Rättsstatens principer och kompetensen på Sveriges Radio


Idag råkade jag höra några sekunder på Sveriges Radio, närmare bestämt programmet P1 Morgon. Det ytterst lilla jag hörde räckte för att glöra mig arg och bedrövad över tillståndet i landet och på Sveriges Radio. Så jag skickade ett mejl för att på något sätt göra någonting för att försöka påverka Sverige och Sveriges Radio i demokratisk riktning.


Ang:Rättstatens principer
(2023-06-29 09:39)

Hej P1 Morgon och Andreas Liljeheden.

Jag undviker aktivt att lyssna på SR men är hos min mor idag och hon satte ju på radion… Då kunde jag inte undvika att kort höra er prata om Ungern. Jag hörde ordet rättstatens principer. Den fråga jag vill ställa till er är varför ni inte uppmärksammar att skendemokratin Sverige inte heller uppfyller rättstatens principer. Det är en fråga som ni också bör ställa till Utrikesdepartementet, Justitieministern och EU-ministern. Jag mejlade dessa tre 230303 och har ännu inte fått något svar.

Orsaken till min undran är att UD skriver om Ungern att:
“Sedan 2010 har maktbalansen tydligt förskjutits till förmån för regeringen samtidigt som de institutionella motvikterna och kontrollinstanserna försvagats eller politiserats. Detta gäller inte minst rättsväsendet och tillsättandet av domare.“

Samtidigt är den svenska regeringens makt över tillsättandet av domare i domstolar lagfäst i Sverige.
I den svenska “Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare“ står klart och tydligt att den svenska regeringen har full makt vid tillsättandet av domare med flera (1§). Förslag till tillsättande ska ske genom en nämnd (4§) dock är inte regeringen tvungen att följa nämndens rekommendationer utan kan besluta så som passar regeringen (11§)

“1 § Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är
1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen,
2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt,
3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt,
4. tekniska råd,
5. patentråd,
6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen,
7. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.
Lag (2016:227).“

“4 § Nämnden består av nio ledamöter. Fem ledamöter ska vara, eller ha varit, ordinarie domare. Två ledamöter ska vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet, varav en ska vara advokat. Två ledamöter ska representera allmänheten. För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare.
Ledamöter och ersättare förordnas för en tid av högst fyra år.
Ledamöter och ersättare som representerar allmänheten väljs av riksdagen. Övriga ledamöter och ersättare förordnas av regeringen.“

“11 § Regeringen är inte bunden av nämndens förslag. Innan regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av nämnden, ska nämnden få tillfälle att yttra sig över honom eller henne.“

Jag undrar också över er inkompetens. Är den avsiktlig; d.v.s. ni sysslar i själva verket med propaganda och inte journalistik? Eller är det faktiskt så att ni är okunniga och ointresserade av de ämnen ni tar upp?

mvh
Magnus Berg

Girighetens kung

Ni har väl sett Uppdrag Gransknings senaste avsnitt om vår girige kung? Om inte kolla här. Kungen lever verkligen som en kung trots att han är både analfabet och intelligensbefriad. Men jag kan inte ta ifrån honom att han var väldigt duktig på att välja rätt familj att födas i. Vad hade det blivit av en idiot om idioten varit född i en arbetarklassfamilj? I bästa fall hade han fått städa affärslokaler som anställd hos Samhall.

Men nu skriver… nä just det, det kan ju inte vara kungen som skriver… någon på Kungahusets hemsida:

“H.M. Konungens dispositionsrätt till mark och byggnader utgör i dag en viktig förutsättning för att H.M. Konungen ska kunna utöva sin uppgift som statschef.“

Det är ju så dumt så man kan tro att det är kungen själv som formulerat det. Men säkerligen är det någon av kungens kungligt inkompetenta fursteslickande tjänstehjon som författat detta påstående.

Jag blev så oerhört nyfiken på hur detta hänger samman så jag skickade ett mejl till Kungahuset.

Ni skriver på hemsidan att “H.M. Konungens dispositionsrätt till mark och byggnader utgör i dag en viktig förutsättning för att H.M. Konungen ska kunna utöva sin uppgift som statschef.“

Det där skulle jag vilja få förklarat för mig.

På vilket sätt skulle inte Kungen kunna utöva sina uppgifter som statschef om han enbart hade ett slott eller bodde till exempel i en hyreslägenhet i Bredäng? Det är väl ändå Kungen som person som är statschef och han borde därmed kunna utföra denna uppgift oavsett boendeform. Och Kungen borde väl absolut kunna klara sin uppgift utan 350 boenden till förfogande.
Så förklara så jag förstår varför 350 boenden plus mark är en viktig förutsättning enligt påståendet ovan.

P.S. Respektera min värdighet och kränk mig inte genom att inte ljuga eller komma med innehållslösa floskler. D.S.

P.S.-et är inte så noga. Nog tål jag en kränkning. Men i dagens PK-samhälle kan det vara kul att påminna Kungahuset om att de måste bete sig PK mot undersåtarna. Man får ju absolut inte kränka någon. Men jag tror aldrig någonsin att dessa yrkeslögnare har funderat på att lögner och floskler faktisk är kränkande och respektlöst. De ljuger rutinmässigt av vana och tradition. Men ska de ge ett svar på denna fråga utan lögn eller floskler så kommer det garanterat att vålla dem åtskilligt med huvudbry. För de kungliga idioterna blir det nog omöjligt att svara under förutsättningarna på heder och samvete.

När jag ändå var förbannad skrev jag en anmälan till Justitiekanslern angående Statens Fastighetsverk som vid sidan av kungen hade en huvudroll i Uppdrag Granskning.

Anmälan av Statens Fastighetsverk

Med anledning av senaste avsnittet av Uppdrag Granskning framgår att Statgens Fastighetsverks två i programmet deltagande tjänstemän inte skaffat sig den kunskap om sina arbetsuppgifter som ämbetet kräver. Dessa två är rättschef Mats Wiberg samt fastighetsdirektör Peter Wallin. Deras försummelse har kostat skattebetalarna i Sverige miljarder. Dessutom framgår att SVFs värdegrund inte följer det som innebär alla människors lika värde/värdighet.

En myndighet som agerar så korrupt – ansvarslöst, rättsosäkert och dessutom särbehandlar människor – är inte förenligt med rättstatens principer.

Jag tror inte för ett ögonblick att JK kommer att agera i ärendet. Men jag har nu gjort en liten insats – inom lagens gränser – för ett mer demokratiskt och rättsäkert samhälle.

Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är lag i Sverige


Ungern vill nu ha ett snack med den svenska regeringen – inför Ungerns belut om svensk NATO-anslutning – angående den kritik som skendemokratin Sverige riktat mot Ungern. Sverige hävdar att Ungern bryter mot “rättsstatens principer“.

“Sedan 2010 har maktbalansen tydligt förskjutits till förmån för regeringen samtidigt som de institutionella motvikterna och kontrollinstanserna försvagats eller politiserats. Detta gäller inte minst rättsväsendet och tillsättandet av domare.“

Att de inte skäms. Men de ju har varken heder eller samvete i dessa kretsar. Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är ju lag i Sverige.

Detta hyckleri vill jag givetvis uppmärksamma. Inte minst vill jag upplysa det kritiserade Ungern om att svensk lag låter regeringen ha makt över tillsättandet av domare i svenska domstolar. Av den anledningen skickade jag idag ett mejl till Ungern.


[This email is translated into English below.]

Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är lag i skendemokratin Sverige

Hej.

Med tanke på att ni inför Ungerns beslut om svensk anslutning till NATO ska samtala med Sveriges regering vill jag peka på att enligt svensk lag är det regeringen som beslutar om tillsättande av domare i svenska domstolar. Det Sverige kritiserar Ungern för – regeringens makt över domstolarna – är alltså lag i skendemokratin Sverige.

I den svenska “Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare“ [ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20101390-om-utnamning-av-ordinarie-domare_sfs-2010-1390 ] står klart och tydligt att den svenska regeringen har full makt vid tillsättandet av domare med flera (1§). Förslag till tillsättande ska ske genom en nämnd (4§) dock är inte regeringen tvungen att följa nämndens rekommendationer utan kan besluta så som passar regeringen (11§)

“1 § Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är
1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen,
2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt,
3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt,
4. tekniska råd,
5. patentråd,
6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen,
7. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.
Lag (2016:227).“

“4 § Nämnden består av nio ledamöter. Fem ledamöter ska vara, eller ha varit, ordinarie domare. Två ledamöter ska vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet, varav en ska vara advokat. Två ledamöter ska representera allmänheten. För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare.
Ledamöter och ersättare förordnas för en tid av högst fyra år.
Ledamöter och ersättare som representerar allmänheten väljs av riksdagen. Övriga ledamöter och ersättare förordnas av regeringen.“

“11 § Regeringen är inte bunden av nämndens förslag. Innan regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av nämnden, ska nämnden få tillfälle att yttra sig över honom eller henne.“

Jag tycker verkligen inte om dubbelmoral och hyckleri, därför har jag reagerat på Sveriges kritik mot Ungern. Jag tycker att Ungern ska uppmärksamma EU-domstolen och andra dubbelmoralister och hycklare i EU på att även i skendemokratin Sverige är det regeringen som har makten över domstolarna.

Lagar och regler ska gälla lika för alla, såväl Ungern som Sverige. Därför ser jag fram emot att Ungern kritiserar Sverige för den svenska regeringens oinskränkta makt över domstolarna samt att Ungern lämnar in en anmälan mot Sverige till EU-domstolen.

mvh
Magnus Berg

—–

[In English.]

What Sweden is criticising Hungary for – the governments power over the courts – is law in the sham democracy of Sweden

Hi.

In view of the fact that you are now going to talk to the Swedish government before you decide on Sweden’s accession to NATO, I would like to point out that under Swedish law it is the government that decides on the appointment of judges in Swedish courts. What Sweden is criticising Hungary for – the government’s power over the courts – is therefore the law in the sham democracy of Sweden.

The Swedish “Act (2010:1390) on the appointment of ordinary judges“ [ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20101390-om-utnamning-av-ordinarie-domare_sfs-2010-1390 ] clearly states that the Swedish government has full power in the appointment of judges and others (1§). Proposals for appointment must be made through a board (4§), however, the government is not obliged to follow the board’s recommendations but can decide as the government sees fit (11§).

“Section 1 This Act relates to the appointment of ordinary judges. These are
1. the Judicial Council as President, the Judicial Council as President of the Division and the other Judicial Councils of the Supreme Court and the Supreme Administrative Court,
2. the President, the President of the Court of Appeal, the President of the Chamber and the Vice-President of the Chamber and the other judges of the Court of Appeal and the Court of Appeal,
3. the chief judge, chief counsel and counsel of the district court and the administrative court,
4. technical councils,
5. the Patent Council,
6. the president and chief judge and other presidents of the Labour Court,
7. President of the Defence Intelligence Court.
Act (2016:227).“

“Section 4 The Board consists of nine members. Five members shall be, or have been, ordinary judges. Two members shall be lawyers working outside the court system, one of whom shall be a lawyer. Two members shall represent the public. For each member there shall be a personal substitute.
Members and alternates shall be appointed for a maximum period of four years.
Members and alternates representing the public shall be elected by Parliament. Other members and alternates are appointed by the Government.“

“Section 11 The Government is not bound by the Board’s proposals. Before the Government appoints someone who has not been proposed by the Board, the Board shall be given the opportunity to express its opinion on him or her.“

I really don’t like double standards and hypocrisy, which is why I reacted to Sweden’s criticism of Hungary. I think Hungary should draw the attention of the European Court of Justice and other double standards and hypocrites in the EU to the fact that even in the sham democracy of Sweden, it is the government that has power over the courts.

Laws and rules should apply equally to everyone, both in Hungary and in Sweden. I therefore look forward to Hungary criticising Sweden for the Swedish Government’s unrestricted power over the courts and to Hungary lodging a complaint against Sweden with the European Court of Justice.

Yours sincerely
Magnus Berg

Linda Staaf är bara en liten del av den utbredda korruptionen inom polisen och rättsväsendet

Det är förödande för ett samhälle när myndigheter bryter mot lagar och regelverk och blir till allmänhetens förebilder för acceptans av korruption och laglöshet. Men så långt har det gått i Sverige att moral och samvete blir en belastning för en framgångsrik karriär. Med sådana gammaldax värderingar som regelefterlevnad och laglydnad – grundat på ärlighet och sanningslidelse – blir man omsprungen i karriären av de som har en mer psykopatisk och gränslös personlighet. Detta framgår med all önskvärd tydlighet i polisen och polisforskaren Stefan Holgerssons studie Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen vars slutsatser jag citerar ur nedan. Studien kom oplanerat att få en egen bilaga – bilaga 2 – som handlar om just Linda Staaf, hon som gjort sängvägen till sin egen karriärtrappa.

Det går inte att komma runt att etablissemangets moral eller brist av densamma tjänar som förebild när det kommet till hur människor i allmänhet förändrar sin syn på rätt och fel. Sverige befinner sig nu på ett sluttande plan där etablissemangets samvetslösa egennytta blivit en samhällsfara.

  • Varför ska människor vara hederliga när de som ses som anses upphöjda och för detta tjänar fantasilöner och ses som samhällsbärare inte är det?
  • Varför ska människor vara hederliga när de myndigheter som ska se till att lagarna efterlevs, och de som bryter mot lagarna straffas, inte själva bryr sig om att underordna sig lagar och regelverk?
  • Varför ska människor ta ansvar när de som har fantasilöner pga sitt påstådda tunga ansvar aldrig i praktiken behöver ta något ansvar för sina lagbrott och sin ansvarslöshet?

Ett skäl till att vanliga människor ska följa lagen är av personliga skäl. De kan komma att straffas om de bryter mot den. Den risken är minimerad för myndighetspersoner och politiker genom att de har en egen åklagarkammare – särskilda åklagarkammaren – för att utreda dessa högreståndspersoners brottslighet. Detta resulterar i att det bara i yttersta undantagsfall händer att en myndighetsperson eller politiker blir dömd för sin brottslighet. Särskilda åklagarkammaren är institutionaliserad olikhet inför lagen. Skulle allmänna domstolar döma vanligt folk efter särskilda åklagarkammarens förebild skulle kriminaliteten (antalet fällda i domstol) i landet minska med typ 99 procent.

Men samhället räddas inte av att ansvarstagande medborgare lever och önskar leva laglydigt i ett laglydigt samhälle om inte de med makt och inflytande visar i praktiken att de vill bära sin del av samhällsansvaret och dela de frihetsinskränkningar som efterlevnad av lagar och regler innebär. En rättstat kräver – för att inte falla ner i anarki och laglöshet – att myndigheter, politiker och övriga etablissemanget agerar goda förebilder för medborgarna.

Nu följer polisforskaren Stefan Holgerssons granskning av fallet Linda Staaf. Jag har plockat ut det jag anser vara det mest anmärkningsvärda, men läs gärna hela bilaga 2 i studien Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen.

Med tanke på hur underrättelseenheten under senare år marknadsfört sin betydelse och hindrat insyn uppstod ett intresse av att undersöka hur Polismyndigheten skulle agera om de uppgifter som rörde underrättelsechefens egna beskrivningar av sin yrkesbakgrund och utbildning begärdes ut.
[…]
Bilagan består av en fallgenomgång av Polismyndighetens agerade när några offentliga påståenden av chefen för Polismyndighetens nationella underrättelsetjänst skulle granskas. Hindren för att få ut till synes enkla uppgifter visade sig vara så stora att det som från början bara var tänkt att presenteras som en fotnot i en annan rapport där underrättelsetjänstens arbete analyserades växte i omfattning. Det var således Polismyndighetens agerande som resulterade i att det blev en bilaga – inte att jag själv från början hade haft en tanke på att undersöka alla de frågor jag gjorde.
[…]
Parallellt med denna forskningsaktivitet pågår en studie som är finansierad av Handelsbanken med titeln: ”Men vi har väl ingen korruption – eller? Anställdas upplevelser i en myndighet.” Studien tar sin utgångspunkt i att forskare funnit att omfattningen på korruptionen i Sverige har underskattats genom att den svenska begreppsbildningen av korruption vilar på en snäv legalistisk definition av korruptionsbegreppet. Data som samlats in inom ramen av just nämnda studie indikerar att det förekommer beteenden som anställda inom polisen uppfattar som korruption. Det handlar exempelvis om att:

  • Vissa företag har gynnats vid upphandling
  • Vissa personer har gynnats vid rekrytering och befordran
  • Beslut har gynnat vissa personer om vem som ska få gå en viss utbildning, tilldelas viss utrustning, beviljas ledighet, erhålla ekonomisk ersättning i form av övertid, få lönepåslag etcetera
  • Personer har känt sig tvingade eller uppmuntrats att utföra/utstå sexuella handlingar
  • Fackliga företrädare har agerat för att gynna sig själva eller närstående
  • Beslut har påverkats i andra organisationer beroende på vänskapsrelationer med chefer i Polismyndigheten.

[…]
Det allvarliga som framkommer i denna bilaga är inte att underrättelsechefen gått ut med felaktig och missvisande information, utan att ett flertal befattningshavare var beredda att agera på det sätt de gjorde. Det bör beaktas att det som framkommer i nedanstående redovisning inte kan förklaras av ett felbeteende från någon enstaka befattningshavare. Det har varit flera olika handläggare och jurister inblandade i nedanstående beskrivna skeende.
[…]

  • Underrättelsechefen började inte vid Polisen år 2004 som påståtts utan i februari 2006.
  • När underrättelsechefen sökte denna tjänst hade hon arbetat drygt fem år som chef för intern service och ekonomi (35 anställda) i en länsmyndighet. Hon var civilanställd och hade inte erfarenhet av att fatta polischefsbeslut eller operativa beslut. Hon hade inte genomgått strategisk chefskurs och ingick inte i en strategisk ledningsgrupp.
  • Hennes erfarenheten av bland annat arbete med grov organiserad brottslighet motsvarade inte den uppmålade bilden av hennes erfarenheter.
  • Den stjärnstatus som framställningen av underrättelsechefens civila meriter förmedlade motsades av annan information.

[…]
Utifrån de handlingar som erhölls framgick att:

  • Underrättelsechefen nådde inte upp till fyra av fem bör-krav i ansökningstexten.
  • När den ursprungliga ansökningstiden gick ut (5 augusti 2014) nådde underrättelsechefen inte upp till ska-kravet ”Ingått i en strategisk ledningsgrupp”.
  • Ansökningstiden förlängdes och den som fick tjänsten som underrättelsechef utnämndes först till Ekonomidirektör för region Öst, utan att denna tjänst lystes ut.
  • Hon nådde i och med denna utnämning i kombination med att ansökningstiden förlängdes upp till ska-kravet: ”Ingått i en strategisk ledningsgrupp”. Hon hade därmed ingått i en sådan i fyra månader när hon lämnade in sitt CV.
  • Rekryterande chef hade tidigare varit länspolismästare i Östergötland.
  • Som utlysningstexten var formulerad – att ”stor vikt kommer att läggas på personliga egenskaper” gavs rekryterande chef i praktiken stora möjligheter att välja den han ville utan att behöva ta hänsyn till yrkeserfarenhet och utbildningar.
  • Underrättelsechefen har överdrivit sin erfarenhet av underrättelsearbete. Det förefaller osannolikt att en person på en service- och ekonomienhet utan operativ polisiär erfarenhet skulle arbeta med uppgifter kopplat till underrättelsetjänstens verksamhet eller processer. Ingenting i underlagen från regionen ger heller intryck av att detta skulle ha varit fallet.
  • Underrättelsechefen har i övrigt kommit med missvisande och felaktig information i sina ansökningshandlingar.
  • Vid utlysning av tjänsten som underrättelsechef framgick att det innebar att vara chef över sju organisatoriska enheter. Flera av de sökande hade omfattande erfarenhet av att vara chef över flera enheter medan den som fick chefstjänsten saknade sådan erfarenhet. Hon hade under fem år varit chef för en liten enhet – intern service och ekonomi på en myndighet.
  • De enda utbildningarna utöver akademiska meriter som finns angivna i underrättelsechefens ansökningshandlingar var att hon hade körkort för tung lastbil och taxi, A-certifikat för privatflyg med mörkerkompetensbevis samt tävlingslydnadsinstruktör i svenska brukshundsklubben. Vilken relevans dessa utbildningar har för den utlysta tjänsten är oklart. Relevanta utbildningar för polisär operativ verksamhet saknas helt i meritförteckningen.
  • Hon hade aldrig fattat polischefsbeslut.

[…]
Med tanke på det mönster som framkommit under datainsamlingen är det förklarligt att det verkar ha funnits ett intresse på nationell nivå att försvåra en granskning av tjänstetillsättningen och underrättelsechefens bakgrund.
[…]
Vad är det som gör att dessa aktörer samvetsgrant ser som sin uppgift att skapa dimridåer som verkar ha som syfte att hindra ett avslöjande av något så banalt som ett personligt varumärke?

Relationen med överbefälhavare Micael Bydén vore också värd en egen bilaga. Relationen inleddes medan ÖB ännu var gift och bodde med sin fru. Vilket självklart måste anses vara en säkerhetsrisk. Men en risk som ÖB var beredd att ta. Precis som ÖB är beredd att göra Sverige till ett mål för ryskt angrepp i händelse av krig mellan Ryssland och NATO.
ÖB är en risktagare som är farlig för sveriges säkerhet och dess medborgare.

Politikerna är ett etiskt, moraliskt och demokratiskt problem som borde elimineras

Att det är allvarliga fel på våra politiker är numera helt uppenbart. Uppdrag Gransknings senaste avslöjande är bara en ny länk i en lång kedja av avslöjanden av den organiserade kriminaliteten i riksdagshuset.
Även om inte samtliga riksdagsledamöter är psykopater så har de dock alla en personlighetsstörning som gör dem direkt olämpliga att styra över andra människor och vårt land. Deras personlighet präglas av hänsynslös egoism och ondska, och total avsaknad av saknar moral och samvete samt empati eller respekt för andra människor.

Kolla in dessa två klipp och häpna över den totala avsaknaden av moral och samvete.

I Riksdagen står här den nu avslöjade kriminella bidragsfuskaren och riksdagsledamoten Helena Bouveng (M) och talar med stor emfas mot de som är skrivna på fel adresser i syfte att lura till sig bidrag av skattebetalarna, samtidigt som Helena Bouveng (M) själv är en bidragsfuskare som skrivit sig på annan ort än sin hemort i syfte att få bostad och traktamente av Riksdagen.

Avslöjade bidragsfuskande riksdagsledamoten Helena Bouveng (M) försvarar sitt kriminella snyltande i Uppdrag granskning 220608. (Kan du inte se detta klipp, gå in på Uppdrag Granskning och titta från 34 minuter in i programmet.)

Att politiker ska få undgå straff för brottslig verksamhet framgår både av Riksdagsordningen 5 kap. 7 §

Åtal eller frihetsberövande
För att talan ska få väckas mot en ledamot eller ett ingripande ska få göras i en ledamots personliga frihet krävs i vissa fall enligt 4 kap. 12 § första stycket regeringsformen riksdagens medgivande. Detta gäller även i fråga om tidigare ledamöter.
En ansökan om riksdagens medgivande ska av åklagare, eller annan som vill väcka talan, ges in till talmannen.
Om ansökan är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, ska talmannen avvisa ansökan. I annat fall ska talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren.”

och av Regeringsformen 4 kap. 12 §

Ledamöternas ställning
Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.
Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Lag (2010:1408).”

Utifrån de uttalanden som talmannen Andreas Norlén (M) gjort i samband med Uppdrag Gransknings avslöjande av riksdagsledamöters bidragsfusk så är det uppenbart att han vill skydda kriminella riksdagsledamöter och inte införa några kontrollsystem eller på andra sätt minska bidragsfusket som riksdagsledamöterna ägnar sig åt.Personligen skulle jag finna stort nöje och tillfredsställelse med att få utöva långvarig och plågsam tortyr av i stort sätt samtliga riksdagsledamöter och andra politiker. De är onda hänsynslösa psykopater utan det samvete och moraliska kompass man ska kräva av sina politiska företrädare. De företräder inga andra intressen än sina egna. Dessutom är de anti-demokratiska i så måtto att de ljuger och manipulerar väljarna. Våld mot anti-demokratiska regimer har Sverige stött tidigare så varför inte nu använda våld och tortyr för att införa demokrati i Sverige?

Att politikerns själva skulle göra något för att tvinga sig själva att leva efter lagarna – på samma sätt som undersåtarna tvingas – finns uppenbarligen inte i politikernas tankevärld. De vill fortsätta leva utan de lagar och regler som begränsar andra människor och avskräcker undersåtarna från att begå kriminella handlingar. Oss undersåtar har politikerna gjort helt demokratiskt och legalt maktlösa inför den brottslighet politikerna ägnar sig åt.