningar utifrån liknande och kontrasterande idéer samt utvärdera påståenden och argument. De kan tillämpa och utvärdera logiska och konceptuella modeller och utvärdera tillförlitligheten av källor. Uppgifter på den här nivån kräver ofta att man är medveten om subtila, retoriska ledtrådar och kan dra slutsatser på hög nivå samt använda specialiserad bakgrundskunskap.

RESULTAT OCH SLUTSATSER
Sverige hör till de länder som har störst skillnader mellan låg och högpresterande tillsammans med bland annat Kanada, USA, Storbritannien och Australien. Även Finland har stor spridning i läsfärdigheter. Trots att Sverige hamnar högt upp i den internationella jämförelsen när det gäller genomsnittliga grundläggande färdigheter, så är det en förhållandevis stor andel av den svenska befolkningen som har låga färdigheter inom samtliga kunskapsområden.
[…]
Vid en analys av samtliga deltagande länder i PIAAC visar det sig att utbildningsbakgrund har starkast samband med läsfärdigheter, följt av utländsk bakgrund, yrke, ålder, socioekonomisk bakgrund och kön. Detta innebär att skillnader mellan länder påverkas av de vuxna befolkningarnas sammansättning exempelvis andel vuxna med låg utbildning och andel utrikes födda i de vuxna befolkningarna.
[…]
Det har skett stora förändringar över tiden när det gäller invandringsmönster till Sverige. Inom gruppen utrikes födda finns det stora skillnader när det gäller typ av invandring (arbetskrafts- eller flyktinginvandring), födelseland, invandringsår, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och yrke vilket till viss del förklarar skillnader i färdigheter inom gruppen utrikes födda.
Invandringsår har stor betydelse för färdigheter i att läsa och räkna på svenska språket för utrikes födda. De som har invandrat 2007 och senare ligger på ett genomsnitt under 200 poäng, vilket motsvarar kunskapsnivå 1 på skalan för läs- respektive räknefärdigheter. På kunskapsnivå 1 kan personer endast utföra enkla uppgifter i att läsa och räkna på svenska språket och har därför inte de färdigheter som krävs för att kunna delta aktivt i samhället. Bland dem som har invandrat 2007 och tidigare finns många som ännu inte har lärt sig svenska, vilket avspeglar sig i låga resultat inom läsning och räkning.
I genomsnitt är det över 30 poängs skillnad mellan utrikes födda som har invandrat under åren 2007 till 2011 och utrikes födda som har invandrat under åren 2002 till 2006. Det är över 50 poängs skillnad till utrikes födda som har invandrat 1996 och tidigare. De som har invandrat till Sverige för minst fem år sedan (tidigare än 2007) ligger i genomsnitt på en poäng som motsvarar kunskapsnivå 2 på skalan för läs- respektive räknefärdigheter.
[…]
Födelseregion har viss betydelse för skillnader i genomsnittliga färdigheter i att läsa och räkna på svenska språket. Utrikes födda som kommer från Nordamerika och Västra Europa har i genomsnitt högst poäng inom läs- respektive räknefärdigheter jämfört med den övriga utrikes födda vuxna befolkningen. Skillnaderna i förhållande till övriga födelseregioner är statistiskt säkerställda.
[…]
Det finns stora skillnader mellan födda utomlands och födda i Sverige inom samtliga kunskapsområden. Betydligt större andel personer har nått kunskapsnivå 3 eller högre bland födda i Sverige än bland födda utomlands. Mönstret ser i princip likadant ut för räknefärdigheter som för läsfärdigheter förutom att det finns en skillnad mellan män och kvinnor för räknefärdigheter. Något lägre än 30 procent har nått kunskapsnivå 3 och över bland födda utomlands jämfört med något mer än 60 procent bland födda i Sverige. Mer än 40 procent bland födda utomlands har inte nått kunskapsnivå 2, vilket kan jämföras mot under 10 procent bland födda i Sverige.
Bland födda utomlands finns 8 procent som har tilldelats låga poäng inom läs- och räknefärdigheter p.g.a. att de inte har tillräckliga kunskaper inom svenska språket. Om dessa skulle tas bort ligger 37 procent av födda utomlands under kunskapsnivå 2 inom läsfärdigheter, jämfört med 42 procent om utrikes födda med språksvårigheter ingår.
[…]
Det finns stora skillnader i genomsnittliga poäng i läs- och räknefärdigeter mellan utrikes och inrikes födda i samtliga länder som deltar. Skillnaderna är störst i Sverige.
[…]
I genomsnitt är skillnaden mellan födda i Sverige och födda utomlands 54 poäng när det gäller läsfärdigheter och 56 poäng när det gäller räknefärdigheter. … Utrikes födda i Sverige har lägre genomsnittliga poäng inom läsfärdigheter än genomsnittet för utrikes födda över samtliga deltagande länder. Inrikes födda i Sverige har däremot högre genomsnittliga poäng i jämförelse med OECD-genomsnittet för inrikes födda.

Region Gotland är kass

av

160202-005
Skrev idag en insändare som jag skickade in till lokaltidningarna på Gotland (Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar):

—–

Regionen är kass

Peter Lindvall skrev för en tid sedan: ”Det blir fel ibland. Vi ska då lära av våra misstag…” samt ”Region Gotland är din region. Ta hand om den och hjälp oss att utveckla den.” Okey Peter, jag ska ge dig en chans att visa att du menar allvar med dina påstådda ambitioner.

Efter tre veckor i den välordnade staden Stockholm kommer jag ”hem” till Burgsvik på midsommarafton och finner badplatsen igenväxt och stinkande. Först idag, på eftermiddagen, måndag, – när den största turisthelgen är slut – är en maskin igång för att ordningsställa badplatsen. Ska jag bli imponerad, tycker du? Det blir jag inte, ska du veta. Jag tycker det är för jävla dåligt av Region Gotland, under ditt ledarskap.

I Hemse, idag, var den offentliga urinoaren stängd. Det har den varit i åtminstone två månader. Ett A4 signerat Teknikförvaltningen berättar att urinoaren är stängd p.g.a. vandalisering. Jag tycker det är för jävla dåligt av Region Gotland, under ditt ledarskap. Hur länge tycker du att boende och besökare i Hemse ska kollektivt bestraffas för att någon, en enstaka gång, vandaliserat en väl behövd urinoar? Urinoaren borde ha varit i gång till midsommarhelgen, då ön fylls av folk.
När väntsalen på busstationen i Visby vandaliserades var det kollektiva straffet stängning, efter kontorstid, i mer än 10 år. Hela den tid jag bott här. Är det rimligt tycker du det är?

När ska du förmå dina medarbetare att skapa rutiner och ordning? Finns det överhuvud taget med på din agenda? Eller tycker du det är för mycket begärt att ni inför kvalitetssäkring och dito certifiering, med allt vad det innebär? Det anser jag att Region Gotland verkligen skulle behöva.

Gotlands regiondirektör Peter Lindvall är en dålig ledare

av

110519-001
Peter Lindvall, regiondirektör i Region Gotland, klarar inte att hantera kritik. Han blir trots sin lön på 116 000 i månaden ledsen när den kommun han basar över utsätts för kritik. Och den senaste tiden har kritiken blivit väldigt skarp i tonen. Tonen börjar nu nå den nivå som Region Gotland, i sin institutionaliserade inkompetens, alltid förtjänat. Först ut var ledarskribenten Mats Linder, Gotlands Allehanda:

”På grund av ett av Regionen begånget formellt fel har mark- och miljödomstolen i veckan upphävt den nya detaljplanen för Snäck.

Detaljplanen för Snäck är en sådan långkörare av haverier och felsteg att man nästan förundras över att Region Gotland inte ger upp och försöker pådyvla området på någon annan kommun. Vad sägs om att ha en liten bit av Västervik eller Nynäshamn på den här sidan vattnet? Eller finns det någon inlandskommun som skulle vilja ha lite kust?

Byggnadsnämnden lyckades under veckan avverka snabba möten för att i all hast upphäva ett tidigare benhårt och orubbligt rivningsbeslut för paviljongen vid Slitebaden. Inte så kul för den företagare som tidigare i år sålde fastigheten bland annat just på grund av att han inte fick använda paviljongen.”
[…]
”Hur styrs egentligen Gotland? Hur kan så mycket gå så snett?” ”Hur färdas en gotländsk medborgare i dag? I bagageutrymmet. Vägen är knagglig och föraren tycks sakna körkort.”

Sedan kom en sakligt, och i ton, fullt relevant text från nyhetschef Mats Pettersson, helagotland.se:

”Gotland? Ankeborg? Jag vet snart inte vart jag bor någonstans.

Det tycks sannerligen inte finnas något slut på taffligheterna i Region Gotlands ledning.

Efter att försäljningen av gamla hamnterminalen till Spendrups upphävts av förvaltningsrätten är det svårt att ens bli upprörd. Det blir bara ett enda stort jaha.

Frågan är berättigad: Kan Region Gotland göra någonting rätt, någonsin?”
[…]
”Vi kan inte ha en ledning som inte tar sin uppgift på allvar. Vi kan inte ha förvaltningschefer och tjänstemän som gång efter annan trampar i klaveret så att skattebetalarna blir lidande.”

Nu tog regiondirektör Peter Lindvall det dåliga beslutet att svara på kritiken. Det gjorde han i två texter. Dels ett direkt svar på Mats Petterssons kritik, dels en insändare. Det Peter Lindvall därmed uppnådde var att han bevisade att han är en mycket välsvarvad kugge som passar väl in i kommunens inkompetenskultur. Hans moral är av den sämre sorten. – Han nämner inte problemen. Han kommer med självömkande gnäll, där han borde visat ansvarstagande och presenterat lösningar. – Hans retorik är obefintlig. Hans intellekt likaså. Han är helt enkelt en väldigt dålig ledare. Och honom gav de då styrande i kommunen, de som beslutade anställa honom – bl a kommunstyrelsens ordförande Björn Jansson (s) – en månadslön på 116 000 kronor. Så här – under rubrikerna Regiondirektören svarar på kritiken och Var rädd om din Region – försvarade regiondirektör Peter Lindvall sin egen och sina medarbetares inkompetens:

”Det blir fel ibland. Vi ska då lära av våra misstag och det är mitt ansvar att säkra kvaliteten i den ärendeberedning som ligger under regionstyrelsen. Detsamma gäller övriga förvaltningschefer som alla jobbar åt de olika politiska facknämnderna. När det inte fungerar så är det vårt ansvar att göra något åt det.”

”De fel vi gör ska vi rätta till och vi ska lära oss av dessa. Men att döma hela regionens verksamhet utifrån dessa fel är orättvist.”

”Jag blir ledsen och bekymrad när jag i sociala medier, på insändarsidor och i kommentarsfält läser nedlåtande, föraktfulla och elaka kommentarer som berör våra medarbetare och våra verksamheter. Ingen människa växer och får självförtroende genom förakt och ett nedlåtande förhållningssätt. Ingen människa växer genom ogrundad och osaklig kritik.”

”Jag vill bo och leva på en plats som har ambitioner och som vill utvecklas.”

”Våra utmaningar på Gotland i allmänhet och i Region Gotland i synnerhet kräver att vi behandlar varandra med större respekt än i dag.”

”Region Gotland är din region. Ta hand om den och hjälp oss att utveckla den.”

Ledarskribenten Mats Linder, Gotlands Allehanda, replikerade på Peter Lindvalls insändare:

”Visst. Han är inte ute i helt ogjort väder. Allt det han beskriver förekommer och kritiken är verkligen inte alltid saklig och precis.

Men samtidigt är ju Peter Lindvall själv intimt förknippad med en av de händelser som negativt påverkat allmänhetens förtroende för Regionen. Som nytillträdd vd bad Peter Lindvall en advokatbyrå att granska försäljningen av Hantverket 1. Vilket i förlängningen bland annat ledde till att regionstyrelsens ordförande tvingades avgå. En rättslig prövning är inledd.

Det saknas ju inte precis andra exempel där Regionen kommit till korta. Försäljningen av bryggeritomten som domstolen stoppade. Ett antal havererade eller på goda grunder starkt kritiserade fastighetsaffärer. Jag kan räkna upp ett halvdussin utan att ens tänka efter, om jag får gå några år tillbaka i tiden. Detaljplanen för Snäck. Snäcks camping. Följetongen om p-avgifterna. Regionens och i synnerhet hälso- och sjukvårdsnämndens underskott. Kritiken från revisorerna. Och så vidare. Men jag måste stanna där om jag ska få plats med mer text i denna ledare.”
[…]
”Men ingenting blir ju heller bättre om man bara rycker på axlarna åt misstag, missförhållanden och misslyckanden och uppmuntrande säger.

– Ajdå. Men nästa gång lyckas ni säkert. Vi tror på er. Sassa brassa mandelmassa!

Det är ju inte knattefotboll vi talar om. Det är maktutövning, myndighetsutövning och skattefinansierade regionala tjänster som allmänheten är beroende av.”
[…]
”Det kan ju upplevas som rätt provocerande när Regionens högsta tjänsteman förbigår alla anledningar till bristande förtroende med tystnad – förutom konstaterandet att det blir ”fel ibland” – och sedan ber om ett debattklimat som medger att medarbetarna blir ”mer engagerade och mer stolta över sitt arbete samt sin arbetsgivare”.

Det finns ju faktiskt en hel del som Regionens högsta tjänstemän och politiker själva kan göra för att medarbetarna ska bli mer stolta över sin arbetsgivare. De kan också göra mycket för att bygga upp medborgarnas förtroende för Regionen – även om det är en process som tar lång tid. Det är definitivt inte ett problem man löser med en insändare om hur: ”Region Gotland är din region.””

Även privatpersonen Leif Gustafsson i Lärbro replikerade på Peter Lindvalls insändare. Bättre än Leif Gustafsson går det knappast att formulera sig om Peter Lindvalls och kommunens inkompetenskultur och dess bristande förståelse för det uppdrag de har att utföra:

”Det var med stor förvåning jag tog del av din insändare. Det är synnerligen anmärkningsvärt att du som regionens högste tjänsteman ger dig på din arbetsgivare för att försvara dina tjänstemäns agerande. Jag har inte tagit del av vad som skrivs på sociala medier men jag har stor erfarenhet av hur dina tjänstemän agerar mot sina uppdragsgivare. Arroganta maktfullkomliga småpåvar som ägnar sig åt rena trakasserier av sina uppdragsgivare. Du har ett digert arbete framför dig att lära dessa veta hut i sitt bemötande. Jag har många års erfarenhet från olika kommuner när det gäller offentlig förvaltning på toppnivå. Region Gotland ligger i botten när det gäller bemötande.

Regional och kommunal offentlig förvaltning styrs av ett antal lagar, reglementen och delegationsordningar, där kommunallagen och förvaltningslagen är de mest grundläggande för förvaltningen av regionen. När dina tjänstemän inte ens kan vad som föreskrivs i förvaltningslagen i hanteringen av ett ärende är tjänstemannen inkompetent för sin arbetsuppgift. Det ska man tåla att kritiseras för. Men flera tjänstemän blir stötta och anser sig kränkta om man tillrättavisar dem.

Du skriver: ”Våra utmaningar på Gotland i allmänhet och regionen i synnerhet kräver att vi behandlar varandra med större respekt än i dag.” Det är ett viktigt konstaterande, där din uppgift är att se till att dina tjänstemän behandlar sina arbetsgivare (regioninvånarna) med respekt. Du ska inte ha åsikter om hur din arbetsgivare agerar.”

Om man utgår ifrån den kritik som riktas mot kommunen på lokaltidningarnas webbsida helagotland.se så är det inte en generell och svepande kritik mot majoriteten av de 6000 kommunanställda som förekommer. Det är de styrande – politiker och de högsta cheferna – som kritiseras i 99 % av kritiken. Tål inte Peter Lindvall den kritiken? Klarar inte Peter Lindvall av att använda sig av den kritiken för att förbättra verksamheten – utveckla och utbilda inkompetenta och dåliga chefer – då är Peter Lindvall definitivt inte en bra ledare för Region Gotland. Att, som Peter Lindvall gör i sin text, rikta kritik mot de som framför kritik är inte att vara utvecklingsbenägen eller vilja ta ansvar och förbättra verksamheten. Tvärt om ger Peter Lindvalls text uttryck för att vilja stå still, vilja fortsätta som tidigare.

Peter Lindvall skriver: ”Region Gotland är din region. Ta hand om den och hjälp oss att utveckla den.”

Peter Lindvall, menar du verkligen allvar med det du skriver? Vill du verkligen ha hjälp med att ta hand om och utveckla regionen? Är du öppen för samtal med de som har kritik mot det som är dåligt? Vill du lyssna till förslag som kan svida i överkänsliga själar. Vill du ha bot mot den rådande inkompetenskulturen? Vill du verkligen ha myndighetskultur där kompetens och ansvarstagande, samt kommuninvånarnas bästa, blir ledstjärna för kommunens styrande politiker och tjänstemän? I så fall hjälper jag mer än gärna till. Men om du inte vill förändra en dysfunktionell organisationskultur, utan hellre skuldbelägger dess kritiker, ska du inte ge sken av motsatsen. Vi, Peter Lindvalls arbetsgivare, kan hoppas att han har åtminstone så mycket ambition i sin yrkesutövning att han själv sätter sig in i kommunallagen och förvaltningslagen. För hur ska han kunna förstå den omfattande inkompetens som präglar myndighetsutövningen om han inte själv är något så när insatt i regelverket? Så vi får hoppas att Peter Lindvall gör det för Gotland så ovanliga; att omsätta ord i handling.

Gotlands Tidningar, och Ulf Hammarlund, kan man inte lita på

av

150314-001

”Ni ska kunna lita på det som skrivs i GT” kan man läsa i en röd ruta högt upp, under tidningens huvud, på Gotlands Tidningars fredagsnummer den tjugosjunde mars. Det är ett lockrop för chefredaktör Ulf Hammarlunds krönika på sidan åtta.

På sidan åtta skriver Ulf Hammarlund om statistik. Han avslutar med följande:

”Mycket rikstäckande statistik, allt från Socialstyrelsen till exempel, bygger på 100 000 invånare. Och där faller Gotland utanför ramen. Och det är därför Gotland oftast hamnar i topp när det gäller aborter, självmord, antal rökare, ja, allt som bygger på nästan dubbelt så många invånare som vi är. När vi (om vi gör det) presenterar den typen av statistik är vi försiktiga och är också väldigt noga med att tala om att den typen av statistik inte är tillförlitlig för Gotlands 57 255 invånare.”

Efter det stycket förväntar sig Ulf Hammarlund säkert applåder och gillande från sina läsare. Men tyvärr Ulf: Jag är inte den som likt etablissemanget på Gotland applåderar medelmåttighet och ren dumhet. Och redan på sidan fem i samma nummer av Gotland Tidningar läste jag en artikel om självmord som motsäger det Ulf Hammarlund skrev.

I artikeln på sidan fem kan man läsa att:

”Ett tiotal personer tar sitt liv varje år på Gotland. Det gör länet till ett av Sveriges självmordstätaste, sett till antalet invånare.”

Det finns ingenstans i den texten något som säger, eller ens antyder, det som Ulf Hammarlund skrivit ska finnas i anslutning till statistik av den typen. Inget om att ”den typen av statistik inte är tillförlitlig för Gotlands 57 255 invånare”. Inget av det som Gotlands Tidningar, enligt Ulf Hammarlund, är så väldigt noga med att tala om.
Ulf Hammarlunds kan man uppenbarligen inte lita på.

Dessutom tycks Ulf Hammarlund ha problem med matematik.

Med kunskap och logiskt tänkande kan man förstå och räkna ut hur man omvandlar 57 255 invånare till 100 000 invånare, så att statistik för Gotland ska kunna relateras med annan statistik som anges i förhållande till 100 000 invånare.
Man tar och delar 57 255 invånare med 100 000 invånare och får då 1,74657235176. Är det då 10 gotlänningar som tar sina liv så tar man 10 gånger 1,74657235176 och får 17,4657235176. Då får man fram att på Gotland tar 17,4657235176 invånare av 100 000 livet av sig varje år.
Lätt som en plätt för någon med intelligens och kunskap. Men svårt för Ulf Hammarlund…

Snäcks camping fick olagligt tillfälligt bygglov

av

DSC_2114Tillfällig bebyggelse enligt Byggnadsnämnden och Länsrätten

Regeringsråden i Regeringsrätten avgjord för en vecka sedan, slutgiltigt, frågan om de ifrågasatta villavagnarna och stugorna på Snäcks camping. Regeringsrätten valde att inte pröva frågan. Det innebär att Kammarrättens dom från december förra året står fast.

Det är deltidsboende grannen till Snäcks camping, Olof Dahlbäck, som överklagat och yrkat i instans efter instans att det ska fastslås att Snäcks Camping AB inte har haft rätt att uppföra vare sig de 8 campingstugorna, de 12 uthyrningsstugorna, de 40 villavagnarna eller att genomföra markarbetena. Han yrkar också att Snäcks camping ska tvingas avlägsna byggnaderna och återställa marken.

Nu slutar det inte som någon fullständig seger för någon av parterna. Men man får väl ända säga att Snäcks camping vinner i praktiken medan Olof Dahlbäck har lagen på sin sida och vinner juridiskt.
Snäcks camping kan tills vidare ha kvar sina stugor och vagnar eftersom frågan om påföljder och ingripanden vid överträdelser inte kunnat börja utredas förrän den nu avgjord frågan om tillfälligt bygglov eller inte tillfälligt bygglov blivit klar. Det tillfälliga bygglovet har utgivits av Byggnadsnämnden i väntan på att kommunen ska fixa till en detaljplan och på den grunden ge ett permanent bygglov till campingen.

I beslutet från Kammarrätten framstår Byggnadsnämnden och Länsrätten, som sagt ja till tillfälligt bygglov, som riktigt inkompetenta när det gäller att tolka lagen. Eller är det kanske fråga om otillbörligt gynnande? Döm själv om det är inkompetens eller korruption som gjort att Kammarrätten sett sig föranledda att i protokollet skriva följande:

”Genom att bevilja tillfälliga bygglov kringgår byggnadsnämnden den demokratiska beslutsprocess som skall föregå antagandet av en detaljplan, vilket bl.a. innebär att allmänheten inte har fått någon rimlig möjlighet att påverka miljön i området.”

( Jag har tidigare skrivit om kommunstyrelsens märkliga resonemang om demokrati. )

Kammarrätten fortsätter:

”Byggnadsnämnden bestrider bifall till överklagandena, vidhåller sin tidigare bedömning att tillfälliga bygglov skall beviljas och anför bl.a. följande. Eftersom byggnaderna på ett relativt enkelt sätt kan tas bort och ersättas av uppställning av husbilar och husvagnar kan de prövas som
tillfälliga.”
/…/
”Beträffande frågan om åtgärders provisoriska karaktär framgår av RÅ 1994 ref 13 att som ett grundläggande krav gäller att den avsedda åtgärden verkligen är tillfällig. Det är naturligtvis inte tillräckligt, att ansökningen endast avser en begränsad period, som ryms inom den i 8 kap. 14 § andra stycket PBL föreskrivna maxtiden. Omständigheterna måste också vara sådana, att åtgärdens provisoriska karaktär med hänsyn till dess syfte och de tekniska och ekonomiska möjligheterna att återgå till ett planenligt användningssätt framstår som reell. Avseende tillfälliga
bygglov har Regeringsrätten i RÅ 1998 not 92 slagit fast att det inte är tillräckligt att en byggnad är lätt att demontera om det samtidigt inte framstår att behovet är tidsbegränsat.”

Man kan konstatera att rättsäkerhet inte råder på Byggnadsnämnen och Länsrätten eftersom de anvariga inte har den kompetens som krävs alternativt inte vill använda sig av sin kompetens.

Det tillfälliga bygglovet skulle gälla fram tills dess att området fått en detaljplan. Vid vilka situationer en detaljplan krävs innan bygglov kan ges framgår av Plan och bygglagen:

5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser
Detaljplan

1 § Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ska ske genom detaljplan för
1. ny sammanhållen bebyggelse,
2. ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked, och
3. bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.

Ägarfamiljerna till Snäcks camping har genom Pigge Werkelin och Niklas Harlevi själva skrivit om planprocessen och bygglovshanteringen i ett pressutskick.  Tyvärr har de svårt, vilket även visar sig i deras inlagor till de olika rättsliga instanserna, att skilja mellan vad som står skrivet i lagen och vad de tror står skrivet i lagen. Men man kan ändå hitta intressanta erfarenheter i deras skrivelse.

”Till ett antal mindre campingstugor blev vi tvungna att begära tillfälligt bygglov när vi insåg att planen inte skulle hinna bli klar till 2007. Via våra samtal med byggnadsnämnden visste vi att ansökan om tillfälligt bygglov skulle gå igenom, men ansökningsförfarandet tog ändå nästan sex månader.”
/…/
”Inför 2009 blev vi först lovade att planen skulle bli klar till årsskiftet. Sedan skulle den komma i februari, men då skulle den skickas till Boverket av någon anledning. Nästa besked var att den skulle bli klar i mars och till slut var det klart att det skulle komma i april.
Det slutade med att Boverket dömde ut miljökonsekvensbeskrivningen så att den eventuellt måste göras om från grunden.”

Jag kan faktiskt förstå att man som entreprenör blir frustrerad över att det kan ta så otroligt lång tid att få till ett bygglov eller en detaljplan. Men lagen måste ha sin gång om vi vill upprätthålla ett rättsamhälle. Dessutom kan man kräva att myndigheterna kan och gör sitt jobb ordentligt. Så inget onödigt tidsödande krångel uppkommer…

Förutom Kammarrätten och Länsstyrelsen så dömer alltså även Boverket ut Byggnadsnämndens kompetens och hantering av Snäcks camping. Både Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda återgav Boverkets kritik, som även omfattade det unika tillfälliga bygglovet:

”Miljödepartementet har vänt sig till Boverket för att få experternas synpunkter på om kommunens handläggning av planen har skett i överensstämmelse med lagen
Det har den inte gjort, förklarar Boverket i ett yttrande.
För det första stämmer den detaljplan som upprättats för campingområdet inte överens med den översiktsplan som gäller för norra Visby. Detaljplanen innebär en hårdexploatering av ett område som utpekats som riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Här växer den starkt hotade dikesskräppan och här finns Visbytraktens mest utnyttjade strövområde.
Den detaljplan som antagits av kommunen tar ett stort avsteg från intentionerna i översiktsplanen, tycker Boverket:
”När planen är fullt utbyggd kommer området att mer likna ett industriområde för turism”, förklarar man i yttrandet till miljödepartementet.
Om ett förslag till detaljplan avviker från vad som har angivits i en översiktsplan ska det framgå när planen ställs ut, men detta har inte skett.”
/…/
”Dessutom konstaterar Boverket med viss häpnad att kommunen har utfärdat tillfälliga bygglov för inte mindre än 105 villavagnar och stugor i området under planarbetets gång. Alla bygglov i områdets övre del upphävdes av kammarrätten i december, eftersom de inte ansågs vara tillfälliga.
Arkitekten Kristina Adolfsson som varit föredragande i ärendet på Boverket tror att den domen kommer att stå sig:
– I lagstiftningen är det kristallklart: Det måste finnas en plan innan man kan utfärda bygglov. Jag har aldrig tidigare sett något exempel på att man har utfärdat tillfälliga bygglov i den här omfattningen i väntan på att en detaljplan ska bli klar.”

Pigge Werkelin och Niklas Harlevi tar i sin skrivelse också upp bygglov nummer 2.

”När det tillfälliga bygglovet skulle gå ut för campingstugorna frågade vi Byggnadsnämnden hur vi skulle göra och fick rådet att söka ett nytt tillfälligt bygglov sommaren 2008.”

Det tillfälliga bygglovet har också överklagats. Och nu vet vi, sedan Regeringsrätten beslut för en vecka sedan, att tillfälligt bygglov för stugor och vagnar på Snäck inte är förenligt med lagen. Den överklagan av tillfälligt bygglov nummer 2 som inlämnats till Länsstyrelsen har legat på is i snart ett och ett halvt år för att Länsstyrelsen önskat vänta in rättsprocessen för tillfälligt bygglov nummer 1. Nu är det dax att tina upp denna djupfrysta överklagan och besluta att upphäva det av Byggnadsnämnden beslutade tillfälliga bygglovet. Så att frågan om påföljder och ingripanden vid överträdelser mot Plan och bygglagen kan börja utredas. Lagen måste ha sin gång.