Per Bolunds argumentation kring plastpåsar är helt sinnessjuk

Idag kom jag att tänka på Per Bolund (Mp) och hans stora oro för plastpåsar i naturen och i våra hav.
Orsaken var att jag fick se en ny innovation för vinterförvaring av fritidsbåtar; man plastar in båtarna.

Annan plast är den i plastpåsar oroar inte Per Bolund (Mp). Det är uppenbart eftersom han inte beskattar annan plast än plastpåsar.
Per Bolunds oro för plast är väldigt selektiv och helt idiotisk om det är naturen och haven han värnar.

Nedan fyra av Per Bolunds argument för skatt på plastpåsar. De tre första är hämtade ur Expressen. Det fjärde från Sveriges Radio.

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 1: Global nivå.

Alternativ, som pappkasse eller tygkasse, är inte heller optimala ur miljöhänsyn. Det blir väldigt svårt att göra rätt som konsument. Hur ska man tänka?

– Det beror på. Det har blivit en viss förvirring kring ur vilket perspektiv man mäter miljöpåverkan. Men plastpåseskatten är i syfte att minska problem med nedskräpning. Där vet vi på global nivå att plastanvändningen medför stora problem

På svensk nivå är inte svenska plastpåsar i naturen något nämnvärt problem. Det säger jag som promenerar dagligen i Stockholm och under 11 års tid promenerat dagligen längs Gotland stränder.

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 2: Nedskräpning.

En stor del av plastbärkassarna som finns i livsmedelsbutikerna är tillverkade av förnybar plast snarare än fossilplast. Är det inte bättre att uppmuntra utvecklingen av icke-fossil plast snarare än att beskatta påsarna?

– Jo, det gör vi på olika sätt. Inte minst genom att ta betalt för kostnaderna när man använder fossil råvara. Där är det viktigt att skilja på olika miljöproblem. Ur nedskräpningssynpunkt och effekterna i naturen är det ofta lika illa oavsett om det är biologiskt material eller fossilt. Vi har problem med nedskräpning. Det löser man inte genom att gå över till förnybara råvaror. Vi behöver minska plasten totalt sett i samhället. Det gäller både engångsplast och plastpåsar.

Vill man minska nedskräpningen i vår natur så är det plasten som härstammar från yrkesmässig användning som ska beskattas. I naturen hittas emballage från bl a jordbruks-, transport- och byggverksamhet.

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 3: Transportera VÅRA matvaror

Borde man inte beskatta stora industrier och företag i stället för att straffa konsumenter i den gröna skatteväxlingen?

– Vi har system för att ta betalt för miljöpåverkan från stora företag också. Både koldioxidskatt och EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Det är inte alls så att vi inte styr de stora aktörerna mot minskad miljöpåverkan. Här är det uppenbart för de flesta att plastskräp är ett stort problem i stadsmiljön och naturen. Plastskräp bryts ner till mikroplaster som sedan finns i allt från vårt dricksvatten till polarisarna och den marina miljön, där fiskarna som vi äter lever. Vi har en uppgift att minska plastbelastningen i vår natur. Där tror jag att människor ser att vi måste ändra våra vanor och få mer hållbara sätt att transportera våra matvaror på, säger Per Bolund.

Matvarorna i butiken är inte VÅRA matvaror…
Mycket av nedskräpningen i naturen är emballage som livsmedelsnäringen förpackar SINA matvaror i. Som vi tvingas bära hem…

Per Bolunds argumentation är helt sinnessjuk – del 4: Förorena våra hav.

Mycket av de plastpåsar vi använder kommer tyvärr ut i naturen och förorenar våra hav, och leder till stora skador på djur och växter. Det kan vi inte acceptera i framtiden, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till TV4.

Hur fungerar svenska kommuners avfallshantering? Inte dumpar de soporna i havet. Eller är det så, Per Bolund? Kan du peka ut en svensk kommun som dumpar plastpåsar och övrig avfall i sjön?

Golden retrievern Linux idag, fotograferad med min nya kamera

151221-001

Den Panasonic Lumix DMC-G5 jag haft i två år och åtta månader sade upp sig för en vecka sedan. Det hade jag aldrig trott. Jag trodde aldrig att kamerahuset skulle lägga av. Jag hade förväntat mig att objektivet förr eller senare skulle träffa något hårt och gå sönder.  Men det var kamerans slutare som lade av. Troligen var den inte konstruerad för att leva längre. Vi lever ju i en tid där näringslivets högst mål är så kort livslängd på sina produkter som möjligt. Detta är en enorm påfrestning på miljön. Det är ett helt onödigt, men enormt, slöseri med energi och råvara. Men det törs igen säga eftersom det är systemkritik. De som sysslar med systemkritik avfärdas som orealistiska drömmare. Kapitalismen och dess förutsättning slit-och-släng får inte kritiseras. Så vare sig media, miljövänner eller andra miljödebattörer vågar kritisera detta; att planerat åldrande det mest grundläggande hotet mot vår planet. I stället riktas krav på att vi konsumenter ska bära ansvaret för miljön genom att sopsortera och köpa extra dyra så kallade ekologiska produkter. Jag köpte en Panasonic Lumix DMC-G7 och den fungerar ännu efter några dagars användning. Den är riktigt trevlig att använda. Och det gamla objektivet hänger med, till tillverkarens förtret. 😉

Jag utvecklade mitt utrustningsval i skrift inför köpet av G5:an. Det val jag gjorde var helt rätt och jag har varit enormt supernöjd med Panasonic Lumix DMC-G5 med det korta skarpa zoomobjektivet Panasonic Lumix G Vario 14-42 mm F 3,5-5,6 ASPH. MEGA O.I.S. (Objektivet ska inte ska förväxlas med nya varianter med samma brännvidd och bländare men mindre filterdiameter. Det med 52 mm filterdiameter ska det vara.) G7:an är ännu bättre både vad gäller hantering, sökare och bildkvalitet. Hoppas bara den håller längre än G5:an.

Här, idag… på två fotografi

150705-001

150705-002

”Vid terrängkörning på främst barmark med motordrivet fordon finns stor risk för att mark och vegetation skadas eller påverkas genom slitage. Det finns få växter som kan motstå kraftig mekanisk påverkan som orsakas av körning med motordrivet fordon på barmark.”

”Terrängkörningslagen (TKL) är enligt förarbetena en förbudslag som syftar till att skydda allmänna intressen mot skador och störningar som orsakas av trafik med motordrivna fordon. Den förbjuder generellt sett körning i terräng på barmark samt viss körning i snötäckt terräng. Lagen syftar således till att skydda mark och vegetation mot skador samt att minska störningar på fauna och friluftsliv. Lagen riktar sig till alla som kör i terrängen, även till den som avser att köra på sin egen mark.”

Terrängkörningslagen
Terrängkörning – Handbok med allmänna råd till terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen

Illa med intelligensen och tankeverksamheten på Gotland?

150516-001 Billigt! 🙂 Endast 175 000 kr – 210 000 kr för en oinredd bod på 12 resp 15 kvm. Måste ses! 🙂

Min granne hade för ett par dagar inne en insändare i Gotlands Tidningar. Hon skrev:

Ska Sudret bli en förort?

Varför tänker man inte långsiktigt? Gotland med sin unika natur med alvarsmark, med vackra stränder som ändrar skepnad beroende var du promenerar i väg längs kusten. Att få känna den frihet som det innebär att stå och följa havets rörelser, den friheten vill kapitalister sakta men säkert ta ifrån oss ”infödda”.

Vad gör man då? Jo, man bygger ut vattennätet, bygger reningsverk men åt vem då? Inte för att vi gotlänningar saknar vatten utanför turister så att de kan bygga sina i många fall helt malplacerade hus och bo här några månader. sen åker de hem igen men vi blir kvar här och ser alla hus som gapar tomma i nästan elva månader. En ytterst liten del skriver sig här på Gotland. När alla har byggt färdigt här på Sudret så kommer det att se ut som vilken förort som helst. Hus intill hus med bygator emellan.

Helt plötsligt en dag börjar man kanske undra vart Gotlands vackra och lite vilda ö tagit vägen. Då är det försent mina vänner! Gotland har blivit som vilken förort som helst. Tror ni verkligen att en turist (utan hus) vill besöka en tätort som är likadan som den de lämnat hemma på fastlandet?

Gotlands fria och vackra natur är borta! Inga strövområden etcetera. Ni markägare har tjänat miljoner på att sälja marken som nu liknar förorten. Är man så penninghungrig att man offrar sin underbara ö då är det illa.
Politiker använder sig av sitt mantra att det gynnar hela Gotland, att vi ökar befolkningsstatistiken. Tror ni på det ni själva säger då är det illa med intelligensen och tankeverksamheten.

Anita Ståhle

Andemeningen och budskapet är exakt detsamma som i Mats Björcks insändare för fyra år sedan. Det är naturen och kulturlandskapet som är det som lockar människor att besöka och bosätta sig på Gotland.

Anitas insändare bemöttes snabbt av en replik från centerpartisten Torsten Gislestam. Han skrev:

VA-systemet viktigt hela året

Vill Anita Ståhle att Sudret skall läggas ner? Skall vi som bor och bygger här leva i ett slags museitillvaro? Själv är jag storsuderbo av födsel och ohejdad vana sedan nära 75 år. Jag har under nära fyrtio år arbetat för en positiv utveckling av vår bygd, bland annat i olika kommunala befattningar. Jag har upplevt hur denna bygd sakta men säkert reducerat sin befolkning från 2 000 personer 1951 till dagens knappt 900. Jag har upplevt hur skolor försvunnit, hur gårdar lagts ner och inte minst hur svårt det kan vara att få bygglov beviljade.
Att regionen vill bygga ut va-systemen för våra besökare är ett det mest groteska påstående jag hört på mycket länge, hur kan man påstå något sådant?
Vi politiker har arbetat för att en utbyggnad måste göras för att vårt näringsliv skall utvecklas och att fler människor skall kunna bo och arbeta här hela året.
Vi kommer alltid att kunna erbjuda vacker natur med stora strövområden så länge det finns artiga och belevade gotlänningar som förmår arbeta för dess bibehållande.
Det hade varit klädsamt om insändarskribenten kunde ge oss något eller några alternativ, just nu är byggande, besöksnäring och boskapsskötsel med vidhängande öppna landskap våra huvudnäringar. Till sist, ta gärna del av de planarbeten som gjorts för att på allt sätt försöka utveckla och inte avveckla vår del av Gotland. För sådana vänner bevare oss.

Torsten Gislestam (C)
Hamra

Därmed bekräftar han Anitas tes att det är illa med intelligensen och tankeverksamheten bland öns politiker.

Torsten skriver att han under nära fyrtio år, bland annat i olika kommunala befattningar, arbetat för en positiv utveckling av vår bygd och under den tiden har befolkningen minskat från 2000 till knappt 900 invånare. Är det denna befolkningsminskning Torsten menar vara en positiv utveckling? Eller är han så dum, rent av korkad, att han tror att samma utvecklingsideér han hållit fast vid under åren, och som bevisligen misslyckats, någon gång i någon framtid ska visa sig bära frukt? Det är ju så det verkar. En intelligent människa tror inte att en lösning som misslyckats under decennier helt plötsligt ska leda till framgång.

Torsten skriver dessutom att det är mycket groteskt att påstå att kommunen vill bygga ut va-systemen för våra besökares skull. Därmed visar Torsten att han inte besitter kunskaper i ett ämne där han väljer att kritisera Anita skarpt. Det visar på dåligt omdöme. Hade Torsten läst Långsiktig plan för VA – utbyggnad på Gotland 2014-2022 så kunde han ha besparats sig nesan att stå med dumstruten på huvudet. Där kan man nämligen läsa:

Det avloppsreningsverk som finns i Burgsvik har idag kapacitet för 1000 pe, vilket inte är tillräckligt för avloppsförsörjningen på Storsudret under sommarsäsongen.
/…/
Även den kommunala vattenförsörjningen är otillräcklig sommartid.

Kapacitetsutbyggnaden är alltså, precis som Anita skriver, påbjuden av ett behov som orsakas av sommargäster och turister. Kapaciteten räcker till för de bofastas behov.

Känslan för estetik och humana behov är inte stor bland exploateringsförespråkarna i bygden. En anonym diktare på orten beskrev till och med ljudet från en motorsåg som ”sången från sågen”. Då förstår man att de, precis som Torsten, inte ser skillnad på kalhygge eller landskap med fula malplacerade hus utkastade lite varstans i det klassiska vackra gotländska kulturlandskapet och vacker natur med stora inbjudande strövområden. Att inte se öns skönhetsvärden, vilka är öns utan konkurrens främsta attraktionskraft, är inte alls belevat. Det är obegåvat och vägen till att ytterligare utarma Gotland, eftersom ön förlorar sin lockelse som attraktivt boende och besöksmål p.g.a. exploateringen. Hade exploateringen inte bara givit negativa effekter på landskap och t. ex. i form av ökade priser utan även givit positiva effekter såsom ökad befolkning och ökad medelinkomst (Gotland har bland Sveriges lägsta medelinkomster) så hade jag förstått exploateringsförespråkarna. Men det kan jag inte utifrån de nedslående resultat som även Torsten skriver under på. Så det är uppenbarligen illa med intelligensen och tankeverksamheten på Gotland.

Efter detta så kan det vara upplysande att läsa min statistiksamling om Turismens extremt överdrivna betydelse på Gotland.

Utanför Roma och Ljugarn på Gotland – fotografier från idag

140714-001

140714-002

Var hos veterinären i Roma idag. Vädret var lurigt. Men då blir det ofta intressant fotoväder. Däremot blev det till att sitta i bilen en knapp timme i Roma eftersom regn behagade infinna sig när vi skulle gå runt lite i väntan på besöket hos veterinären.

Efter besöket hos veterinären i Roma åkte vi mot Ljugarn. Jag trodde inte att det skulle bli uppehållsväder där. Med det blev det. Till och med sol en stund.

Ljugarn är nog Gotland mest utvecklade ort. I begreppet utvecklad lägger jag då den betydelse som är den gängse bland exploateringsförespråkarna på Gotland;
Det är jävligt tätbebyggt och att nästan alla hus står tomma nästan hela året.
Det ödet kommer att bli Gotlands och gotlänningarnas öde om exploateringsförespråkarna får bestämma, så som de nu får göra. Att skapa arbeten och möjligheter för fler att bo och verka året runt på Gotland tycks inte vara något som de snabba pengarnas gamar är intresserade av. Hänsynslös exploatering och fastighetsspekulation är deras utvecklingsmodell.