Bilden av Gotland är falsk marknadsföring

070925-004

Igår när jag på bussen fick tag i ett några dagar gammalt exemplar av Gotlands Tidningar kunde jag läsa vilka som blivit inbjudna till landshövdingens årliga fest. Jag blev förtjust när jag såg att en katt hade smugit in sig bland hermelinerna och fått en inbjudan att delta i festen.

Det blev ju så att jag fick in min insändare i GT – där jag kritiserar GT:s redaktionschef Ulf Hammarlund för att han använt sin veckokrönika till textreklam åt Pigge Werkelin – och där jag framförde, bland annat, följande uppmaning:

”Det gotländska kotteriet, bestående av en vänskapskorrupt allians av kommunala politiker samt tjänstemän och en privilegierad skara större företagare, borde enligt den av journalistkåren så i ord upphöjda journalistetiken granskas under lupp.”

Dagen efter insändarens publicering anlände ett litet vykort i min brevlåda. Det var avsänt av en av landshövdingens inbjudna gäster. Kortet hade följande text:

”Vilken synnerligen välformulerad och i alla delar korrekt bredsida mot den gotländska klanlojaliteten (kommun-näringsliv-media)(-och vilket blekt o. patetiskt svar!)
hurra!”

Årets fest, i landshövdingen regi, ska inte bara bestå av mingel utan även bestå av ett seminarium som avhandlar ”Bilden av Gotland”. Visst är det lite märkligt att inte jag – som dagligen bloggar om, och sprider, bilden av Gotland – blivit inbjuden som seminarietalare. 😉 Men nu ar det som vanligt inte den sanna, komplexa och kompletta, bilden av Gotland – med landets högsta självmordsfrekvens och omfattande kommunal korruption – som ska avhandlas. Det är den glättiga ytan av en icke existerande paradisisk ö i full harmoni – med livsglädje, vacker orörd natur och öde stränder – som ska spridas och bli omvärldens magiska Gotland. Därmed är ju en sanningsägare som jag diskvalificerad.

Har ni förresten läst romanen Futuristen, som utkom 2006 och nu finns som pocket? Den är skriven av James P. Othemer, kreativ chef på internationella remklambyrån Young & Rubucon. I Futuristen får man sig till livs en hel del reklamkonsult ”tänk” eftersom boken handlar om just en reklamkonsult. Jag citerar, nedan, ur boken. Citaten kan utan tvivel appliceras på de som ska hålla föredrag på landshövdingens seminarium om ”Bilden av Gotland”:

”Utmaningen i att skriva föredraget ligger i att på något sätt ignorera den hopplösa verkligheten och ersätta ursprungsreceptet med det affärsvärlden vill höra.”

/…/

”En gång höll han ett öppningstal vid ett prestigefullt universitet för de fria konsterna i södra Vermont som med all hans professionella övertygelse ledde fram till att framtiden inte kunde se ljusare ut än för just den här speciella gruppen, juni 2001-års avgångsklass.”

Det gäller alltså att berätta det som de som betalar vill höra. Och därför kommer framtiden för Gotland att vara ljusare än solen vid landshövdingens fest år 2008.

Själv fortätter jag oförtrutet min kritik mot kommunal korruption och de styrandes idioti. Jag gör det i syfte att realisera det goda Gotland som offentligheten redan påstår sig ha uppnått, eller påstår sig eftersträva, trots att verkligheten pekar på en utveckling i rakt motsatt rikting.

Tyvärr är det svårt i en småföretagarkultur som Gotland att få brett offentligt stöd för kritiska åsikter. Som företagare är man jävligt utsatt ifall man skulle våga ge offentlighet för sitt ifrågasättande av den rådande ordningen. Det kan i värsta fall leda till att man inte får några uppdrag. Därför råder en tystnadens kultur på Gotland.
Inte heller är det lätt att gå ut offentligt med sina åsikter om man livnär sig som anställd på en ö där antalet arbetsgivare är relativt begränsat. Men hur det är att vara anställd på Gotland vet jag egentligen inte något om. Men jag kan tänka mig svårigheterna som kan uppstå om man har egna åsikter och vill påverka. Jag i mitt textarkiv ett debattinlägg på Hela Gotland som därtill gjort intryck. Och som är skrivet av en person, som till skillnad mot mig, är född och uppvuxen på Gotland.

”Offermentaliteten och den bristande initiativförmågan på ön kan nog till stor del hänföras till den låga rörligheten på ön totalt sett. Folk flyttar sällan mellan socknar, de byter sällan jobb, för de möjligheterna finns inte. Eftersom ingen kan byta jobb så finner de sig i en ledarstil som är brutalt patriarkal och lever till viss del i rädsla, vilket förlamar alla egna initiativ. Stöter man sig med chefen eller sina arbetskamrater så mobbas man ut, vilket det finns många exempel på som skildrats i de gotländska tidningarna. Det är troligen därför den naturliga tanken på Gotland är att Nån Annan ska göra något, aldrig en själv. Och de som gör något är det fritt fram att ge sig på…”

Min största önskan är att fler skulle våga engagera sig. Det intryck jag fått – vid sidan av den offentliga propagandabilden som sprids av politiker och lokalmedia – är att en mycket stor majoritet gotlänningar är medvetna om samma problem som jag själv envisas med att belysa. Men så tyst som det nu är, av kritiska röster, i offentligheten så lär ingen ändring komma i fråga. Därför fortsätter jag förutspå ett fortsatt korrupt Gotland med högst 20 000 kommuninvånare år 2025 medan politikerna och deras nyligen beslutade Vision 2025 förutspår 65 000.

Svenskt Näringsliv vill öka korruptionen på Gotland

Svenskt Näringslivs Anders Thomasson vill öka korruptionen på Gotland. Jag har redan skrivit 6 artiklar om den gotländska korruptionen men tydligen är inte alla företagare med på korruptionstågen och därför publicerar idag Anders Thomasson en debattartikel i både GA & GT där han bland annat vill att de ”informella kontakterna” förbättras mellan kommunens tjänstemän och företagarna. Och är det något som garanterar möjligheten till korruption är det informella kontakter. Det är svårt att tänka sig att Anders Thomasson skulle vara omedveten om detta faktum så min slutsats är att det är just företagarnas möjlighet att påverka kommunens tjänstemän genom korruption han är ute efter. Jag har tidigare skrivit att:

Tisdagen den 6 november åt jag lunch på Ali:s som ligger strax utanför Österport. Vid bordet bredvid lunchade 3 män. Jag hörde inte allt som sades men jag hörde intressanta fragment. De tre pratade om just bygglov. En av männen sa “det händer ju att man får med sig en flaska wisky”. Varpå en annan nämnde att det finns regler för hur dyr gåva man får ta emot. Vilket replikerades av den förra med “så billig wisky kan man hellre vara utan”.

Gotland kommun måste ta ett arbetsgivaransvar och tillse att deras anställda inte hamnar i alkoholträsket på grund av wisky de får vid sin tjänsteutövning. Och ur ett medborgar- och demokratiperspektiv är det mer öppenhet och respekt för gällande lagar som behövs, inte fler informella möten mellan kommun och näringsliv.

Som Anders Thomasson skriver så har kommunen tillsammans med näringslivet redan bildat Tillväxt Gotland en förening som ska vara ett forum för dialog mellan kommunen och företagare. Däremot har ingen liknande förening startas för dialog mellan kommunen och medborgarna. Det skulle behövas bland annat av den anledningen att kommunalrådet Eva Nypeliuz (c) har som vana att trotsa förvaltningslagen och inte svara på mejl och brev som kommer in från undersåtarna.

Kommunen för en politisk linje med korporativistiska (korporativism är en fascistisk och nazistisk ideologi) förtecken som gynnar företagen på medborgarnas bekostnad. Och vi kan förvänta oss att ännu mer av kommunens tillgångar bortslumpas till enskilda företagare.

Sveriges mest olämpliga och intelligensbefriade beslutsfattare

Naturvårdsverket tycker inte att det är förenligt med strandskyddet att göra om ett förråd till gäststuga, så som ägaren önskade rapporterar Hela Gotland idag. Naturvårdsverket skriver också att ”man i sitt dagliga arbete kan se en tydligt trend i en så kallad smygande privatisering av landets strandområden. Naturvårdsverket anser att i områden med stort tryck på stränderna skall mycket stor restrektivitet vid dispenshantering gälla”.

Tänk om politiker och tjänstemän inom Gotlands kommun vore av samma åsikt. Då kunde Gotland få fortsätta vara en ö där stränderna är allmänna strövområden. Men när korrupta kommunens politikers och tjänstemäns älskling nummer ono vill anlägga en pool på strandskyddad mark så fanns det tydligen starkt vägande skäl för att bevilja bygglov. Skälet är att det är just älsklingen Pigge Werkelin som för egen vinning vill exploatera stränderna. Det är ett skäl som överväger alla andras intressen här på Gotland, även om idiotins mästare Lars Thomsson (c) påstår att skälet inte är Pigge utan att: ”Det är fullt klart att det behövs pooler”.
Att vänsteroppositionen röstade nej beror enbart på att de sitter i opposition och deras röster inte betyder något i praktiken. De andra kommer ändå att se till att Pigge får som han vill. Hade vänstern varit i majoritet hade de garanterat lagt sina röster på Pigge.

På Gotland finns det en samling idioter (och nu talar jag om politiker så klart) som på fullt allvar tror att våra besökare inte ser långa böljande sandstränder, för sin inre blick när de funderar på att resa till Gotland under sommaren, utan ser pooler. Idioterna tror att pooler ska kunna ersätta Sudersand, Tofta med flera playor.

Jag har inget emot pooler så länge de byggs med måtta. Inte byggs på stränder, som på Gotland. Eller byggs med skattemedel, som på Gotland.
Burgsviks camping har en supersnygg poolanläggning. Den ligger inte på strandskyddat område eller mark med allmänintresse. Och den är inte finansierad med skattemedel. Men jag tror inte den drar mer besökare till campingen. Däremot tror jag att det ger goodwill att kunna erbjuda sina campinggäster bad i en så elegant pool. Det kan ge ringar på vattnet för enskilda campingar men att som kommun satsa pengar på pooler och bevilja bygglov på stränder är så jävla korkat att jag, med detta och andra idiotier som grund, nominerar Gotlands politiker till Sveriges mest olämpliga och intelligensbefriade beslutsfattare.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,
Intressant