Journalister anser att de vet allt som finns att veta

Med anledning av att TT fått vid spridning i riks- och lokalmedia på ett antal olika artiklar om att Elsa Widding (SD) varit på möte med “konspiraionsteoretiker“ kände jag att jag borde lysa upp deras inskränkta hjärnor. Jag skickade därför nedanstående mejl till TTs redaktionschef och nyhetschefer.


Hej.

Några av dina medarbetare har skrivit olika artiklar om Elsa Widding och att hon varit på möte med konspirationsteoretiker – sådana som hävdar att World Economic Forum i hemlighet försöker ta makten över världen. Men vad vet du och dina medarbetare om den konspirationen? Har ni kollat upp att det inte stämmer? Är det så att ni helt utan undersökning och grund anklagar de som vet bättre än er för att sprida lögner.

När WEFs ledare Klaus Schwab var på Harvard 2017 sade han nedanstående (som jag översatt från en video på Harvards hemsida från 17:48 till 20:10)

“Ja, det finns faktiskt en idé om att integrera unga ledare som en del av World Economic Forum sedan många år tillbaka.
Och jag måste säga att när jag nu nämner namn som fru Merkel, till och med Vladimir Putin och så vidare, de har alla varit unga globala ledare i World Economic Forum. Men vad vi är mycket stolta över nu är den unga generationen. som premiärminister Trudeau, Argentinas president och så vidare, att vi tränger in i [regerings-]kabinetten. Så igår var jag på en mottagning för [Kanadas] premiärminister Trudeau, och jag vet att hälften av hans kabinett eller till och med mer än hälften av hans kabinett är faktiskt Young Global Leaders av World Economic Forum.
[…]
Det är sant i Argentina och det är sant i Frankrike nu. Jag menar, med presidenten, med den unga globala ledaren. Men vad som är viktigt för mig är dessa Young Global Leaders har en möjlighet att komma hit.
[…]
Och vi har nu inrättat en kurs sedan flera år tillbaka. Och jag tror att det har, att det här företaget har en enorm inverkan eftersom det är en enorm effekt att vara här i en vecka skapar verkligen en stark gemenskap. Och vi, förutom Young Global Leaders, har en stor grupp av unga globala ledare, har vi nu Global Shapers i 450 städer runt om i världen. Jag undrar bara, finns det någon Global Shaper här? Ja, se, se. Global Shapers här.
[…]
Och vad som är häpnadsväckande är att se hur dessa unga människor verkligen har ett annat tankesätt. Och jag har stor beundran för när jag har en grupp Global Shapers i rummet och frågar dem: Tänker ni i globala termer eller i nationella termer? Majoriteten skulle svara i globala termer.“

Ännu mer information om WEF ambitioner och påverkansmetoder finns att läsa på deras hemsida. Dock har de tagit bort den mest upprörande texten – den där den danska politikerna Ida Auken berättar om den framtid hon och WEF vill tvinga oss alla att leva i. Dock finns samma text kvar på tidningen Forbes hemsida under rubriken Welcome To 2030: I Own Nothing, Have No Privacy And Life Has Never Been Better.

Jag tycker det är märkligt att ni i etablissemanget anser att allt som finns att veta om världen, och hur den fungerar, finns i mainstreammedia. Och allt som inte finns där är lögn och propaganda. Den hållningen säger mycket om så kallade journalisters inkompetens. Ni saknar förmåga till kritiskt tänkande och är stolta över att lydigt sprida etablissemangets lögner. Ni anklaga de som är insatta – som känner till andra verkligheter och fakta – för att vara foliehattar och konspirationsteoretiker. Det är faktiskt ni som är de inkompetenta och intelligensbefriade idioterna. Ni tror er vara förmer än de människor ni kränker och som faktiskt är både kompetenta och intelligenta. Denna er självbild och det att ni ständigt kränker min kunskap och intelligens med era lögner gör att jag hatar er. Ni är rent onda och dessutom demokratins dödgrävare.

Magnus Berg


Obildade och intelligensbefriade journalister har stora pboblem med att förstå och ta till sig en komplicerad verklighet. De förstår p.g.a. av sitt undermåliga intellekt inte heller det där med sant och falskt. I ett försök – ja, det är troligen förgäves – att få dem något klokare vill jag ge en lektion om sanning taget ur boken Det omätbaras renässans av Jonna Bornemark.


Ur Det omätbaras renässans av Jonna Bornemark

Tre sanningsbegrepp
Sanning är ett mångfacetterat begrepp och kanske borde vi ha flera begrepp för att kunna skilja de olika betydelserna åt. Cusanus kan hjälpa oss i en sådan utredning eftersom man i hans texter kan urskilja tre olika sanningsbegrepp där det första hör till ratiot, det andra till intellectus och det tredje till icke-vetandet. Låt oss se lite närmare på dem i tur och ordning.

Cusanus menar att det i den rena sinnligheten inte finns någon skillnad mellan sant och falskt, den är alltid affirmativ och sann som ett rent bejakande och framträdande. Sinnesintrycken i sig är som de är, om jag hör något så kan jag tolka det fel eller det kan vara en hallucination, men själva sinnesintrycket är helt enkelt det jag erfar och kan därför i sig inte vara falskt. Istället är det på ratiots nivå som det sanningsbegrepp vi vanligen använder oss av dyker upp. Ratiot mäter utifrån sina begrepp och bedömer om något är sant eller falskt. En fråga som »Är detta varmare än +-0°C?« utspelar sig inom ratiots kategorier och mått, och inom dess relation till sinneserfarenheten. Därför kan frågan besvaras med ja eller nej. Detta är en fråga som hör hemma inom kunskapens område: kategorierna är väldefinierade, vadheten entydig och relationen till sinneserfarenheten mätbar. Intellectus har redan gjort sitt jobb, det har fångat upp de centrala vadheterna och lämnat över till ratiot som skapat om dem till kategorier. Ratiot riktar in sig på dessa kategoriers mätbarhet, strävar mot motsägelsefrihet och ger fasta definitioner. Kategorierna blir tydliga genom att de ställs upp som motsatser och fixeras i en oppositionell uppdelning: sant/falskt, ja/nej, 1/0. Ett sammanfallande av motsatserna vore för ratiot en motsägelse. Som Cusanusforskaren Döring påpekar spelar ratiot därför enligt reglerna för en formell logik.

Men inte alla frågor är av detta slag. Om man på liknande sätt lämnar över en fråga som »Finns Gud?« till ratiot så innebär det att de båda begreppen »finns« och »Gud«, och relationen dem emellan skulle vara entydiga. Och att frågan, på grund av denna entydighet, kan besvaras med ja eller nej genom att undersöka om kategorin »Gud« finns som ett objekt i sinneserfarenheten. Men i de flesta kontexter är såväl begreppet »finns« som »Gud« – och särskilt dessa i kombination med och i relation till sinneserfarenheten – långt ifrån entydiga. Därmed är detta en fråga som intellectus inte bör överlåta till ratiot. Intellectus förhållande till en sådan fråga är nämligen inte att omedelbart fälla ett omdöme om huruvida det är sant eller falskt. Istället är uppgiften att undersöka begreppen »finns« och »Gud« och se vilka vadheter det här är frågan om och på vilket sätt ett svar på frågan är sant och på vilket sätt det är falskt, samt hur det relaterar till horisonter av icke-vetande. Intellectus förhåller sig till vadheterna själva, förmår gå på distans och är därmed en reflektionsförmåga. Ratiots räknande och mätande är i sig beroende av redan färdiga enheter. Genom intellectus reflektion kan även räknaren själv bli synlig och dess regler och enheter blir möjliga att undersöka och förändra.

När begreppet postsanning dyker upp idag handlar det sällan om intellectus sanningsbegrepp, utan om ratiots. Hur många människor det finns på ett visst torg vid ett visst tillfälle är något som kan fastställas genom att räkna, eftersom vi är överens om vad en människa är i det här sammanhanget, liksom om vilket torg det är vi menar och vilken tidpunkt. I en fråga där kategorierna är gemensamma och odiskuterbara befinner vi oss i ett oproblematiskt gemensamt ratio och kan skilja sanning från lögn. Här finns inget utrymme för någon alternativ sanning.

Frågan om huruvida till exempel Cusanus teori om ratio och intellectus är sann är en helt annan sorts fråga än ratiots fråga om sanning. Här finns inga kategorier vi är överens om och som kan räknas. En sådan här boks sanning ligger kanske snarare i användbarhet, igenkänning och förklaringsvärde. Är Cusanus teori användbar idag, får den oss att se aspekter av våra liv och samhällsorganisation som vi annars inte skulle fått syn på? Och leder den oss i en riktning vi uppskattar och som stämmer överens med våra värderingar? Det finns en sanning i upptäckandet, eller återupptäckandet, av vadheter som får oss att förstå och utveckla en viss situation. Detta är intellectus sanning.

En sådan sanning måste också ha en kontaktyta med icke-vetandet. Mitt i en maktkamp eller hård debatt finns det inget utrymme för intellectus som kräver ett annat sorts lyssnande, ett lyssnande som inte vet, men som också kan höra saker det tidigare inte hört och förstått. Intellectus är inte blott ett abstrakt tänkande, utan förhåller sig till strömmen av sinneserfarenhet på ett sätt så att det ännu inte avgjorts vilka vadheter som ska tillåtas rikta uppmärksamheten. Här finns en lyhördhet och mottaglighet som sträcker sig utöver ratiots färdigetablerade begrepp. I detta gryningsljus uppfattas stämningar, här finns förundran, nyfikenhet och tillit, men också ångest, rädsla och skräck. Intellectus förhåller sig till det som för människan är ett kaos, men som lovar en framtid. Med försiktiga känselspröt tar den till sig nya vadheter. På liknande sätt kan intellectus undersöka färdiga begrepp och undersökande närma sig den plats där de tog form. Ett begrepp som »demokrati« kan vi många gånger bli allt för färdiga med, vi tror att vi vet vad det är och att det är genomfört en gång för alla. I insikten i det farliga med en sådan position säger man ibland att varje generation måste återvinna demokratin, vilket skulle innebära just att låta demokratin komma till icke-vetandets gräns, för en stund inte veta vad demokrati är: för att kunna se den på nytt. Kanske visar myten om Fågel Fenix, som bränner sig själv för att kunna återuppstå i en ny gestalt, just på intellectusarbetet, där begrepp som blivit allt för stelnade måste dras tillbaka till icke-vetandets aska för att kunna komma tillbaka och göra ratiot levande och forma det på nytt.

I en sådan sanningsprocess kan vi rikta oss åt två olika håll. Vi kan följa kunskapsprocessens rörelse där de vadheter intellectus fångat upp blir definierade kategorier som sinnligheten ställs i dialog med och som därigenom formar ett ratio och en värld att leva inom. Eller så kan vi utgå ifrån ett befintligt ratio och följa med i intellectus rörelse av att undersöka de kanske allt för fixerade kategorierna och relatera dessa till ett icke-vetande. För Cusanus var det viktigaste att fortsätta följa icke-vetandet, men jag skulle snarare vilja betona rörelsen mellan ratio och intellectus som något nödvändigt för en levande mänsklig kultur. När samtidens ratiokultur tenderar att förstå sanning och förnuft bara i relation till ratiot, och missförstår eller blir blind för intellectus roll har vi en haltande förståelse av vår värld. När effektivitet och mätbarhet utgör de centrala värdena kvävs relationen till icke-vetande och förmågan att föra tillbaka centrala begrepp till intellectus för att kunna omarbeta dem försämras. Men det som då glöms bort är att ratiot självt är beroende av intellectus. Och alltså inte bara i kraft av att det en gång för alla upprättat de kategorier ratiot utgår ifrån, utan också för att dessa kategorier ska kunna fortsätta hållas levande. Idag kallar vi det för kritiskt tänkande eller kanske för reflektion. Med hjälp av Cusanus terminologi kan vi påpeka att ratiot utan intellectus stelnar och glider bort från strömmen av sinnesintryck och situationernas minima. Vi behöver icke-vetandet och intellectus sensibilitet för att behålla kontakten med världens och det levandes överflödande horisonter, och därmed för att behålla kontakten med någon sorts sanning. Även ratiots sanning blir i förlängningen utarmad när kategorierna blir allt för stelnade.


Den hopplösa kampen mot dumheten går vidare…

Världskonspirationen som inkluderar våra politiker och medier och avskaffar vår demokrati

FN-organet UNDPs rapport Human Development Report 2022 och dess föreslagna lösningar är en omskrivning av den agenda Klaus Schwab och hans rikemansklubb World Economic Forum har.
Om WEFs enorma inflytande över världens politik skröt Klaus Schwab under ett framträdande på universitetet Harward i USA 2017 (17:45 in i videon).

“Yes, actually, there’s this notion to integrate young leaders as part of the World Economic Forum since many years.
And I have to say, when I mentioned now names like Mrs. Merkel, even Vladimir Putin, and so on, they all have been Young Global Leaders of the World Economic Forum. But what we are very proud of now, the young generation like Prime Minister Trudeau, president of Argentina, and so on, that we penetrate the cabinets. So, yesterday, I was at a reception for Prime Minister Trudeau, and I know that half of his cabinet or even more than half of his cabinet are actually Young Global Leaders of the World Economic Form.
[…]
It’s true in Argentina, and it’s true in France now. I mean, with the president, with the young global leader. But what is important for me is those Young Global Leaders have an opportunity to come here.
[…]
And we have established a course now since several years. And I think it has, this corporation has a tremendous impact because being here for a week really creates a strong community. And we, in addition to the Young Global Leaders, we have now the Global Shapers in 450 cities around the world. I just wonder, is there any Global Shaper here? Yeah, see, see. Global Shapers here.
[…]
And what is astonishing is to see how those young people really have a different mindset. And I have great admiration because when I have a group of Global Shapers in the room and then ask them, are you thinking in global terms or national terms? The majority would say in global terms.”

översatt till svenska:

Ja, det finns faktiskt en idé om att integrera unga ledare som en del av World Economic Forum sedan många år tillbaka.
Och jag måste säga att när jag nu nämner namn som fru Merkel, till och med Vladimir Putin och så vidare, de har alla varit unga globala ledare i World Economic Forum. Men vad vi är mycket stolta över nu är den unga generationen. som premiärminister Trudeau, Argentinas president och så vidare, att vi tränger in i [regerings-]kabinetten. Så igår var jag på en mottagning för [Kanadas] premiärminister Trudeau, och jag vet att hälften av hans kabinett eller till och med mer än hälften av hans kabinett är faktiskt Young Global Leaders av World Economic Form.
[…]
Det är sant i Argentina och det är sant i Frankrike nu. Jag menar, med presidenten, med den unga globala ledaren. Men vad som är viktigt för mig är dessa Young Global Leaders har en möjlighet att komma hit.
[…]
Och vi har nu inrättat en kurs sedan flera år tillbaka. Och jag tror att det har, att det här företaget har en enorm inverkan eftersom det är en enorm effekt att vara här i en vecka skapar verkligen en stark gemenskap. Och vi, förutom Young Global Leaders, har en stor grupp av unga globala ledare, har vi nu Global Shapers i 450 städer runt om i världen. Jag undrar bara, finns det någon Global Shaper här? Ja, se, se. Global Shapers här.
[…]
Och vad som är häpnadsväckande är att se hur dessa unga människor verkligen har ett annat tankesätt. Och jag har stor beundran för när jag har en grupp Global Shapers i rummet och frågar dem: “Tänker ni i globala termer eller i nationella termer? Majoriteten skulle svara i globala termer.

För att förstå mer om WEFs inflytande över världen – din röst som valboskap betyder inget, de stora frågorna avgör Schwab och WEF – så titta på SwebbTV-programmen där Hans Erixon berättar om WEF. Det första programmet handlar om hur World Economic Forum är organiserat, vilka som får vara med, hur de påverkar och styr världens politiker, m.m. Uppföljningsprogram handlar om hur World Economic Forum sätter agendan för FNs Agenda 2030 och vad agendan innebär.
Med kunskaper om WEF är det lätt att genomskåda varifrån UNDP fått sina framtidsvisioner.

Vi ska starta om världen säger WEF. FN och kören av politiker instämmer. Det ska bli en värld där vi inte ska få äga något. Men WEFs medlemmar ska så klart få äga, De ska ju äga det vi i vår tur ska få hyra. Läs hur den danska politikern och WEF-medlemmen Ida Auken beskriver sin och WEFs framtidsvision i en text med rubriken Welcome To 2030: I Own Nothing, Have No Privacy And Life Has Never Been Better.

Fascismen är son till liberalisen, skrev Max Horkheimer och Frankfurtskolan utifrån sina erfarenheter från nazityskland. Fascismen är ett oundvikligt resultat av kapitalismens liberala fas – den fas vi nu är i, och som accelererar med WEF och FNs agenda, och som innebär att allt, precis allt, är ute på den ekonomiska marknaden. Vilket innebär att människor förlorar sin trygghet och kontrollen över sina liv. Det Frankfurtskolan avsåg var att människor skulle börja rösta på fascistiska partier för att de i dem såg sitt enda hopp. Men dagens hotande fascims är i stället den uppifrånfascism som idag genomdrivs av våra etablierade politiker när de sätter världens agenda utifrån storföretagens önskemål. Stater och storföretag ingår idag en helig maktallians över huvudet på befolkningen.
För att genomdriva detta finns olika verktyg. Ett är internationella organisationer som FN och EU. Går man med där är man låst till deras agenda och övernationella lagstiftning. Ett annat är frihandeslavtal som också bakbinder den nationella lagstiftningen och gör den oåtkommliga för demokratisk påverkan.

Rickard Allvins bok Frihandelns fångar tar upp hur demokratin urholkats av frihandelsavtalen – avtal som också implementerats efter påverkan från WEF och globala storföretag över huvudet på befolkningen.
Ett exempel i boken är att ett förbud mot vinster för skolföretag – som socialdemokraterna drev hårt i valrörelsen – skulle strida mot frihandelsavtalens investeringsskydd. Därmed skulle företagen kunnat utkräva skadestånd – för uteblivna vinster – av svenska staten om vinstförbud blivit en realitet efter valet. Troligen var detta ett falskt socialdemokratiskt vallöfte som aldrig var ämnat att genomföras.
Rickard Allvin skriver också om den ungerske samhällsforskaren Karl Polanyi som i sitt epos ’Den stora omdaningen’ förklarade högerextremismens framgångar som en konsekvens av marknadsliberalismen och idén om en självreglerande marknad. Precis samma slutsats som Frankfurtskola drog. Därav såg Polanyi det som en naturlag att nazister och fascister fick makten som en följd av 20-talets laissez-faire ekonomiska politik. Rickard Allvin skriver:

”Vad som skiljer Polanyi från många andra samtida tänkare är att han menar att fascismens maktövertagande inte är någon slump. I stället är det ett resultat av det han beskriver som marknadens expansion och försök att varufiera centrala samhälleliga inslag som arbetskraft, pengar och natur. […] Försöken att etablera ett sådant utpräglat marknadssamhälle kommer att skapa våldsamma motreaktioner när människor försöker skydda sig själva och sitt samhälles intressen från ´marknadens vassa kanter´.”

Rickard Allvin berättar att fascismen var inte bara hat – den erbjöd också robust social välfärd, en omfattande välfärdsstat och värnade om gratis högre utbildning, barnbidrag, pensioner och allmän sjukförsäkring och erbjöd människor ett skydd från marknadens effekter i en tid av stora omvälvningar – och hänvisar till en artikel av Sheri Berman, amerikansk professor och hedersdoktor vid Uppsala universitet, med rubriken It wasn’t just hate. Fascism offered robust social welfare.

Så när man inom etablissemanget varnar för hotet mot demokratin så kan man konstatera att vi inte har någon demokrati och att fascismen är den räddning som undersåtarna kan förlita sig på mot globalisterna och de köpta politikernas överhetsfascistiska samhällsförstörelse. Inte för att jag hoppas Sverige blir styrt av fascister eller nazister men jag tror ändå det är bättre att styras av demokratiskt valda fascister än av självutnämnda härskare som aldrig respekterat demokratin; överhetsfascister som Klaus Schwab och globalisterna i World Economic Forum och deras lakejer de korrupta politikerna och tjänstemännen i EU och FN.

Det borde vara uppenbart för de flesta att miljö och klimat är skenmål för att motiveras ökad konsumtion. Hade omtanken varit just miljö, klimat och naturresurser hade man börjat med att förbjuda reklam. Men det har ingen pratat om. I stället ska vi konsumera mer av allt nytt, och påstått hållbart, de globala storföretagen vill sälja.
Ni minns väl förbjudet av vanliga glödlampor i syfte att spara el. Nu är det i stället så att allt ska drivas med el, även sådant som aldrig tidigare krävde kontinuerlig el för att användas, såsom vägskyltar, skyltar i hissar, reklamskyltar, cyklar, bilar m.m.
Ni minns väl etanolbilarna. De skulle vara miljövänliga sade det. Men sedan när försäljningen kommit långt kom man plötsligt på att det skulle behövas allt för mycket jordbruksmark för att odla energigröda till bilarnas behov. Kunde man inte ha räknat ut det tidigare? Det borde man ha gjort innan man lurade på individer och nationer en ohållbar “lösning”. Jacob Nordangård doktorerade 2012 på att reda ut hur etanolbilarna blev en realitet. Doktorsavhandlingen heter i ORDO AB CHAO – Den politiska historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen – Aktörer, nätverk och strategier.
I boken En klimathistoria av Sven Börjesson berättar han bl a om hur man genom proxydata – historiska lämningar av växer och djur som tidsbestäms med kol 14 metoden kan eftersom de har olika krav på sin livsmiljö vad gäller temperatur m.m. ge kunskap om hur klimatet var på platsen när växten eller djuret levde. Därmed är det helt klart att klimatet på jorden genom årmiljoner varierat, helt utan mänsklig påverkan. Sven Börjesson berättar också om de ny påstått hållbara teknikernas påverkan:

“En omställning till dagens förnybara energi kräver enorma mängder naturresurser. IEA (International Energy Agency) skriver i en rapport från 2021 att det handlar om en energiomställning från det bränsleintensiva till det materialintensiva ”The shift from a fuel-intensive to a material-intensive.” Behovet av de mineraler som idag finns i begränsade mängder som nickel, kobolt, koppar, litium, jordartsmetaller m. fl. är många gånger större för att bygga vind- och solkraft än för att bygga gas- och kärnkraft.
Solkraft kräver sex gånger mer av den typen av mineraler än gaskraft, för att producera samma mängd el. Vindkraft till lands kräver nio gånger mer mineraler och vindkraft till havs 14 gånger mer mineraler än gaskraft. En elbil kräver sex gånger mer mineraler än en bensindriven bil, enligt IEA.
[…]
Enbart gruvindustrins nödvändiga expansion för att tillfredsställa vindoch solkraftens behov av mineraler kan blir ett större hot mot biologisk mångfald än om motsvarande energi produceras av fossila bränslen. Det menar Sonter i en studie från 2020: ”These new threats to biodiversity may surpass those averted by climate change mitigation.”
Avfall från vind- och solkraft kommer att bli ett enormt problem. Det enda tänkbara är återvinning, men det är dyrt och svårt att få att fungera globalt. I stora delar av världen kommer uttjänta solpaneler att hamna på deponi eller grävas ner. Detsamma gäller för vindkraftverkens vingar. De betong och stålfundament som ett vindkraft vilar på kommer att förbli i marken.”

Men de internationella storföretagen kommer att hinna göra sig en rejäl hacka innan någon i offentligheten får säga att kejsaren är naken.

Världen är utsatt för en konspiration. Eftersom jag är konspirationsteoretiker så letar jag samband. T ex är IPCCs [FNs klimatpanel] uppgift att:

“The Intergovernmental Panel on Climate Change shall concentrate its activities on the tasks allotted to it by the relevant WMO Executive Council and UNEP Governing Council resolutions and decisions as well as on actions in support of the UN Framework Convention on Climate Change process.”

översatt till svenska:

FNs klimatpanel ska koncentrera sin verksamhet på de uppgifter som den tilldelats genom relevanta resolutioner och beslut från WMO:s verkställande råd och UNEP:s styrelse samt på åtgärder till stöd för processen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

Uppgiften är alltså inte att bedriva objektiv forskning utan att stödja dessa politiska organisationer. I den uppgiften ingår att hävda att det är koldioxidutsläpp som förändrat klimatet, ett klimat som alltså genom historien ändrat sig fram och tillbaka alldeles oavsett människans påverkan. Av den anledningen mörkas numera det IPCC berättade i sin rapport 2013:

“Den energi (värme) som solstrålningen för med sig till jordens klimatsystem anges i W/m2 (watt per kvadratmeter). Den siffra som nämns i kapitlet är en ökning med 2–3 W/m2och årtionde. Ett energitillskott på 2–3 W/m2och årtionde mellan mitten av 1980-talet fram till år 2000 betyder en ökning på 3–4,5 W/m2för de 15 åren. Det kan jämföras med att IPPC i rapporten beräknar att människans utsläpp av koldioxid från 1750 till 2011 har lett till ett energitillskott på 1,82 W/m2.”
(Citerat ur Sven Börjessons bok En klimathistoria. Uppgiften om solinstrålning finns i IPCC-rapporten på sidan 184.)

När man sedan tänker på att FN och globalistorganisationen World Economic Forum har ingått partnerskap som bl a ska fokusera på följande så förstår man vartåt det lutar.

“Financing the 2030 Agenda – Mobilize systems and accelerate finance flows toward the 2030 Agenda and the UN Sustainable Development Goals, taking forward solutions to increase long-term SDG investments.”
“Climate change – Achieve clear, measurable and public commitments from the private sector to reach carbon neutrality by 2050, help create public-private platforms in critical high-emitting sectors, and scale up the services required to adapt to the impacts of climate change.”

översatt till svenska:

Finansiering av Agenda 2030 – Mobilisera system och påskynda finansieringsflöden för Agenda 2030 och FN:s mål för hållbar utveckling, och ta fram lösningar för att öka långsiktiga investeringar i målen för hållbar utveckling.”
“Klimatförändringar – Uppnå tydliga, mätbara och offentliga åtaganden från den privata sektorn för att nå koldioxidneutralitet senast 2050, bidra till att skapa offentlig-privata plattformar i kritiska sektorer med höga utsläpp och utöka de tjänster som krävs för att anpassa sig till klimatförändringens effekter.

Här skulle våra medier ha en uppgift att fylla så att vi i demokratisk ordning själva skulle kunna besluta om vår framtid. I ställer är media marknadsförare av globalisternas nya sköna värld som den danska politikern och WEF-medlemmen Ida Auken drömde om. Det beror på att media är ägda av samma finansintressen som ligger bakom WEF och de globala storföretag som ska profitera på omställningen. Varför SVT och SR, som vi tvingas betala till, sänder ut samma marknadsföring för WEFs och globalisternas agenda som de privata medieföretagen kan bero på två saker. Antingen är de fega och rädda för att få kritik från en konform privat mediekår. Eller är de inkompetenta och använder de privata medierna som källor/facit och lata som inte bryr sig om att leta efter annan information än den lättilgängliga som finns mitt framför ögonen på dem.

Ida Aukens text fanns tidigare på WEFs hemsida men är nu bortplockad. Kanske var den framtiden för kontroversiell för att spridas till allmänhetens medvetanden. Den kan dock ses lagrad hos internetarkivet Wayback Machine.

Nu är det enbart vi själva kan rädda oss från den typen av fascistisk framtid som WEF, politiker och media vill påtvinga oss. Politiker och media är storföretagens femtekolonnare.