Mänskliga Rättigheter

Mardrömmen

av

130220-001

Fy fan. Jag vaknade klockan 5.00 och hade sådan jävla ångest. Hade haft en sån jävla mardröm. Drömde att jag var fånge i någon typ av förintelseläger. Där fick vi syssla med helt meningslöst arbete. Vi skulle göra marken lite jämnare. Bland stenarna i marken låg rester av döda människor. Så dessa rester och stenarna lade vi i lite bättre ordning och plattade till lite, med en sådan där grej man har att banka ner gatstenar. Med lite jämnare menar jag att det inte blev plan mark, men lite jämnare än vad det var från början. Det var fortfarande väldigt ojämt. Att det inte behövde vara plant bevisar att arbetet inte var till för att fylla någon funktion utan endast till för att hålla oss fångar sysselsatta. (Just nu när jag skriver detta slås jag av paralellen till Fas3 och en sak jag skrev, om livets mening, till en person igår. Troligen är det det jag skrev som levde kvar i mig och som kom fram i drömmen. Jag vill inte gå in närmare på det jag skrev men jag skrev att våra liv är alldeles för fixerade vid arbete och att vi därför inte har tid att leva.) Maten vi fick var en liten bit av ett kranium, med tänder på, och en liten insekt som såg ut som en fet nattfjäril. (Linux brukar varje gång vi går förbi ett viss plats leta upp en bit av en käke som ligger där, och tugga lite på denna, innan vi går vidare. Troligen var det det som dök upp i drömmen.) Det var fruktansvärt motbjudande att äta detta. Men jag tvingade i mig det bara för att få lite energi för att orka jobba. Jag visste att om jag inte skulle orka jobba, så skulle vakterna misshandla mig tills jag dog. Jag var inte ett uns rädd för döden men skiträdd för att långsamt slås ihjäl. Därför åt jag. (Detta med tortyrlikannde misshandel kommer från den dokumentär jag såg på SVT-play igår. Dokumentären berättade om (Nu kommer jag att bli ironisk. Eller ska vi säga saklig, utifrån de ”fakta” våra oberoende mainstreammedier vanligvis brukar presentera.) världens främste förkämpe för demokrati och frihet, USA, och det införande av demokrati och frihet som denna altruistiska stat givit till det, med all rätt, djupt tacksamma Irakiska folket. Programmet presenteras så här:

Dokument utifrån – Överste tortyr
Sändes: sön 24 mar – Tillgänglig till: tis 23 apr – Längd: 48 min
Brittisk dokumentär från 2013. I största hemlighet har USA utbildat civila dödspatruller och torterare i Irak. Hjärnan bakom operationen är en ljusskygg före detta överste vid namn James Steele. För första gången berättas om hans smutsiga verksamhet, som haft kopplingar ända upp i Vita huset.

Se den!

Efter mardrömmen kunde jag omöjligt somna om. Klockan 7.00 gick Linux och jag ut och gick. Ångest hängde i och jag kände även magkatarren, jag inte känt på fyra månader, gnaga i magen. Fy fan vad vissen jag kände mig. Jävla verklighet att tränga sig på en försvarslös stackare som mig. Men nu har ångesten i alla fall släppt till största delen. Nu är jag mest trött och hängig av för lite sömn.)

—–
Andra bloggar som skriver intressant!

ICA-handlare bojkottar israeliska varor

av

ICA-handlaren John Curovac som driver Ica Supermarket Cityhallen i Växjö har enligt tidningen Proletären beslutat sig för att bojkotta israeliska varor.

John Curovac motiverar sin bojkott så här:

”Jag tycker man ska behandla alla lika och att alla ska ha samma rättigheter. Jag upplevde liknande saker som 16-åring i Bosnien och då önskade jag att någon skulle höja rösten. I 18 år har jag väntat på en chans att få göra lite skillnad. När jag vaknade i tisdags insåg jag att det här var något jag måste göra och jag tänkte att jag är beredd att förlora allt. Pengar kommer och går men samvetet står kvar. Du vet hur det är, en morgon vaknar man och inser att det är dax. Så jag ringde till Ica centralt och de svarade mig att ”du har rätt att göra det men tänk på konsekvenserna.”

Med tanke på att ICA centralt varnade för konsekvenser så kan man inte annat än beundra John Curovac för hans mod och civilkurrage. John Curovac säger att han även har ett egoistiskt motiv till bojkotten, något så otidsenligt som önskan att ha ett rent samvete.

”Om jag får vara lite självisk så svarar jag ett gott samvete. Jag vill sova lite bättre om nätterna och det har jag verkligen gjort efter att vi infört bojkotten. Jag hoppas att en liten fjäril kan starta en hel orkan men samtidigt inser jag att vår bojkott här inte kan häva blockaden av Gaza men vi kan öppna upp ögonen på folk. Genom att hjälpa ett folk hjälper man andra och jag vill framhålla att både palestinier och israeler ska ha samma rättigheter.”

Kunderna har enbart reagerat positivt, men med ett undantag.

”Vi har inte haft en enda kund i affären som sagt något negativt men vi får hela tiden beröm. Så fort man är ute i affären möts man av kunder som stödjer oss och tycker det är bra. Jag har även fått över 50 mail och endast ett av dem har varit negativt till vårt beslut. Hon skrev att hon skulle handla i en annan affär framöver och jag svarade henne att hon självklart fick handla sin mat var hon ville men jag lovade också att inte komma i helikopter och beslagta den från henne.”

Ha, ha! John Curovac är uppenbarligen inte rädd för att sticka ut hakan. Risken är uppenbar att det kommer att bli en massiv mejl-kampanj från Israel-lobby. Därför behöver alla som likt John Curovac har samvete och civilkurrage allt stöd de kan få. Intresset från tidningen Proletären var en uppmuntran som gladde John Curovac.

”Ja, ni som står långt till vänster ringer till en kapitalist, det visar att ni är öppna. Jag blev mycket glad för detta. Det är viktigt att enas i den situation som är och lägga andra meningsskiljaktigheter bakom sig.”

John Curovac kan tänka sig att låta bojkotten pågå länge.

”Från början tänkte vi tills maten och det andra i konvojen släppts in till Gaza men nu tänker vi att vi kanske kunde gå längre, så nu tänker jag att den borde fortsätta tills palestinierna fått alla sina rättigheter.”

Jag hoppas att fler dagligvaruhandlare och andra näringsidkare vågar följa i John Curovacs fotspår genom att bojkotta alla israeliska varor och tjänster. Det måste finnas fler företagare i Sverige som har samvete och civilkurrage, eller?

Gör en klar åtskillnad mellan Israel och judar, judar!

av

”Nu handlar det om att göra en klar åtskillnad mellan Israel och judar, och vi vet att många har problem med det.”

Så säger förre Ekot-chefen, nuvarande ordföranden för Svenska kommittén mot antisemitism, Willy Silberstein till tidningen Dagen.

Nu visar det sig att Willy Silberstein och kollegan i Svenska kommittén mot antisemitism Jonathan Leman inte själva vill göra någon åtskillnad mellan judar och Israel. För i stället för att klart och tydligt göra åtskillnad mellan sig själva som judar och staten Israel går de till angrepp mot filosofen och vänsterpartisten Torbjörn Tännsjö:s artikel på Newsmill som just uppmanar judar att göra skillnad mellan sig och staten Israel i syfte att undvika antisemitism. Torbjörn Tännsjö skriver:

”When violent crimes are committed by fundamentalist Muslim groups Muslims all over the world are rightfully called to come forward to condemn the crimes — in order to show that these actions are not consonant with a reasonable Muslim belief. We see this over and over again. Now the time has come for Jews, individuals and organisations, to do the same, in order to obviate anti-Semitism. It is crucial that those who conceive of themselves as belonging to some kind of Jewish community condemn the illegal attack by the Israeli government on the Ships to Gaza, and that they denounce in the strongest terms the violent murders of many peace activists on the ships. The reason for this is of course that Israel defines itself as a Jewish state. The best way to contribute to this very reasonable cause is to take part in the rallies held all over the globe in protest.”

Medan Willy Silberstein angriper Torbjörn Tännsjö i en debattartikel i Svenska Dagbladet och klassar hans förslag som antisemitism så antisemitstämplas Tännsjö av Jonathan Leman i en minidebatt i radioprogrammet Studio Ett.
Antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit. Visst kan det bli tjatigt!

Men det finns många goda exempel på judar som kan skilja på sig själva som judar och apharthaidstaten Israel. Dessa judar – som getts det smädande epitetet ”självhatande judar” av  de Israel-identifierande judarna  – tar tydligt avstånd från Israels brott mot mänskligheten, mot ockupation av Plaestina, mot förtryck och massmord på palestinier samt mot Israels ständiga brott mot FN:s resolutioner.
Internationellt hörs hedervärda judar som Noam Chomsky och Naomi Klein, och i Sverige hör vi Henry Ascher och Dror Feiler protestera mot Israels illdåd. Dessa hedervärda, humanistiska och moraliska judar är de bästa krafter mot antisemitism som står att finna i en värld där de högljudda och inflytelserika Israel-identifierande judarna ger sitt oreserverat stöd till Israels krigsförbrytelser.

Willy Silberstein, Jonathan Leman och deras organisation Svenska kommittén mot antisemitism samt andra pro-israelsika organisationer som Svensk Israel-information, med flera, ger sitt fulla stöd till Israel och Israels folkrättsbrott.
När Israel bombade Gaza sönder och samman förra året så höll Israels lobbygrupper manifestationer för att visa sitt stöd till folkmordet i Gaza. Svensk Israel-information publicerar ett av talen som hölls i Stockholm den 11 januari 2009. Och i Malmö var Judiska församlingen ute och demonstrerade till stöd för Israels terror mot befolkningen på Gaza.
Efter att Malmö:s judiska församling demonstrerat sitt stöd till dödandet av palestinier önskade Malmö:s kommunalråd Ilmar Reepalu, precis som Torbjörn Tännsjö idag, att judiska församlingen skulle inse sitt eget ansvar för att det väcks upprörda känslor mot judar i gemen om judiska organisationer stöder Israel:s terrorkrig. Så här uttryckte sig Ilmar Reepalu i Skånska Dagbladet:

”Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler.”

Ilmar Reepalu:s insikt och stillsamma uppmaning till Malmö:s judisak församling resulterade i att Israel-lobbyn fick sätta dagordningen i Sveriges medier, vilket resulterade i att Reepalu fick löpa gatlopp. Att diskutera sakfrågan – varför judar stödjer den Israeliska förtryckarregimen – ville ingen från Israel-lägret göra. Jag förväntar mig inte heller att Torbjörn Tännsjö:s insiktsfulla idé, för att motverka antisemitsim, får något gehör bland pro-Israeliska grupper. Att pro-Israeliska grupper ger sitt stöd till Israels brott är inget de vill ta ansvar för.

Uppenbarligen har många judar problem att göra skillnad mellan sig själva och staten Israel. Eller…

  • är det så illa att Israel-stödjande judar inte ser några problem med folkmord och rasism så länge det inte är de själva som är offer?
  • är det så illa att Israel-stödjande judar tycker det är acceptabelt med  rasistiskt grundat förtryck och massmord så länge det är den ”judiska staten” Israel som är förövare och bödel?

Demokratin är härmed satt ur spel

av

Säkerhetsbegreppet har sedan ”9/11” fått en förödande förändrad betydelse jämfört med den optimistiska, och alla individer inkluderade, betydelse som FN:s utvecklingsprogram arbetat efter sedan kalla krigets slut. UNDP såg i säkerhetsbegreppet mer än staters säkerhet. UNDP talade om det nya begrepet ”mänsklig säkerhet” i Human Development Report 1994.

”Mänsklig säkerhet (human security) kan sägas ha två centrala aspekter. Det betyder, för det första, säkerhet från sådana kroniska hot som hunger, sjukdomar och förtryck. För det andra betyder det skydd från plötsliga och smärtsamma incidenter i det dagliga livet – vare sig de inträffar på jobbet, i hemmet eller i lokalsamhället.”

Mänsklig säkerhet är nu ett minne blott. Inte tack vare terrordåden 9/11 utan för att politiska krafter utnyttjat detta dåd till att driva igenom en nyfascistisk agenda, värden över, med säkerhet som argument. Nu handlar inte säkerhet om alla individers vardagliga och långsiktiga säkerhetsproblem – ekonomisk trygghet, från arbete eller bidrag, som ger tillräcklig utkomst för att kunna betala för livets nödtorft – utan möjligheten för fåtalet att få styra över majoriteten, världen över. Genom övervakning och repression ska den rådande världsordningen bibehållas.

EU, och självklart USA, definierar brottslighet på ett helt nytt sätt. ”Brottslighet”, skriver EU-kommissionen, är inte bara ”brottslighet i egentlig mening” utan även ”bristande medborgaranda, som utan att nödvändigtvis manifesteras i straffbara handlingar tar sig uttryck i olika asociala beteenden som sammantagna kan skapa ett klimat av spänning och osäkerhet”.
Därmed kan man förstå att lagarna ska användas flexibelt och i syfte att motverka politiska omvälvningar, vare sig de sker på demokratisk väg eller genom uppror. De som försöker bilda en opinion mot den rådande nyfascistiska ideologin och dess vidhängande världsordning är föremål för säkerhetstjänsternas övervakning och kommer att drabbas av staternas repression i god tid innan opinionen blivit i kraft att demokratiskt påverka världsordningen. Demokratin är härmed, i praktiken, helt satt ur spel.

Det enda som ännu skiljer ”den fria världen” från klassiska totalitära fascistiska och kommunistiska stater är att medborgarna i västvärlden ännu tror på att de lever med demokratiska rättigheter och någon form av frihet. Media och politiker har inte fullt ut gjort klart för medborgarna vart ”den fria världen” hamnat tack vare det nya säkerhetstänkandet och vilka konsekvenserna blir. Konsekvenser som i allt större grad kommer att vara omöjliga att dölja i och med att repressionen i framtiden inte blir enstaka företeelser som drabbar muslimer utan kommer att omfatta alla som organiserar sig för att förändra världen. Det nya säkerhetstänkandet omfattar inte bara subversiva revolutionära sammanslutningar utan även demokratiskt sinnade grupper som inte har den för makten påbjudna ”medborgarandan”.
De vaga formuleringarna som används vid lagstiftning enligt det nya säkerhetstänkandet har inte bara avskaffat demokratin utan även rättsäkerheten. Samma förtyck, inklusive dess praktik i form av övervakning och repression, som ’Forum för levande historia’ har till uppgift att propagera mot, har nu införts i den fria världen. Om detta må ni berätta!

Inspirationskälla, och rekommenderad läsning, har varit ”Lagslöst land – Terroristjakt och rättsäkerhet i Sverige” utgiven 2003 av Ordfront. Det är en samling med 10 texter, av lika många författare, sammanställda av Janne Flyghed och Magnus Hörnqvist. Baksidestexten berättar att ”Laglöst land handlar om ett samhälle – vårt eget – som omärkligt förändrats av händelserna den 11 september 2001.”

Frågor till SÄPO (nu med svar)

av

Jag ringde idag till SÄPO och blev kopplad till pressekreterare Maria Martinsson. Jag var lite irriterad och ifrågasatte publikationen ”Säkerhetspolisen 2007”.
Efter samtalet skickade jag, på uppmaning av just Maria Martinsson, ett mejl till SÄPO med mycket aktuella frågor som publiceras längst ner i den här bloggartikeln.

I publikationen ”Säkerhetspolisen 2007” framstår det, i en artikel om säkerhetspolisens historia, som om säkerhetspolisen tillkom för att skydda Sverige mot Nazityskland:

”Carlos satte omedelbart igång med att bygga upp den eftersatta säkerhets- och underrättelsetjänsten. Samtidigt försökte han få militära och politiska makthavare att vakna. Detta eftersom han var helt på det klara med att Hitler inte tänkte hålla sig lugn inom det tyska rikets gränser, något som han bland annat hade hört via sitt internationella kontaktnät.”

/…/

”Först efter det tyska anfallet mot Norge och Danmark i april 1940 kom beslutet som satte säkerhetstjänsten på fötter. Nu fick man de tvångsmedel som behövdes, bland annat brevcensur och hemlig telefonavlyssning. Allmänna säkerhetstjänsten var därmed igång och bedrev ett omfattande arbete mot sabotage och spioneri under hela kriget.”

Innan jag lyfte luren och ringde hade jag plockat fram Janne Flyghed:s doktorsavhandling ”Rättstat i kris” som finns att köpa för 59 kronor hos Federativs förlag. Klicka på REA !

Förlaget ger en bra sammanfattning av boken:

Spioneri och sabotage i Sverige under andra världskriget.

Under andra världskriget var Sverige ett internationellt spioncentrum. Regeringen skapade därför en hemlig säkerhetspolis som skulle hejda spioneriet och sabotageverksamheten i landet. Men det var styrkeförhållandena i kriget som avgjorde vilka spioner man ville sätta åt.

”Janne Flygheds bok är en väldokumenterad och lättläst utredning om hur den svenska rättsstaten i ett krisläge kom att styras av utrikespolitiska hänsynstaganden. I praktiken innebar detta att domstolarnas oberoende sattes ur spel, av undfallenhet främst gentemot den tyska stormakten. En slutsats som kan oroa också i vår egen tid av konflikter och grannosämja.”, skrev Anders Björnsson i Sydsvenska Dagbladet.

Janne Flyghed har gått igenom den hemliga säkerhets polisens arkiv och rättegångshandlingarna från spioneriprocesserna. Följ med in i säkerhetspolisens förhörsrum, in bakom rättegångssalarnas låsta dörrar, bli vittne till regeringens hemliga sammanträden!
(566 s. Utg. 1992)

I boken står att läsa att Svensk och tysk polis samarbetade redan 1938. Men vid krigsutbrottet avbröts samarbetet med andra länders polis, däribland tyska säkerhetspolisen. 1941 återupptogs samarbetet med Sicherheitsdienst (SD) igen.

Stockholms övervakningschef Martin Lundqvist, kommisarie Erik Lönn och överkonstpel Nils Fahlander reser ner till Berlin och tillbringar 4 dagar i mars som gäster hos Reinhard Heydrich chefen för den tyska politiska underrättelsetjänsten.
Lönn och Fahlander tillhör spaningsdelen hos säkerhetstjänsten i Stockholm. Lönn basade för byrå 1 som specialiserat sig på agenter från Sovjet och svenska kommunister. Fahlander var chef för byrå 3 som övervakade de allierades agenter.

Förutom sammanträffandet med Heydrich och Gestapo-chefen Henrich Muller, träffade de chefen för Gestapos sabotageverksamhet, SS-sturmbahnfuhrer Kopkow.

Detta vederlägger påståendena i SÄPO:s propagandaskrift. Läs gärna boken. Där berättas vilka informationer som växlades under de 4 dagarna i Berlin. Boken är full av fakta som skolans historieundervisning likväl som media och offentlighet numera vill tysta ner.

I vilket fall som helst slutade mitt samtal med SÄPO:s pressekreterare Maria Martinsson med rådet att skicka mina frågor som mejl. Då valde jag att fråga om dagens väsentligheter. Det vill säga de frågor som media och offentlighet i dag är extra intresserade av att tysta för att inte en uppblossad opinion ska kunna förhindra dagens folkrättsbrott. Media och offentlighet lär ta upp dessa frågor med stor emfas i sinom tid när övergreppen är omöjliga att förhindra och en folklig opinion inte kan förhindra och påverka.

Här kommer dagens mejl skickat 15:21 till SÄPO.

Hej!

Jag pratade med dig i telefon blev rekommenderad att skriva ner mina frågor för att få svar av en ”insatt” person. Här kommer frågorna med lite kommentarer till anledningen av mina frågeställningar:

Ni skriver på hemsida och in andra skrifter att:
”Syftet med verksamheten är att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten.”

1. Ingår rättsäkerhet i SÄPO:s tolkning av begreppen ”demokratiska systemet” och ”medborgarnas fri- och rättigheter”?

Om så är fallet måste jag ifrågasätta ert intima samarbete med organisationer som torterar och inte respekterar internationella överenskommelser såsom FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 och den speciella FN-konventionen från 1984 som förbjuder bruket av tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling.

2. Känner ni till att CIA använder tortyr vid förhör?

3. Är vittnesmål, om egen och andras organisationstillhörighet och eventuella kriminella verksamhet, frampressade under tortyr eller, som ni på kanske SÄPO hycklande använder i ert språkbruk, tortyrliknande metoder rättsäkra i så måtto att vittnesmålen är sanna och utom rimlig tvivel?

4. Är CIA som organisation trovärdigt i sina utsagor i så måtto att CIA:s uppgifter är rättsäkra i betydelsen sanna och utom rimlig tvivel?

Jag tror det räcker med frågor nu. Jag önskar att frågorna besvaras med ja alternativt nej. Det sparar er tid, och ger mig största möjliga klarhet.
Sedan får ni gärna kommentera hur ni ser på er uppgift att ge allt tänkbart stöd till terrororganisationen CIA. CIA har många liv, statskupper och antidemokratiskt tillsatta diktaturregimer på sitt samvete. Detta eftersom CIA är en säkerhetstjänst tillhörigt ett land som agerar runt om i världen utifrån ett mål identiskt med dåvarande Nazitysklands. Då avser jag USA:s ambitioner att uppnå totalt världsherravälde. Detta baseras på antidemokratiska idéer med total respektlöshet för andra länders rättigheter att styra över sig själva och sina naturtillgångar. Dessutom visar USA total respektlöshet för demokratisk fattade internationella överenskommelser.

mvh
Magnus Berg

Här kommer svar från SÄPO 2008-04-21 15:41.

Hej Magnus!

Säkerhetspolisen följer svensk lag i alla aspekter av sin verksamhet. Vi anser inte att uppgifter som framkommer under användande av tortyr har något värde. Vidare tar vi givetvis avstånd från all form av tortyr.

Med det sagt har vi ingen möjlighet att lägga vår arbetstid på att diskutera vad du anser om CIA och USA.

Med vänlig hälsning
Informationssekretariatet

————————————————
Säkerhetspolisen

Box 12312, 102 28 Stockholm
Tfn: 010-568 70 00
www.sakerhetspolisen.se

Konstigt svar med tanke på vad jag faktiskt skrev i mitt mejl med frågorna. 😐