Förnedringen jag känner på min 51-årsdag

Idag är det min födelsedag. Det är ingen glad dag. Mina födelsedagar påminner mig extra mycket – mer än andra dagar – om min förlamande feghet att inte våg ta mitt liv. Så har mina födelsedagar varit sedan sena tonåren. Idag fyller jag 51…

Det sprids uppgifter i media om att man kan få hjälp mot depression , ångest och självmordsambitioner. Hjälp skulle jag vilja ha.
Eftersom min självmordsambition numera grundar sig på den förnedring jag är utsatt för samt ekonomisk stress hjälper inte s.k. lyckopiller.
Att som lösning medicinskt avtrubba förmågan att känna förnedring är en förnedring i sig; Förnedringen kvarstår men jag kan inte uppleva den lika starkt.
Likaså är medicinering ingen hjälp mot ekonomisk stress.

Utan att fördjupa mig i medicinering som bot för depression, ångest och självmordsambitioner vill direkt jag göra klart att jag medicinerat med olika sorters s.k. lyckopiller under många år. På mig fungerar de så att jag blir och känner mig avtrubbad. Och de ger absolut ingen eufori, vilket t ex. hasch ger. Lyckopiller gör att jag inte kan ägna mig åt intellektuella sysslor som att tänka, läsa och skriva på ett så intelligent och skärpt sätt som dessa sysslor kräver.

Efter att ha avfärdat s.k. lyckopiller som hjälp återstår endast rent konkret hjälp mot min psykiska ohälsas grundproblem.

Som hjälp mot ekonomisk stress mottar jag gärna månatligt ekonomiskt stöd på samma nivå som riksdagsledamöter kravlöst erhåller efter 12 års tjänstgöring. Det kan inte föreligga några som helst moraliska eller andra problem att erbjuda mig och alla andra, som liksom avsuttna riksdagsledamöter inte har ett arbete som ger 50 000 kronor i månaden, ett så generöst ekonomiskt stöd . I en representativ demokrati ska självfallet inte de valda företrädarna ha andra och bättre trygghetssystem och villkor än de medborgare de representerar. En sådan orätt finns det inte demokratiskt stöd för bland folket, som all makt ska utgå ifrån enligt regeringsformen.
Därmed förväntar jag mig att min ekonomiska stress är ett minne blott inom kort.

Som hjälp mot förnedringen behöver en hel del åtgärdas. Med tanke på att Sverige skrivit under FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna – där det i det engelska orginalet talas om värdighet (dignity) medan det i den svenska översättningen av någon anledning översatts till värde – förväntar jag mig att även dessa åtgärder kommer att bemötas positivt och genomföras. Värdighet är alltså viktigt. Det finns inget parti i Sveriges riksdag som motsätter sig detta. Inte heller i det övriga offentliga Sverige – media, myndigheter, organisationer – finns någon som motsätter sig FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Värdighet är motsatsen till förnedring. Att bli manipulerad; utsatt för det offentliga Sveriges lögner, halvsanningar och förtigande är förnedrande. Det strider dessutom mot den demokratiska idén att medborgarna ska vara upplysta och kunna göra rationella val. Rationella val kan bara göras om medborgarna känner till alla fakta som behövs för beslutet. Bland demokratiskt sinnade människor och institutioner finns inte fog för lögner, halvsanningar och förtigande. Dessutom är det inte värdigt att utsättas för detta.

När värdigheten är återställd är jag inte längre förnedrad; deprimerad och ångestfylld. Då kommer jag inte längre att längta efter att få dö. Då kommer jag att känna hopp inför framtiden; för min egen del, för media och politiker, för representativa demokratin och för Sverige.

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA – Artikel 1
Engelskt orginal: ”All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.”
Svensk översättning: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Polisen på Gotland räds inte jäv

160723-004

Sedan dåvarande regionstyrelsens ordförande Stackars Åke Svensson (s), ekobrottspolisen Rolf Öström och dåvarande vd för GNEAB (Gotland näringslivs- och etableringsservice AB) Sofia Wollman orsakade Gotlands skattebetalare en förlust på 15 till 20 miljoner kronor i en märklig fastighetsaffär har vi väntat på att rättsväsendets kvarnar ska mala.

Ekobrottspolisen Rolf Öström utreddes pga att han är polis skyndsamt av särskilda åklagarkammaren. Det är den åklagarkammare som utreder och frikänner poliser.
När man redan på förhand vet att man ska komma fram till ett frikännande krävs inga stora resurser. Då går besluten snabbt. Redan i mitten av mars var allmänna åklagarkammaren klar med sitt frikännande.

Men för Gotlandspolisens går det desto långsammare. Och då undrar vän av ordning;

Vadå Gotlandspolisen? Inte fan ska polisen på Gotland utreda misstankar mot en på ön före detta regionstyrelseordförande? Ett sådant ärende ska ju pga jävsrisken skickas bort och utredas av polis på annan ort. Det är ju så man gör!

Men snälla vän av ordning: På Gotland är jäv själva essensen av den gotländska kulturen, politiken och myndighetsutövningen. Eller som Niklas Sjöblom, tidigare vd för Wisby Strand, uttryckte det i samband med att han flyttade tillbaka till fastlandet:

“Jag vill hävda att avgörande beslut inte tas på korrekta grunder. Besluten tas alltför ofta utifrån befintliga relationer och släktskap, det kan vara A-, B- eller C-kusiner, och gammal upparbetad vänskap som styr. Eller också är man kanske rent utav gift med systern till sin närmsta chef, som är bror med min mors kusin som i sin tur är… Ja, ni förstår vad jag menar. Relationer styr mer än sakfrågan!”

Självklart ska polis och åklagare på Gotland utreda misstankarna mot Stackars Åke Svensson. Utsocknes poliser och åklagare skulle ju kunna få för sig att dömma enligt svensk lag.
Och självklart ska det ta tid att utreda fallet. Preskriptionstiden för brottet ‘trolöshet mot huvudman’ inträder inte förrän fem år efter att brottet har begåtts. Tills dess får handlingarna vila längst ner i Gotlandspolisens och Gotlandsåklagarnas ärendehög.

Är lokalpressen på Gotland oberoende och objektiv?

160330-003

I egenskap av gotlandsambassadör så vill en ju till varje pris sätta Gotland på kartan och sprida öns särart. En av de mest framträdande särdragen – uppenbar för den bofasta befolkningen på Gotland – är vänskapskorruptionen. Antingen är man med i nätverket och drar fördelar av det, eller står man utanför maktlös och missgynnad. De flesta på ön står utanför och ser hur nätverket gynnar sig och sitt intresse på de utanför ståendes bekostnad. Och då, i bästa fall, skulle man som utanför stående kunna sätta sitt hopp till en engagerad och rättrådig lokalpress.

Lokalpressen på Gotland – Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar – gör ibland bra – för att inte säga väldigt bra – reportage om kommunens uppenbara oegentligheter och vänskapskorrupta affärer. Men det är väldigt sällan. Och inte känns det bättre sedan två år tillbaka när Carin Sjöberg, VD på Gotlands Media – som bland annat äger de två stora tidningarna på Gotland – lät sig inväljas som styrelseledamot för branschorganisationen Gotlands förenade besöksnäring. För ett år sedan blev hon vald till ordförande och i torsdags blev hon omvald till ordförandeposten i föreningen. GFB är en förening som ska företräda besöksnäringens intressen på Gotland.
Föreningen ska bland annat företräda besöksnäringen vid kontakter med myndigheter och organisationer, skapa mötesplatser för olika aktörer inom besöksnäringen och ansvara för samordning av en gemensam marknadsföring av Gotland.
Sedan tidigare är Carin Sjöberg även ordförande i idrottsföreningen Endre IF som har ett innebandylag i högsta serien. En förening som Gotlands Media även är huvudsponsor till.

 

I egenskap av gotlandsambassadör och förkämpe för Gotlands bästa tipsade jag för en vecka sedan radioprogrammet Medierna om Carin Sjöbergs tre olika roller. I söndags kunde man lyssna på inslaget Gotländsk VD på tre stolar i radions P1.

 

I de av Pressens samarbetsnämnd uppställda Spelregler för press, tv, radio kan man läsa under rubriken Yrkesregler, § 2:

“Acceptera inte uppdrag, inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån – och ingå inte avtal eller andra förbindelser – som kan misstänkliggöra din ställning som fri och självständig journalist.”

Regelverket  inleds med en uppmaning:

“Vi riktar en allvarlig maning till varje medarbetare i massmedierna att noga följa reglerna och deras tillämpning, att bland kolleger verka för att de efterlevs och att sprida kännedom om dem bland allmänheten.”

Reglerna gäller alltså även Carin Sjöberg, vilket radioprogrammet Mediernas engagemang för saken visar. Men Carin Sjöberg försvaras sig i Medierna med att:

“Vi skiljer väldigt noga på våra olika roller och jag har ingenting med det publicistiska att göra på våra tidningar eller nyhetsportaler.”

Men då undrar jag – ursäkta en intelligent människa med den ovanliga förmågan kritiskt tänkande – hur detta går i hop med Carin Sjöbergs motivering till att ta uppdraget som styrelseledamot och ordförande i GFB. I en av artiklarna jag länkat till ovan säger Carina Sjöberg följande:

“GFB behövs för att det inte finns någon samlad organisation för privata näringsidkare, entreprenörer och andra som har företag inom besöksnäringen. Vi ska företräda det privata näringslivet i besöksnäringsfrågor.”

Ni observerade väl sista meningen? Där är Carin Sjöberg vi med GFB, dvs turistföretagarna. Och det ska bli värre. I en artikel med rubriken Hon ska leda turistsatsningen säger Carin Sjöberg:

“Som person brinner jag och jag gillar att vara med och driva saker. I och med att vi på Gotlands Media jobbar med både idrott och besöksnäring känns det rätt.”

Detta är den raka motsatsen till vad Carin Sjöberg säger i radioprogrammet Medierna. Här gör Carin Sjöberg en direkt och avgörande koppling mellan sitt uppdrag som ordförande i GFB och sitt uppdrag som vd för lokalpressen: “I och med att vi på Gotlands Media jobbar med både idrott och besöksnäring känns det rätt.” Men till Medierna säger hon alltså det rakt motsatta: “Jag har ingenting med det publicistiska att göra.”
Med en sådan vd för lokalpressen på Gotland har man inte mycket att hoppas på. Hon uppfylls uppenbarligen inte av några journalistiska ambitioner eller pressetiska ideal. Att som journalist eller nyhetschef jobba under henne måste innebära hänsynstagande till Carina Sjöbergs egna intressen, i detta fall att företräda besöksnäringens intressen. Därmed kan man misstänka att lokalpressen på Gotland, under ledning av Carin Sjöberg, vare sig är objektiv eller oberoende.

Ska det vara fritt fram för korruption på Gotland?

151211-003

Jag skrev för ett halvår sedan om före detta regionrådet Åke Svenssons (s) självömkan. Han hade som styrelseordförande i det kommunala bolaget Gneab sålt en fastighet för omkring halva beräknade marknadspriset. Då hade han nyss tvingats avgå som styrelseordförande i Gneab och som regionråd. Nu har revisionsfirman KPMG utrett ansvarsfrågan och kommit fram till att:

Baserat på att styrelseordföranden bland annat underlåtit att lyfta försäljningen av Hantverket för beslut till styrelsen, utfärdat en fullmakt till sig själv samt slutligen skrivit under köpekontraktet är det vår sammantagna bedömning att det kan finns goda grunder för att gå vidare med att utreda möjligheterna att rikta skadeståndsanspråk mot styrelseordföranden.

Även mot styrelseledamoten som signerade fullmakten bedömer vi att det kan finnas grund för att gå vidare med att utreda möjligheterna att rikta skadeståndsanspråk.

När det gäller dåvarande VD:s ansvar är orsakssambandet mellan individens agerande och den eventuella ekonomiska skadan inte lika tydligt utifrån den information vi har fått ta del av under granskningen.

Vår bedömning är att det även kan finnas grund för att överväga eventuella straffrättsliga åtgärder.

Eva Buskas, nyhetschef på Gotlands Allehanda, beskriver det hela så här:

Kritiken från den oberoende konsultfirman KPMG är så svidande att den torde sakna motstycke i regionens historia. Att en styrelseordförande (som dessutom råkar vara regionråd), en styrelseledamot (som dessutom råkar vara ekobrottspolis) och en vd hanterar en mångmiljonaffär med skattemedel så vårdslöst att de riskerar både skadestånd och åtal är inget annat än en praktskandal.

Ja, det är faktisk sant, en av de ansvariga är ekobrottspolis. Han heter Rolf Öström och representerar moderaterna.

Åke Svensson fick igår, efter revisionsrapportens offentliggörande, en ny chans att gråta ut i media.

I morgon ska frågan om att gå vidare med skadeståndskrav och straffrättsliga åtgärder upp i regionstyrelsen. I tjänstemännens förslag till beslut står:

Styrelsen för Gotlands näringslivs – och etableringsservice (GNEAB) rekommenderas att gå vidare med att utreda de juridiska möjligheterna till krav på skadestånd mot d e i KPMG:s rapport namngivna personerna vilka inte beviljades ansvarsfrihet vid bolagsstämman 2015 – 05 – 26 samt överväga om det finns grund för straffrättsliga åtgärder.

Frågan om att gå vidare med skadeståndskrav och straffrättsliga åtgärder ska sedan upp för slutgiltigt beslut i Gneabs styrelse. Regionstyrelsens beslut kommer att vara vägledande för hur Gneabs styrelse ska besluta i frågan. För att ansvarsutkrävande ska komma till stånd krävs det nu en liten gnutta civilkurage och patos av politikerna i regionstyrelsen och i Gneabs styrelse. Så till båda instanserna vill jag anföra följande:

Ska det vara fritt fram för korruption på Gotland?

Som boende på Gotland måste hen ha varit både döv och blind det senaste decenniet om hen inte lärt sig hur en kommunal fastighetsförsäljning inte ska gå till. Regionens märkliga fastighetsaffärer har varit en följetong. Därför är det mycket märkligt att regionens politiker och tjänstemän inte lärt sig något utan fortsätter som om ingen lag fanns som reglerade hur kommuner får sälja sina tillgångar.
Att ställa politiker och tjänstemän till ansvar för brott mot denna lag är inte ämnat att avskräcka människor från att åta sig politiska uppdrag utan för att kräva att de har eller skaffar sig kompetens för uppdraget. Mindre än att de är kompetenta kan vi inte kräva av våra politiker.
Det finns verkligen all anledning att fråga sig om man som politiker på Gotland kan vara okunnig om hur man säljer kommunala tillgångar i enlighet med lagstiftningen. Och det finns verkligen anledning att fråga sig varför dessa märkliga affärer ständigt upprepas, affärer där regionen inte tar ut marknadsvärde för det som säljs.
Det kanske inte alls är inkompetens, för som jag skrev inledningsvis måste en vara både döv och blind för att inte ha lärt sig hur en kommunal fastighetsförsäljning inte ska gå till. Det kanske är fullt avsiktligt som politiker och tjänstemän väljer att kringgå lagen och sälja till underpris utan anbudsupphandling. Det kan faktiskt – även om ni inte vill tro det – vara så att öns politiker och tjänstemän inte har högre moral än politiker och tjänstemän i Göteborg visat sig ha. Det kanske förekommer korruption även på Gotland. Kanske är det så att de politiker och tjänstemän som ansvarar för de märkliga affärerna själva får personlig vinning av dessa affärer, i kontanter, gåvor eller tjänster. För att förhindra korruption så måste de politiker och tjänstemän som ansvarar för de märkliga affärerna ställas till svars – ekonomiskt och straffrättsligt – annars är det ju faktiskt fritt fram för korruption.

Jag tycker inte synd om patetiska Åke Svensson (s)

150629-001

Avsatte regionrådet och regionfullmäktigeordföranden Åke Svensson (s) fick gråta ut i Gotlands Tidningar förra lördagen. Åke har uppenbarligen stor självömkan och mycket nära till gråt när han tycker synd om sig själv.

Åke Svenssons livserfarenhet måste vara mycket ringa. Han tycker han är unik i sitt lidande och reflekterar inte över att de flesta människor har det värre. För få andra som blir arbetslösa p.g.a. att ha brutit mot lagar och arbetsgivarens regler kan få leva på ett månadsbidrag från arbetsgivaren på 49 000 kronor i månaden under två år utan någon som helst motprestation – utan att behöva gå till arbetsförmedlingen, utan att behöva redovisa de jobb de sökt.
Därefter har Åke Svensson drygt 34 000 i månadsbidrag från kommunen under tre månader, då han går i ålderspension. Få människor i världen får ens de månadsinkomsterna av ett heltidsjobb. Åke Svensson får den för att han var så gravt omdömeslös att han åtog sig fler uppdrag än han hann med och utan att ha kompetens för dem. Han fick avgå b.l.a. för att han orsakat kommunen och dess invånare förluster på 15 till 20 miljoner kronor i en fastighetsaffär. I den situationen tycker Åke Svensson synd om sig själv och vill ha omgivningens medlidande. Jag tycker Åke Svensson är patetisk, oacceptabelt självupptagen och mycket egoistisk. Han borde skämmas.

Åke Svensson skriver att han haft svårt att sova. Det har jag också. Det finns det miljontals människor i detta land som har. B.l.a. p.g.a. pressade arbetsförhållanden, ekonomisk stress och mycket annat. Men det är väldigt få som har en så trygg ekonomi att luta sig tillbaka mot, och tryggad arbetsfri framtid att se fram emot, som Åke Svensson.
I en nyligen publicerad undersökning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) kan man läsa att 19 procent av Sverige befolkning inte klarar att betala en oförutsedd utgift på 11 000 kronor. Men Åke Svensson; han tycker synd om sig själv och vill ha medlidande för att just han har svårt att sova.

”– Jag hade en dröm under den här tiden. Drömmen var att jag skulle ta mig upp för ett brant tak, med takpannor. Men jag kasade hela tiden nedåt. Jag kom aldrig upp, berättar han.
På frågan om vad det säger om hur han mådde kommer tårarna i ögonen igen.”

Så patetisk han är Åke Svensson. Vad gjorde han för andra människor, t ex människor som jobbade inom Gotland kommun, för att dessa inte skulle drömma mardrömmar om, eller p.g.a., sitt jobb? Visade han över huvud taget någon som helst empati med dessa? Det låter i intervjun som om Åke Svensson är den enda i världen som lider. Inte en mening, inte ett ord om att han inte är ensam med lidande. Enormt många människor skulle vara väldigt glada om de inte hade större bekymmer och mer lidande än det Åke Svensson gråter över.

Till intervjun har Åke Svensson med sig en papperslapp med stödordet ”ensam”.

”– Det finns ett ord… jag får en klump i halsen, säger han och vänder på pappret där han gjort anteckningar och pekar på ett inringat ord. ”Ensam”.”

I intervjun berättar han om hustrun, barnen och bröderna. Många människor skulle vara väldigt glada om de hade lika många människor i sin närhet som Åke Svensson anser vara att vara ensam. Åke Svensson vet uppenbarligen inte ett skit om att vara ensam – ensam på riktigt.

GNEAB (Gotlands näringslivs- och etableringsservice AB)

Droppen, den slutliga orsaken till att Åke Svensson tvingades avgå, var att Åke Svensson sålde en kommunal industrilokal för halva priset till Videung Fastighets AB. Företags ägs av kvinna och hennes bror. Ett intressant faktum är att kvinnan är närstående Mats-Ola Rödén (fp) som är ledamot av regionfullmäktige och regionstyrelsen. På Folkpartiet Gotlands hemsida kan man läsa att:

”Folkpartiet på Gotland vill medverka till en bättre entreprenörsanda och konkurrens på lika villkor, så att fler entreprenörer ser utvecklingsmöjligheter.”

Men det är i teorin… På frågan om jäv säger kvinnan, delägaren i Videung Fastighets AB:

”Mina privata affärer har jag för mig själv. Det jag delar med Mats-Ola är kärleken och sängen, om man säger så. Jag har för stark integritet så vi talar inte ens om det.”

Nä, men då så. Då kan det inte vara jäv inblandat i den här mycket förmånliga försäljningen… 🙂 En försäljning som dessutom strider med kommunens bara tre år gamla riktlinjer för hur fastighetsförsäljning ska gå till.

”Som huvudregel gäller att all försäljning av regionens fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, ska ske i konkurrens för att generera högsta möjliga köpeskilling.”

Orsaken till att frågan om riktlinjer vid mark och fastighetsförsäljning över huvud taget kom upp i kommunen vara en granskning som revisorerna gjort – Granskning av kommunens hantering av upplåtelse av fyra turistanläggningar – efter kommunens försäljning av fyra turistanläggningar (de med öns bästa läge) till Stig ”Pigge” Werkelin. Eller som kommunen formulerat det:

”Uppdraget gavs med anledning av skrivelse från revisorerna där de ansett att riktlinjerna för markpris inte är ändamålsenliga. Revisorerna efterlyste regler för dokumentation, handläggning och betalning. ”

Att Åke Svensson mycket väl känt till de riktlinjer för fastighetsförsäljning som beslutades 2012 är otvivelaktigt. Först gick riktlinjerna genom regionstyrelsen där Åke Svesson är ordförande. Sedan fastslogs riktlinjerna av regionfullmäktige där Åke Svensson också är ordförande. Åke Svensson bröt alltså fullt medvetet mot kommunens riktlinjer för att gynna ett visst företag.

I revisionsrapporten för GNEAB (Gotlands näringslivs- och etableringsservice AB) som framlades vis stämman i maj 2015 avslår revisorn ansvarsfrihet för ordförande Åke Svensson, ledamot Rolf Öström och vd Sofia Wollmann. Revisorn motiverar sig så här:

”Grund för uttalande med avvikande mening

Som framgår av förvaltningsberättelsen har bolaget försålt en av sina fastigheter. Köpekontraktet undertecknades av Åke Svensson, ordförande, den 17 november 2014. Den 11 november 2014 gav Åke Svensson och Rolf Öström fullmakt åt Åke Svensson att genomföra fastighetsförsäljningen. Försäljningen genomfördes och fastigheten försåldes för 15 miljoner kronor. Två stycken oberoende värderingar indikerar marknadsvärdet på den försålda fastigheten på mellan 25 och 32 miljoner kronor. Det föreligger inga styrelsebeslut på att försälja fastigheten till ett belopp om 15 miljoner kronor. Tidigare VD Sofia Wollmann har tillsammans med Åke Svensson haft upprepade möten med köparen. Sofia Wollmann har gett i uppdrag åt en mäklarfirma att upprätta köpehandlingar med en köpeskilling om 15 miljoner kronor. Inga styrelsemöten har förekommit under räkenskapsåret. Wollmann och Svensson har tillsammans förberett försäljning till en köpeskilling om 15 miljoner kronor. Rolf Öström har, i och med att han skrivit på fullmakt för Åke Svensson utan att informera sig om försäljningspriset, möjliggjort den skada bolaget lidit.

Uttalanden respektive uttalande med avvikande mening

Som en följd av det förhållande som beskrivs i Stycket “Grund för uttalande med avvikande mening” avstyrker jag att årsstämman beviljar Åke Svensson, Rolf Öström och Sofia Wollmann ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jag tillstyrker att årsstämman beviljar övriga styrelseledamöter och Peter Lindvall ansvarsfrihet för räkenskapsåret.”

Det roliga är att ledamoten Rolf Öström till vardags är polis och utreder just ekobrott. Det ger kanske en indikation om hur rättsväsendet på ön fungerar.

Jan Björinge

När det gäller rekryterandet och sparkandet av regiondirektör Jan Björinge berättar nu Åke Svensson att det kom varningssignaler redan i rekryteringsprocessen. Trots detta valde Åke Svensson att anställa Jan Björinge. Och trots varningssignalerna valde Åke Svensson att ge Jan Björinge en sanslös hög lön på 127 000 kronor i månaden. Denna enorma lön för att styra en kommun med endast 57 000 invånare. Gotland låg 2014 på plats 39 i invånarantal bland Sveriges kommuner. Trots det och trots varningssignaler fick Jan Björinge en lön som bara överträffas av stadsdirektörerna i Sveriges två största städer Stockholm och Göteborg.

I ett “avskedstal” av Jan Björinge som han hedervärt fick infört på socialdemokratiska Gotlands Folkblands ledarsida, i Gotlands Tidningar, skriver Jan Böringe b.l.a.:

”Fakta är följande: Affären hemlighölls för mig av Åke Svensson med flera inblandade. Detta trots att jag ställde frågor om Gneabs fastigheter. Affären gjordes av aktiebolaget Gneab, där jag som regiondirektör saknade insyn.

Med hänsyn till att anbudet var 11 miljoner under bokfört värde, 15-20 miljoner under marknadspris borde regiondirektör, regionråd och Gneabs styrelse ha informerats på beredningsstadiet.

Om jag hade fått information så hade jag, mot bakgrund av mina 20 års erfarenhet av kommunledning, ställt följande frågor:

  • Har alla fått bjuda på lika villkor?
  • Är anbudet högsta möjliga marknadspris?
  • Vilka blir konsekvenserna för Gneab vid pris under bokfört värde?
  • Vilka blir konsekvenserna för regionen för att rädda Gneab?
  • Har regionfullmäktiges regelverk följts?”

Jan Böringe avslutar:

”Jag hoppas att det, i enlighet med Lundins [skribent på ledarsidan] önskan, forskas mer om min och andras roller bakom den kultur som har frambringat denna affär. Det gäller även eventuella samband med att jag blev uppsagd samtidigt som Svensson skrev kontraktet. Jag vill i sammanhanget påminna om att ett av mina första initiativ som ny regiondirektör var att ta fram ett regelverk mot mutor och vänskapskorruption, vilket saknades när jag kom till regionen.”

Var det Jan Björinges arbete mot korruption och därmed mot dessa Gotlands kommuns så vanliga försäljningar av kommunens egendom – till vissa, till underpris – som inte passade Åke Svensson och som fick honom att sparka Jan Björinge efter bara ett halvårs tjänstgöring? Åke Svensson har envist vägrat att ge en förklaring till varför han sparkade Jan Björinge trots att den politiska oppositionen, och för den delen hela Gotlands befolkning, undrar.

Avslutning

Jag hoppas och kräver att den polisanmälan som upprättats mot b.l.a Åke Svensson får en seriös och rättssäker behandling. Den borde av polis och åklagare på Gotland ha skickats till fastlandet just i syfte att säkra möjligheterna till att utredningen sköts korrekt och att misstankar om vänskapskorruption inte kan väckas. Sedan ska självklart Åke Svensson, Rolf Öström och Sofia Wollmann personligen ersätta kommunen för de förluster på femton till tjugo miljoner som de orsakat. De har haft betalt för att ta ansvar, så nu ska ansvar utkrävas.