logo

Magnus Berg – Motbild.Se

Min bild av världen

Gotlandsbåten fällt i Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

Gotland - lördag 19 mars 2016

151024-xxx

Som ni kanske känner till vi det här laget blev Gotlandsbåten rejält kritiserade av Allmänna reklamationsnämnden (ARN) vid deras beslut igår. ARN skriver bl a:

Nämnden kan konstatera att Gotlandsbåten sålt biljetter till tusentals resenärer utan att ha försäkrat sig om att man haft tillgång till ett fartyg som varit i sådant skick att det utan stora insatser kunnat användas för den planerade trafiken. Bolaget har således utsatt sig och resenärerna för risken att transporten inte skulle kunna fullgöras, en risk som man såvitt framkommit inte har informerat resenärerna om vid köpet av biljetterna. Risken har därefter förverkligats. Frågan om Gotlandsbåtens ansvar för fel eller försummelse bör ses mot den bakgrunden.
[…]
Gotlandsbåten är således skyldigt att ersätta skada som uppstått på grund av förseningen. Ersättningsskyldigheten omfattar såväl direkt som indirekt skada.

Här är ARN:s beslut i sin helhet i ärende 2014-09369.

ARN förtydligar på sin hemsida att:

”För att få pengar måste var och en av resenärerna vända sig till Gotlandsbåten och bevisa vilka kostnader han eller hon haft.”

Skriv kommentar


Pigge Werkelin har placerat ”drömbyn” i Oskarshamn

Gotland - söndag 20 juli 2014

Drömbyn vid norra infarten till Oskarshamn

Drömbyn vid norrra infarten till Oskarshamn

Drömbyn vid norrra infarten till Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Att kalla någon av ovanstående samling villavagnar för drömbyn tyder på skruvad smak. Hade de kallats mardrömsbyn hade jag däremot inte höjt på ögonbrynen, det hade ju varit med sanningen överensstämmande.

Mer text kommer… förmodligen… kanske… Då kommer jag troligen att skriva att Pigge skulle behöva hjälp med att sälja in mardrömsbyarna av Gotlands Tidningars chefredaktör Ulf Hammarlund. Han gjorde en sådan markandsföringsinsats åt Pigge när han som nytillträdd chefredaktör, under en halv dag, var på bjudresa på Pigges anläggningar. Som tack skrev han en krönika med rubriken Här skulle det inte göra ont att bo.
Men det var ju inget fel på en sådan mutresa. Enligt Hammarlunds svar på min insändare jag skrev som reaktion på det etiska övertrampet så var det jag som inte kunde något om journalistik.
Om dettta hoppas jag få inspiration till att skriva mer lite senare. Just nu, i denna sekund, vill jag bara få upp bilderna. Och vila.

1 kommentar


Tro inte på Drömstugans löften – så här är det i verkligheten

Gotland - måndag 16 augusti 2010

Som samhällsengagerad gillar jag inte alls när människor ljuger och manipulerar politiker och allmänhet för att genomdriva sin vilja. Jag har nu bott drygt fyra år på Gotland och noga följt alla turer i alla Pigge Werkelins projekt och märkt att få löften hålls.

När Pigge säger att hans koncept är ägnat att låta människor med inte så bra ekonomi ha råd med en drömstuga så ljuger han. Hans bror Bobbo Werkelin har en gång, under min tid på Gotland, uttalat sig i lokalpressen. Då kom det fram hur syskonen Wereklin egentligen tänker:

”Ett sätt att finansiera det, eftersom det är så kort säsong, är att bygga bostadsrätter som också hyrs ut av innehavarna. Samma modell som i Björkhaga, säger Bobbo”

Om inte Pigge Werkelin själv kan få igen sin betydligt mindre insats genom att hyra ut stugorna så undrar jag hur stor möjligheten är för de som köper en bostadsrätt av Pigge. Drömstugans fritidshus kostar mellan 990 000 kronor och 1,8 miljoner kronor att köpa, dessutom betalar man en månadsavgift på några tusen.
Säsongen kan alltså, enligt bror Bobbo, inte bli hur lång som helst vilket Pigge hävdade i lokalpressen när han ville få Gotland politiker att gå med på att han ska få exploatera i Slite:

”Säsongen kan bli hur lång som helst, utanför Visby är Slite det ställe som har störst potential.”

Det där med säsongen har jag mycket noga kollat upp genom besök på Werkelins anläggningar. Att anläggningarna är mer eller mindre stängda under större delen av året blir nog inte potentiella köpare informerade om. Köparna vill ju få igen sina investerade pengar genom att hyra ut så mycket som möjlig.

På min blogg har jag i bild och text visat hur tidigt säsognen slutar på Björkhaga Strandby:

Det gigantiska hotell och lägenhetskomplexet Tott Resort i Visby har inte haft öppet i vinter och öppnade först i maj i år, detta trots att det enligt bilden ovan skulle öppna i april. Det företag, Stureplansgruppen, som stod för själva driften hoppade av p g a dålig lönsamhet:

”Vi ser ingen lönsamhet i verksamheten. Vi har förlorat närmre fem miljoner kronor och inser nu att affärsmodellen inte håller, säger Johan Bonnier, vd för Stureplansgruppens Hotel resort group AB.”

Man kan undra vad de som köpt lägenheter och hus av Pigge tänker: De som trott att de ska kunna hyra ut och tjäna pengar året runt.
Medaktörer i bedrägeriet är media. Det är skamligt att massor av lokaltidningar spelar med i Pigge Werkelins spel genom att okritiskt sprida hans manipulativa försäljarsnack och falska löften.

Skriv kommentar


Köttproducenten Ejmunds gård förorenade troligen grannarnas brunnar

Gotland - lördag 7 augusti 2010

Köttproducenten Ejmunds gård, som syns och hörs mycket i media och håller en mycket hög profil, vilket bland annat resulterat i utmärkelsen Årets Marknadsförare 2006, visar sig vara miljöförstörare. Grannar till gården har fått sina brunnar förorenade med E. kolibakterier som gjort vattnet otjänligt. En av de drabbade uppger att det även sved när han tvättade sig i sitt förorenade vatten.
Troligen härstammar bakterierna från de gödselupplag som Ejmunds gård behagat lägga upp runt gården. Gödsel får inte läggas upp så att lakvattnet når vattendrag eller grundvatten. Tittar man på de bilder som Gotlands Tidningar publicerat (artiklar 2010-08-05 och 2010-08-06) så inser man snabbt att Ejmunds gårds gödselhögar är så långt ifrån lagens råmärken man kan komma. De drabbade grannarna ser ett stort glapp mellan den flerfaldigt prisbelönta gårdens höga profil i miljöfrågor och verkligheten. Följande är ett omdöme från en drabbad granne:

”Jag sätter inte deras miljöpolicy särskilt högt. De har gödslet liggande på en sluttande platta och på en stor asfalterad yta. Gödselvattnet rinner av och går ner marken när det regnar och då fördärvas grundvattnet.”

GT:s reporeter beskriver verkligheten på Ejmunds gårds såhär:

”Någon kilometer från lantbrukets grannfastigheter ligger en enorm hög gödsel. Högen ligger direkt på en hård markyta, omgiven av morotsodlingar och sädesfält. Gödselvattnet rinner rakt ned i dikena intill och sedan vidare ut i en kanal.”

VD:n för Ejmunds gård, den för marknadföring prisbelönte Odd Norman, slår ifrån sig allt ansvar:

”Det här kommer inte av att vi syndar på något sätt. Vi har gör allt i vår makt för att leva upp till de krav som kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer ställer.”

Förra sommaren gjorde Miljö- och hälsoskyddskontoret på Gotland ett besök på Ejmunds gård efter en anmälan av en granne som fått sitt vatten förstört. Miljöinspektören Mikael Alm berättar:

”Det ställdes några krav på förbättringar gällande lagringen av gödsel. De ska bygga laguner som tar emot avrinningen från gödslet. Så att det inte rinner vidare.”

Det blir därmed inte så lite svårt att hävda att den prisbelönte marknadsföraren och VD:n för Ejmunds gård inte ljuger när han hävdar att:

”Det här kommer inte av att vi syndar på något sätt. Vi har gör allt i vår makt för att leva upp till de krav som kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer ställer.”

Men Miljö- och hälsoskyddskontoret på Gotland är inte oresonliga mot större företagare på ön. De tittar gärna åt andra håll. Miljö- och hälsoskyddskontoret på Gotland letar nu febril efter andra källor till grundvattenföroreningen än Ejmund gårds gödselhögar. Det är uppenbart att Miljö- och hälsoskyddskontoret inte vill leta vid den mest uppenbara föroreningskällan. Miljöinspektören Mikael Alm säger:

”Det finns två möjliga källor till bakterien. En är lantbruket, den andra är deras egna enskilda avlopp.”

Härligt uttalande. Det är Gotlands kommun som talar. Men den sommarvikarierande reportern på GT är inte undfallen inför kommunal tjänstemän, han kontrar och frågar:

”Tror du att alla tre enskilda avlopp gick sönder samtidigt?”

Varpå miljöinspektören Mikael Alm svarar:

”Nej. Men en ledning kan ha gått sönder och bakterierna kan komma därifrån. Vi kan inte vara 100 procent säkra på hur det ligger till.”

Med tanke på att de drabbade, och även miljöinspektören Mikael Alm, vittnar om att vattnet i brunnarna blivit helt brunt i samband med ett skyfall i juni förra året så är det för undertecknad svårt att tro att ett privathushålls avlopp, eller tre privathushålls avlopp, kunnat orsaka detta. Ett pajat privathushålls avlopp skulle absolut inte leda till så omfattande förorening enligt undertecknads tes. Om tre  privathushålls avlopp pajat samtidigt så är det ett väldigt unikt sammanträffande. Och fan vet om ens tre pajade privathushålls avlopp skulle resultera i brunt vatten i allas brunnar. Jämför hur mycket avföring och smutsvatten hushåll släpper ut i avloppen med den gigantiska gödselhög som finns upplagd på Ejmunds gård vilken GT visar bilder av. Miljö- och hälsoskyddskontoret jobbar troligtvis enligt devisen att det är skillnad på folk o folk och att inte söka efter det man inte vill hitta.

För övrigt jobbar Ejmunds gård för att bli Kunglig Hovleverantör. Det skulle inte förvåna mig om de blir det. Allt snack om miljö är oftast bara en lögnaktig fasad. Om näringsidkare måste välja mellan miljöhänsyn och vinst så är det pengarna som kommer i första hand. Sedan försöker de lura i kunderna att de är så väldigt miljöengagerade just för att tjäna mer.
Ejmunds gård är certifierade av LRF:s varumärke Svenskt Sigill vars syfte inte är att vara miljövänliga utan lura konsumenterna till att tro att de är det. Det är skillnad. Biodynamiska föreningen anmälde för en tid sedan Svensk Sigill till Konsumentverket för att på ett vilseledande sätt miljömarknadsföra konventionellt producerade matprodukter genom sin märkning och genom att använda begreppen närproducerat och närodlat. Biodynamiska föreningen motiverar sin anmälan så här:

”Anmälan handlar både om missbruk av begreppen närproducerat/närodlat och om Svenskt Sigills sätt att märka produkter för att ge ett miljövänligt intryck. Anmälarna menar att syftet med att marknadsföra produkter på sådant sätt är att vilseleda  konsumenterna att tro att produkterna är likvärdiga med ekologiska och biodynamiska produkter.

Kritiken och anmälan riktar sig mot alla företag som använder begreppen närodlat eller närproducerat för konventionellt odlade eller förädlade matprodukter. Skälet är bland annat att stora mängder av de för konventionell produktion basala produktionsmedlen i själva verket importeras med mycket långa transportavstånd. Det handlar om konstgödsel (totalt importeras ca 730.000 ton per år till Sverige) och kemiska bekämpningsmedel för odling samt stora volymer kraftfoder för mjölk- och köttproduktion. Det rimmar dåligt med exempelvis Svenskt Sigills information om närproducerat där man betonar kortare transporter ”runt hörnet istället för jorden runt”. Begreppen närproducerat/närodlat får också anses ge konsumenterna ett genuint miljövänligt intryck, vilket anmälarna anser vilseleder ytterligare.”

Jag hoppas Konsumentverket stöder deras anmälan. Miljömyglet måste stävjas.

Skriv kommentar