Fotografi: Nya årets bilder (och om Lundhags kängor)

67

68

69

Året börjar i grått här i Oskarshamn. Lite snö täckte marken när jag vaknade. När vi åkt ut med bilen för att promenera i naturen kring Dragskär började det regna. Fast även ett sådant väder kan ge en skön känsla om man är rätt klädd.

Idag tvingades jag ha lågskor i snöslasket eftersom mina Lundhagskängor á 2700 kronor inte var tillverkade i en kvalitet som skulle hålla för 2 hela säsonger. Cellgummit sprack vid hälen, några millimeter under läderskaftet, i förrgår.
Detta var mitt fjärde par Lundhagskängor och kvalitetsförsämringen är tydligt märkbar jämfört med tidigare modeller. Ska de tillverkas på detta sätt och kosta nästan 3000 kronor så är det slut med Lundhags för mig.
Jag återkommer i den frågan efter att ha kontaktat Lundhags när jag kommer hem och kan banda samtalet. Det ska bli intressant att höra om deras materialval i innerskon och varför inte cellgummit av den högsta av deras tre kvaliter inte höll ens två vintersäsonger. Som långvarigt fan känner jag mig därför grundlurad av Lundhags.

Innerskon, innanför cellgummit i själva foten, är gjord av något som liknar papp. Tidigare var det tunnt skinn i innerskon.
Fibrer av denna ”moderna” innersko skavs av medans man går, både i sidor och i häl. För det är ju helt ofrånkommligt att foten rör sig lite i en sådan här känga. Eftersom man vanligtvis använder grova raggsockor i skodon av den här typen blir det också relativt kraftig friktion. Hade därför inte cellgummit spruckigt i min känga så hade kängorna ändå slitits ut från insidan vintersäsong tre eller fyra.
Tänk på detta om du, liksom jag, tänkt gå i dina kängor dagligen. Du ska inte tro att du har köpt skor för flera säsonger bara för att du betalat 3000 kronor.

Fotografi: Dag vid havet

64

65

66

Nu har jag släppt loss rejält i mörkrummet, tycker jag ;-). Ett mörkrum baserat på en Macintosh G4 350 MHz med Debian/GNU-Linux Unstable och bildbehandlingsprogrammet Gimp. Det är segt som sirat att jobba i detta underdimensionerade mörkrum. Dessutom tror jag det är fel på någon minnesmodul och hårddisken är bara en 5400 rpm. Ska bli skönt att köpa ny dator till mig själv så mor får en betydligt snabbare burk som jag kan använda när jag är i Oskarshamn.

Dagens två första bilder från Oskarshamn är tagna vid Stångehamnsudd och den tredje vid Gunnarsö camping.

Titeln är en parafras på den enda bok av Sune Johnsson som jag har. Boken heter ’Dagar vid havet’ och är nog den bästa jag tycker Sune Johnsson har gjort. Jag är inget fan av Sune Johnsson men tycker att han i ’Dagar vid havet’ lyckats fånga vinterstämmningen vid den karja granitkusten längs Bottenviken.

Fotografi: Dagens strövtåg runt Smältevik

57

58

59

60

61

62

63

Dagens promenad har gått runt Smältevik som ligger cirka sju kilometer söder om Oskarshamn. Smältevik är en grund vik med dybotten med ett maxdjup på 1,5 meter. Den har en bäck, Applerumsån, som tillflöde och ett mycket smalt sund, Smältesund, som ansluter till Östersjön, som utflöde.

Sedan jag i 10-12 årsåldern var med i den icke auktoritära organisationen Fältbiologerna har jag hundratals gånger vistats vid Smältevik. Viken samt området norr och nordväst om Smältevik var Fältbiologernas exkursion- och inventeringsområde där vi höll koll på allt levande.
När jag befinner mig i Oskarshamn blir det alltid minst en tur ner till Smältevik. Men jag har aldrig, under alla år, varit på vikens södra sida.

Idag beslutade jag mig för att, för första gången, se södra sidan. En promenad runt Smältevik lockade. Och så blev det.
Samtliga bilder är tagna på södra sidan. Jag inser nu att jag under alla år missat något. Södra sidan är som ett riktigt urskogsområde med gamla träd som fallit och som fått ligga kvar till gagn för ekologisk mångfald. Efter gårdagens tv-sända naturdokumentär från Galapagosöarna var min känslighet för geologi och naturhistoria på topp. Medan jag promenerade funderade jag på hur inlandsisen format granithällarna och dumpat högar med stenblock på sina ställen. Dessa naturfunderingar vill jag genom bilderna väcka även hos dig.

Fotografi: Bilder från julaftonpromenaden

53

54

55

56

Julaftonpromenaden företogs i skogen kring Viljans stuga i Linghem, strax utanför Oskarshamn. Där har orienteringsklubben Viljan anlagt motionsspår på 1,5, 2, 4,5 och 6,5 kilometer. Jag tycker det är utmärkta stigar för att få röra på fläsket och samtidigt insupa relativt intressant och vacker natur.
Det är heller inte trångt på stigarna. Under vår vandring på 6,5 kilometerspåret mötte vi inte en enda människa.

Jag läser vidare i boken ’Att förstå makten’, med urval av seminarieframträdanden av Noam Chomsky, och fortsätter på gårdagens bloggtext – hur media medvetet manipulerar vår världsbild – och varför det visas dokumentärer om barnhem i Rumänien men inte om barnhem för fattiga i USA.

Chomsky berättar i boken om skillnaden mellan trettiotalets ekonomiska depression som trots allt präglades av hoppfullhet, om en bättre framtid, och dagens helt hopplösa situation i USA:s fattiga getton.

”Ungar var fattiga på trettiotalet men de hade inte råttbett.”

Han berättar också om fattiga mormödrar i dagens getton som måste sitta uppe på nätterna för att inte ätas upp av råttor.

Situationen för USA:s fattiga är totalt censurerad från svenska media. Vi får bara se och höra om den välmående över- och medelklassen.

Tänk på följande när du läser, lyssnar på och ser på svenska medier i fortsättningen.

”Enligt denna “propagandamodell” tjänar medierna sitt samhälleliga syfte genom sådant som ämnesval, fördelning av ämnen, strukturering av frågor, filtrering av information, fokusering av analys, betoning, tonfärg och en hel rad andra tekniker av samma sort.”

Låt dig inte indoktrineras. Bli en medveten och kritisk mediekonsument, läs böcker. 😉

Fotografi: Alfa på stranden i Oskarshamn idag

52

Eftersom jag inte har tillgång till bredband, under min jul- och nyårsvistelse i Oskarhamn, utan motvilligt får nöja mig med modemuppkoppling, blir det inte mycket input som kan stimulera till djupsinniga och genomarbetade bloggartiklar. Det får bli lite bilder istället.

Jag håller dock på att läsa ’Att förstå makten’ med urval av seminarieframträdanden av Noam Chomsky. Medan jag skriver detta tittar mor på ett tv-programm om hemska barnhem i Rumänien. Det programmet kopplar jag självklart ihop med Noam Chomsky och Ed Hermans propagandamodell som de skrev om i den gememsamma boken ’Manufacturing consent’. Jag citerar ur ’Att förstå makten’:

”Enligt denna ”propagandamodell” tjänar medierna sitt samhälleliga syfte genom sådant som ämnesval, fördelning av ämnen, strukturering av frågor, filtrering av information, focusering av analys, betoning, tonfärg och en hel rad andra tekniker av samma sort.”

Tror du att barnhem i USA, som hyser utvecklingsstörda fattiga barn, är bättre än de i Rumänien? Orsaken till att du inte får se tv-program från dessa förklaras av propagandamodellen.