Per Bolunds argumentation kring plastpåsar är helt sinnessjuk

Idag kom jag att tänka på Per Bolund (Mp) och hans stora oro för plastpåsar i naturen och i våra hav.
Orsaken var att jag fick se en ny innovation för vinterförvaring av fritidsbåtar; man plastar in båtarna.

Annan plast är den i plastpåsar oroar inte Per Bolund (Mp). Det är uppenbart eftersom han inte beskattar annan plast än plastpåsar.
Per Bolunds oro för plast är väldigt selektiv och helt idiotisk om det är naturen och haven han värnar.

Nedan fyra av Per Bolunds argument för skatt på plastpåsar. De tre första är hämtade ur Expressen. Det fjärde från Sveriges Radio.

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 1: Global nivå.

Alternativ, som pappkasse eller tygkasse, är inte heller optimala ur miljöhänsyn. Det blir väldigt svårt att göra rätt som konsument. Hur ska man tänka?

– Det beror på. Det har blivit en viss förvirring kring ur vilket perspektiv man mäter miljöpåverkan. Men plastpåseskatten är i syfte att minska problem med nedskräpning. Där vet vi på global nivå att plastanvändningen medför stora problem

På svensk nivå är inte svenska plastpåsar i naturen något nämnvärt problem. Det säger jag som promenerar dagligen i Stockholm och under 11 års tid promenerat dagligen längs Gotland stränder.

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 2: Nedskräpning.

En stor del av plastbärkassarna som finns i livsmedelsbutikerna är tillverkade av förnybar plast snarare än fossilplast. Är det inte bättre att uppmuntra utvecklingen av icke-fossil plast snarare än att beskatta påsarna?

– Jo, det gör vi på olika sätt. Inte minst genom att ta betalt för kostnaderna när man använder fossil råvara. Där är det viktigt att skilja på olika miljöproblem. Ur nedskräpningssynpunkt och effekterna i naturen är det ofta lika illa oavsett om det är biologiskt material eller fossilt. Vi har problem med nedskräpning. Det löser man inte genom att gå över till förnybara råvaror. Vi behöver minska plasten totalt sett i samhället. Det gäller både engångsplast och plastpåsar.

Vill man minska nedskräpningen i vår natur så är det plasten som härstammar från yrkesmässig användning som ska beskattas. I naturen hittas emballage från bl a jordbruks-, transport- och byggverksamhet.

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 3: Transportera VÅRA matvaror

Borde man inte beskatta stora industrier och företag i stället för att straffa konsumenter i den gröna skatteväxlingen?

– Vi har system för att ta betalt för miljöpåverkan från stora företag också. Både koldioxidskatt och EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Det är inte alls så att vi inte styr de stora aktörerna mot minskad miljöpåverkan. Här är det uppenbart för de flesta att plastskräp är ett stort problem i stadsmiljön och naturen. Plastskräp bryts ner till mikroplaster som sedan finns i allt från vårt dricksvatten till polarisarna och den marina miljön, där fiskarna som vi äter lever. Vi har en uppgift att minska plastbelastningen i vår natur. Där tror jag att människor ser att vi måste ändra våra vanor och få mer hållbara sätt att transportera våra matvaror på, säger Per Bolund.

Matvarorna i butiken är inte VÅRA matvaror…
Mycket av nedskräpningen i naturen är emballage som livsmedelsnäringen förpackar SINA matvaror i. Som vi tvingas bära hem…

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 4: Förorena våra hav.

Mycket av de plastpåsar vi använder kommer tyvärr ut i naturen och förorenar våra hav, och leder till stora skador på djur och växter. Det kan vi inte acceptera i framtiden, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till TV4.

Hur fungerar svenska kommuners avfallshantering? Inte dumpar de soporna i havet. Eller är det så, Per Bolund? Kan du peka ut en svensk kommun som dumpar plastpåsar och övrig avfall i sjön?

Varning: Flytta inte till Gotland!

160831-001Pigge tar man inte ner…

Idag kunde man i lokalpressen under den oroande rubriken 800 intresserade av att flytta till Gotland läsa:

”Inspiration Gotland är ett regionägt bolag som bland annat jobbar aktivt med att få folk att flytta till ön. Just nu har man drygt 800 namn i sin intressedatabas. Det handlar om familjer och enskilda som vill prova på och bo här.”

Gotland är en förrädisk frukt – fin på ytan men i övrigt rutten. Eftersom jag själv på sätt och vis blev lurad – juridiskt blev jag absolut lurad – att flytta till Gotland av det kommunägda bostadsbolaget Gotlandshem så vill jag utfärda en stark varning för att flytta till Gotland. Jag utformar min varning nedan som en kombinerad varning till potentiella inflyttare och uppmaning till öns kommunala företrädare.

—–

Varning: Flytta inte till Gotland!

Det vore nyttigt för kommunens företrädare att få statistik på hur inflyttare från fastlandet tenderar att flytta tillbaka. Hur stor andel av inflyttarna flyttar tillbaka och efter hur lång tid. Nu avser jag inte att inkludera högskolestudenter och andra studerande i en sådan undersökning.

Det vore också nyttigt för kommunens företrädare att få svar på varför inflyttare från fastlandet flyttar tillbaka.
Känner de att de bemöts med förakt, nonchalans och negligeras? Känner de att deras enda funktion är att bidra med skatt till kommunens satsningar på besökare och sommargäster? Känner de sig som en andra klassens invånare efter turister och fritidshusägare?

För de infödda kan den prioritering kommunens företrädare gör på andra än de bofasta kanske inte upplevas som märklig, precis som barn uppväxta i dysfunktionella familjer, med våld och hot, upplever sin situation och det sätt de blir behandlade som fullt normalt.

Det vore nyttigt för kommunens företrädare att få statistik på hur inflyttade upplever kommunens största, och av kommunen ägda, bostadsbolag Gotlandshem. Är det OK med 17 år mellan renoveringarna? Är det OK att leva i slitna och eftersatta lägenheter? Är det OK med billiga tapeter som bleknat och blivit flammiga redan efter halva renoveringsintervallen. Är det OK att bemötas med nonchalans och att inte få den service och boendestandard lagen föreskriver? Är det OK att behöva möta företagets falska floskler och självgodhet?

Det vore nyttigt för lokalmedias företrädare att få veta hur inflyttare ställer sig till den falska verklighetsbild som lokalpressen utmålar. Tycker inflyttare att Gotland är bäst i, och på, allt? Tycker inflyttare att allt som görs på Gotland är succé? Tycker inflyttare att det är bra att lokalpressen ordnar propagandamöten tillsammans med företrädare från Försvarsmakten och att högsta hönset för lokalpressen sitter som ordförande i de lokala turistföretagarnas intresseförening?

För inflyttare och de infödda som bott på fastlandet ter sig Gotland som ett mycket märkligt samhälle. Det påminner i mycket om de forna öststaterna, och påminner i annat om så kallade bananrepubliker. Det mest märkliga är att kommunens företrädare inte vill lyssna på kritiken eller ändra något. Men fler invånare vill de ha…

—–

Då, när jag skulle flytta från Stockholm, och funderade på vart, hade Gotlandshem ingen som helst information om att deras lägenheter i Burgsvik uthyrdes med kallhyra. Jag hade tänkt flytta neråt Småland men råkade komma att tänka på Gotland och besökte Gotlandshems hemsida. Jag tyckte det var väldigt billig hyra. Det väckte min dröm om Gotland. När jag sedan blev uppringd av Gotlandshems så berättade den uppringande kvinnan först att jag stod först i kön och kunde få hyra lägenheten. Som nummer två frågade hon om jag visste att hyra avsåg kallhyra. Först i detta skede fick jag alltså veta att jag förutom hyra även skulle betala för uppvärmning av lägenhet och dess varmvatten. Men då var gotlandsdrömmen redan väckt. Detta undanhållande av totalkostnad strider mot marknadsföringslagen. Just i syfte att inte luras genom att väcka förhoppningar genom att priset framstår som lägre än vad det i själva verket är.

Gotlandsbåten fällt i Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

151024-xxx

Som ni kanske känner till vi det här laget blev Gotlandsbåten rejält kritiserade av Allmänna reklamationsnämnden (ARN) vid deras beslut igår. ARN skriver bl a:

Nämnden kan konstatera att Gotlandsbåten sålt biljetter till tusentals resenärer utan att ha försäkrat sig om att man haft tillgång till ett fartyg som varit i sådant skick att det utan stora insatser kunnat användas för den planerade trafiken. Bolaget har således utsatt sig och resenärerna för risken att transporten inte skulle kunna fullgöras, en risk som man såvitt framkommit inte har informerat resenärerna om vid köpet av biljetterna. Risken har därefter förverkligats. Frågan om Gotlandsbåtens ansvar för fel eller försummelse bör ses mot den bakgrunden.
[…]
Gotlandsbåten är således skyldigt att ersätta skada som uppstått på grund av förseningen. Ersättningsskyldigheten omfattar såväl direkt som indirekt skada.

Här är ARN:s beslut i sin helhet i ärende 2014-09369.

ARN förtydligar på sin hemsida att:

”För att få pengar måste var och en av resenärerna vända sig till Gotlandsbåten och bevisa vilka kostnader han eller hon haft.”

Golden retrievern Linux idag, fotograferad med min nya kamera

151221-001

Den Panasonic Lumix DMC-G5 jag haft i två år och åtta månader sade upp sig för en vecka sedan. Det hade jag aldrig trott. Jag trodde aldrig att kamerahuset skulle lägga av. Jag hade förväntat mig att objektivet förr eller senare skulle träffa något hårt och gå sönder.  Men det var kamerans slutare som lade av. Troligen var den inte konstruerad för att leva längre. Vi lever ju i en tid där näringslivets högst mål är så kort livslängd på sina produkter som möjligt. Detta är en enorm påfrestning på miljön. Det är ett helt onödigt, men enormt, slöseri med energi och råvara. Men det törs igen säga eftersom det är systemkritik. De som sysslar med systemkritik avfärdas som orealistiska drömmare. Kapitalismen och dess förutsättning slit-och-släng får inte kritiseras. Så vare sig media, miljövänner eller andra miljödebattörer vågar kritisera detta; att planerat åldrande det mest grundläggande hotet mot vår planet. I stället riktas krav på att vi konsumenter ska bära ansvaret för miljön genom att sopsortera och köpa extra dyra så kallade ekologiska produkter. Jag köpte en Panasonic Lumix DMC-G7 och den fungerar ännu efter några dagars användning. Den är riktigt trevlig att använda. Och det gamla objektivet hänger med, till tillverkarens förtret. 😉

Jag utvecklade mitt utrustningsval i skrift inför köpet av G5:an. Det val jag gjorde var helt rätt och jag har varit enormt supernöjd med Panasonic Lumix DMC-G5 med det korta skarpa zoomobjektivet Panasonic Lumix G Vario 14-42 mm F 3,5-5,6 ASPH. MEGA O.I.S. (Objektivet ska inte ska förväxlas med nya varianter med samma brännvidd och bländare men mindre filterdiameter. Det med 52 mm filterdiameter ska det vara.) G7:an är ännu bättre både vad gäller hantering, sökare och bildkvalitet. Hoppas bara den håller längre än G5:an.

Apoteket diskriminerar mig för min hudfärg

150726-001

Läste idag på Sveriges Radios hemsida att Apotekets s.k. hudfärgade plåster är ett stort och allvarligt samhällsproblem. Så här säger en drabbad person till Sveriges Radio.

”Det är någon som har bestämt att jag inte har en hudfärg som räknas i samhället. Det är en viss sorts avhumanisering.”

Eva Fernvall, kommunikationsdirektör på Apoteket, instämmer i kritiken mot de s.k. hudfärgade plåstren. Hon säger så här till Sveriges Radio.

”Det är tyvärr lite skämmigt att vi inte har tänkt på det själva. När det gäller andra produkter så har vi tänkt till, till exempel foundation finns idag som passar de som har en mörkare hy än beige.
Självklart ska vi försöka se att vi hittar bra plåster som passar olika typer av hudfärger.”

Dessa radioinslag gjorde mig uppmärksammad på diskrimineringen. Jag är uppenbarligen själv ett offer för den. Eftersom jag vill bemötas med respekt och inte bli avhumaniserad p.g.a. min hudfärg skrev jag ett mejl till Eva Fernwall.

Hej.

Läste att du tänkte se över sortimentet med ”hudfärgade” plåster. Själv har jag stora  problem med de beigea ni nu marknadsför som hudfärgade.
På sommaren när jag är ”brun” så har min hud en svagt gul ton. Då är det inte snyggt med beigea plåster.
På vintern är min hud vit med svag dragning åt rött. Då är det inte heller snyggt med beigea plåster.
Inte ens i övergångarna mellan mina hudtoners ytterligheter matchar era ”hudfärgade” plåster min hud.
Jag hoppas nu att ni ser till att ert sortiment av plåster i framtiden kan matcha min hudfärg under årets alla dagar.

mvh
Magnus Berg