CIA och 11 september

Jag har inte förrän för ett halvår sedan, då jag läste Jan-Olof Rönns mediekritiska nu slutsålda bok ’Utan Media kan du inte starta ett krig’, brytt mig det minsta om nine-eleven. Men av Jan-Olof Rönns bok blev jag lockad att läsa ’CIA och 11 september’ av Andreas von Bülow. Orsaken till detta är först och främst Andreas von Bülows person.
Så här presenteras Andreas von Bülow på Wikipedia, översatt från engelska:

Bülow, medlem av familjen Bülow, tjänstgjorde som statssekreterare i det tyska förbundsförsvarsministeriet (1976–1980) och minister för forskning och teknik (1980–1982), båda under förbundskansler Helmut Schmidts administration, och ansågs som en ”stigande stjärna” i tysk politik på den tiden. Han tjänstgjorde i 25 år som SPD-ledamot i det tyska parlamentet (1969–1994). I slutet av åttiotalet och början av nittiotalet tjänstgjorde han i den parlamentariska utskottet för underrättelsetjänster (”Parlamentarischer Kontrollausschuss”). Denna kommitté övervakar tyska underrättelsetjänster och har tillgång till sekretessbelagd information. I början av nittiotalet fungerade Bülow också som SPD-ledamot i Schalck-Golodkowskis utredningskommitté, en uppgift som först ledde till att han utredde tjänstemannabrott i samband med österländska underrättelsetjänster, och senare även om vad han kallar ”kriminell verksamhet” utförd av västerländska underrättelsetjänster. Hans första stora publikation som handlar om detta område, In the Name of the State (tyska: Im Namen des Staates) är en mycket refererad och omfattande studie som främst fokuserar på CIA. Sedan han lämnade förbundsdagen har han till stor del lämnat SPD:s politiska omlopp.

Andreas von Bülow är alltså en i högsta grad kompetent konspirationsteoretiker och han befinner sig inte i något av extremistlägren till höger eller vänster. Han är en person vars CV, i mina ögon, gör honom i högsta grad trovärdig.

Jag har scannat in ett stycke om ’Säkerhetstjänsternas dolda verksamhet’ som kan vara väl värt att läsa för att förstå hur världen fungerar. För att förstå att demokrati och människoliv inte, inte ens det egna landets demokrati och människoliv, har något värde när stora ekonomiska vinster finns att hämta. Genom att t ex genomföra ett terrordåd, och anklaga andra för det (så kallad false flag operation), kan man få folkligt stöd för att invadera oljerika och strategiskt viktiga länder.

För den som vill läsa hela boken, vilket jag verkligen rekommenderar, finns gott om exemplar på t ex Bokbörsen.

Terroristexperten Magnus har ordet

Hej, jag heter Magnus och är terroristexpert. Till skillnad mot de allmänt kända terroristexperterna Magnus & Magnus är inte jag avlönad av Krigsmakten. – Magnus Ranstorp är avlönad av Försvarshögskolan och Magnus Norell är avlönad av Totalförsvarets forskningsinstitut – Jag kan alltså tycka fritt och behöver inte ta ställning för USA och för Sveriges stöd till USA:s krig, som USA för för att få kontroll över naturresurser och transportleder. Mitt oberoende innebär självklart att det är helt uteslutet att jag skulle få uttala mig som terroristexpert i mainstream-media som t ex Sveriges Radio:s Ekot.

Nu har en självmordsbombare sprängt sig själv i centrum av Sveriges huvudstad Stockholm. Omedelbart går dumskallarna samman och skyller på religiös fundamentalism och drar igång ett anti-islamistiskt drev. Detta är inget som våra makthavare och mainstream-media, eller för den skull Magnus & Magnus, har något emot. Att odla rasismen är ur deras synvinkel mycket bättre än att det blir en offentlig debatt om de verkliga skälen till terrorism.

För att få en sann bild av terrorismens verkliga orsaker måste man rikta blicken utomlands. I USA, roten till terrorismen, får man tycka och tänka det man inte får tycka och tänka offentligt i Sverige. I USA har de inga Magnus & Magnus avlönade av Krigsmakten men däremot två terroristexperter vid namn Robert A. Pape och James K. Feldman, anställda och avlönade av Universitetet i Chicago, närmare bestämt för dess projekt ’säkerhet och terrorism’. Om dessa två och deras forskning lär ni inte få höra i svensk mainstrem-media. Ty de har kommit fram till att terrorismen grundar sig i USA:s ockupationer, inte på religiös fundamentalism. ”Simply put, military occupation accounts for nearly all suicide terrorism around the world since 1980.” En sådan kunskap är inte önskvärd bland makthavare, mainstream-media och Krigsmakt i Sverige. En sådan kunskap vore därmed rena självmordet för Magnus & Magnus liv i den svenska mediala offentligheten. En sådan kunskap skulle ofelbart leda till ett skarpt ifrågasättande av Sveriges stöd, militärt och genom vapenförsäljning, till USA:s imperialistiska krig.

Robert A. Pape och James K. Feldman gav nyligen ut en bok Cutting the Fuse där de samlat sina rön. Boken fick inte alls det mottagande en bok med samma slutsatser skulle ha fått i Sverige. Boken mottogs med respekt av många namnkunniga och inflytelserika USA-potentater. På nätet kan man också läsa bokens första femton sidor – en introduktion. Redan där får man mycket klart för sig vad de US-amerikanska terroristexperterna dragit för slutsatser. Bland annat följande:

Throughout these years, many have presumed that the root cause of the terrorist threat confronting us is Islamic fundamentalism—a religiously motivated hatred of American and Western values among a tiny fringe of Muslims scattered across the globe, and not related to any foreign or military policies by the United States or its allies. The idea that terrorists were willing to kill themselves to achieve religious martyrdom independently of any political goal seemed to explain why Islamic fundamentalists would commit suicide attacks, a tactic that appeared to reinforce just how much “they hate us.”

As this book shows, the Madrid and London terrorist bombings of 2004 and 2005, respectively, and numerous plots against Americans were specifically inspired by the invasion of Iraq. The more we’ve gone over there, the more they’ve wanted to come over here…

If collection of comprehensive data, reasoned assessment of the facts, and debate about how information we have fits or does not fit alternative explanations can help reduce suicide terrorism even modestly, this is all worth the effort.

Prior to 9/11, the expert debate on the causes of suicide terrorism was divided largely between two explanations, religious fanaticism and mental illness. In the years after 9/11, new research on who becomes a suicide terrorist showed that virtually none could be diagnosed as mentally ill, while many were religious and, most striking, nearly all emerged from communities resisting foreign military occupation.

In brief, the new research finds the following.

1) Strong confirmation for the hypothesis that military occupation is the main factor driving suicide terrorism.

Although each of the major suicide terrorist campaigns is important, perhaps the most urgent finding within specific campaigns concerns the recent abrupt spike of suicide terrorism in Afghanistan, where starting in early 2006 the number of suicide attacks suddenly rose from a handful to over 100 per year. The key reason was United States and NATO military deployments, which began to extend to the Pashtun southern and eastern regions of the country beginning in late 2005. In 2006, the United States pressured Pakistan to deploy large military forces in the Pashtun areas of western Pakistan, which also led to a large increase of suicide attacks in the country. In effect, the more the United States and its military allies have militarily occupied the Pashtun homeland, the more this has inspired suicide terrorism to end the occupation.

2) Strong evidence for new hypotheses about the causes of transnational suicide terrorism.

Transnational suicide terrorism is a classic instance of individuals with multiple national loyalties to different stable communities of people associated with a territory, distinctive culture, and common language, one loyalty for their kindred community and another for their current country of residence, in which the loyalty for their kindred community wins out. However, these dueling loyalties do not exist in a vacuum, but are powerfully influenced by external circumstances. Specifically, the hierarchy of competing national loyalties can be strongly influenced by which community, the kindred or local, is most under threat. The hierarchy of multiple loyalties is not an a priori weighting among demographic factors such as place of birth, current residence, ethnicity, or religion, but is often constructed by circumstances in the international environment that shape individuals’ perceptions of the relative importance of their loyalties, most particularly the level of threat to the different communities valued by the individuals. Hence, the foreign military occupation of kindred communities can compel individuals with multiple loyalties to adopt a hierarchy that privileges the kindred community over the local one.

3) Important evidence for the value of a new approach to more effectively combat suicide terrorism, likely to improve the effectiveness of already well-known solutions.

Given the close association between foreign occupation and suicide terrorism, the goal of thwarting the rise of the next wave of suicide terrorism will likely require a major shift in military strategy by those target states with a military presence in foreign areas.

Så länge Sverige stödjer USA:s ockupationer och massmord så kommer vi alla att få vara beredda på att utsättas för vedergällning. Det är inget konstigt eller onaturligt att man slår tillbaka om man själv blir slagen eller attackerad. Det enda vi kan göra är att bilda opinion och försöka påverka våra makthavare så att Sveriges stöd, det militära och försäljningen av vapen, till USA upphör. Tills vi lyckas med det får vi räkna med att vi kan råka ut för ett bombattentat. Jag vill ändå vädja till alla potentiella attentatsmän och -kvinnor att ni riktar era attacker med omsorg. Jag finner det oacceptabelt att döda urskillningslöst – lika oacceptabelt som jag anser att det är att döda ockyldiga civila i Afghanistan, Irak eller var det nu kan vara – därför uppmanar jag er att rikta era eventuella attacker mot platser där våra makthavare uppehåller sig, så att de som har ansvaret också får ta det.

—–

Andra bloggar som skriver intressant!

Gör en klar åtskillnad mellan Israel och judar, judar!

”Nu handlar det om att göra en klar åtskillnad mellan Israel och judar, och vi vet att många har problem med det.”

Så säger förre Ekot-chefen, nuvarande ordföranden för Svenska kommittén mot antisemitism, Willy Silberstein till tidningen Dagen.

Nu visar det sig att Willy Silberstein och kollegan i Svenska kommittén mot antisemitism Jonathan Leman inte själva vill göra någon åtskillnad mellan judar och Israel. För i stället för att klart och tydligt göra åtskillnad mellan sig själva som judar och staten Israel går de till angrepp mot filosofen och vänsterpartisten Torbjörn Tännsjö:s artikel på Newsmill som just uppmanar judar att göra skillnad mellan sig och staten Israel i syfte att undvika antisemitism. Torbjörn Tännsjö skriver:

”When violent crimes are committed by fundamentalist Muslim groups Muslims all over the world are rightfully called to come forward to condemn the crimes — in order to show that these actions are not consonant with a reasonable Muslim belief. We see this over and over again. Now the time has come for Jews, individuals and organisations, to do the same, in order to obviate anti-Semitism. It is crucial that those who conceive of themselves as belonging to some kind of Jewish community condemn the illegal attack by the Israeli government on the Ships to Gaza, and that they denounce in the strongest terms the violent murders of many peace activists on the ships. The reason for this is of course that Israel defines itself as a Jewish state. The best way to contribute to this very reasonable cause is to take part in the rallies held all over the globe in protest.”

Medan Willy Silberstein angriper Torbjörn Tännsjö i en debattartikel i Svenska Dagbladet och klassar hans förslag som antisemitism så antisemitstämplas Tännsjö av Jonathan Leman i en minidebatt i radioprogrammet Studio Ett.
Antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit, antisemit. Visst kan det bli tjatigt!

Men det finns många goda exempel på judar som kan skilja på sig själva som judar och apharthaidstaten Israel. Dessa judar – som getts det smädande epitetet ”självhatande judar” av  de Israel-identifierande judarna  – tar tydligt avstånd från Israels brott mot mänskligheten, mot ockupation av Plaestina, mot förtryck och massmord på palestinier samt mot Israels ständiga brott mot FN:s resolutioner.
Internationellt hörs hedervärda judar som Noam Chomsky och Naomi Klein, och i Sverige hör vi Henry Ascher och Dror Feiler protestera mot Israels illdåd. Dessa hedervärda, humanistiska och moraliska judar är de bästa krafter mot antisemitism som står att finna i en värld där de högljudda och inflytelserika Israel-identifierande judarna ger sitt oreserverat stöd till Israels krigsförbrytelser.

Willy Silberstein, Jonathan Leman och deras organisation Svenska kommittén mot antisemitism samt andra pro-israelsika organisationer som Svensk Israel-information, med flera, ger sitt fulla stöd till Israel och Israels folkrättsbrott.
När Israel bombade Gaza sönder och samman förra året så höll Israels lobbygrupper manifestationer för att visa sitt stöd till folkmordet i Gaza. Svensk Israel-information publicerar ett av talen som hölls i Stockholm den 11 januari 2009. Och i Malmö var Judiska församlingen ute och demonstrerade till stöd för Israels terror mot befolkningen på Gaza.
Efter att Malmö:s judiska församling demonstrerat sitt stöd till dödandet av palestinier önskade Malmö:s kommunalråd Ilmar Reepalu, precis som Torbjörn Tännsjö idag, att judiska församlingen skulle inse sitt eget ansvar för att det väcks upprörda känslor mot judar i gemen om judiska organisationer stöder Israel:s terrorkrig. Så här uttryckte sig Ilmar Reepalu i Skånska Dagbladet:

”Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler.”

Ilmar Reepalu:s insikt och stillsamma uppmaning till Malmö:s judisak församling resulterade i att Israel-lobbyn fick sätta dagordningen i Sveriges medier, vilket resulterade i att Reepalu fick löpa gatlopp. Att diskutera sakfrågan – varför judar stödjer den Israeliska förtryckarregimen – ville ingen från Israel-lägret göra. Jag förväntar mig inte heller att Torbjörn Tännsjö:s insiktsfulla idé, för att motverka antisemitsim, får något gehör bland pro-Israeliska grupper. Att pro-Israeliska grupper ger sitt stöd till Israels brott är inget de vill ta ansvar för.

Uppenbarligen har många judar problem att göra skillnad mellan sig själva och staten Israel. Eller…

  • är det så illa att Israel-stödjande judar inte ser några problem med folkmord och rasism så länge det inte är de själva som är offer?
  • är det så illa att Israel-stödjande judar tycker det är acceptabelt med  rasistiskt grundat förtryck och massmord så länge det är den ”judiska staten” Israel som är förövare och bödel?

USA och Nazityskland – grenar på samma träd

Naomi Klein knyter ihop trådarna i sin nya bok Chockdoktrinen. Den ekonomiska doktrin som Milton Friedman och hans lärjungar förespråkar och som världen över drivs igenom med hjälp av CIA:s statskupper och USA:s militära interventioner kräver våld. Det är en ekonomisk politik med korporativistiska (fascistiska) förtecken som gynnar storföretag och ett litet antal politiker på den stora arbetande massans bekostnad. Därför går den politiken inte att genomdriva med demokratiska medel. Den arbetande befolkningen accepterar helt enkelt inte att tvingas leva under förtryck och i armod.

För att hindra kritiska röster och sociala rörelser använder USA och klientstaterna utrensningar av oliktänkande, precis som Nazityskland fängslade och avlivade fackföreningsrepresentanter, socialister och kommunister. För USA och klientstaterna är det därför viktigt att veta vilka medborgare man har emot sig och vilka som är för. Man förstår att genom att hålla koll på människors telefon- och internetkommunikation kan man i förebyggande syfte sammanställa listor över de som måste interneras, eller värre, i händelse av att USA önskar införa sin korporativistiska ekonomisk politik i något land.

När USA gav makten över Indonesien till Soharto 1965 hade CIA en dödslista med 5000 vänsteranhängare som de ville ha dödade. Sohartos militär kryssade av det ena namnet efter det andra och återrapporterade sitt arbete till CIA som var nöjda. Indonesien leddes fram till CIA:s statskupp av en folkvald president vid namn Sukarno som var sin tids Hugo Chaves. Nu är det Chaves som USA och media runt om i värden vill se avsatt för att storföretag ska kunna återta de oljekällor som Chaves nationaliserade. Chavez ”anti-amerikanska” syfte var att inkomsterna från Venezuelas naturtillgångar skulle gagna hela nationen och inte enbart ett litet antal utlandsägda storföretag.
Samma utrensningar som i Indonesien har förekommit i alla andra länder där USA tillsatt marionettregimer för att kunna införa den för amerikanska storföretag så lukrativa korporativistiska politiken. Brasilien, Argentina och Chile bland andra. Man kan se dagens till synes urskiljningslösa fängslande av muslimer som en utrensningsaktion. Det som de tillfångatagna muslimerna har gemensamt, om något, är att de inte accepterar USA:s överhöghet över deras länder eller den politik som USA vill påtvinga dem. USA och media kallar dem terrorister precis som politiska motståndare blev kallade terrorister i Brasilien, Argentina, Chile och Indonesien.

Den tortyr som, då liksom nu, används mot meningsmotståndarna avser att personlighetsförändra dem. Avsikten är att ta ur dem socialismen och den känsla för det gemensamma som präglar motståndarna till den nyfascistiska ekonomiska politiken. Tortyroffren ska bli individualister som bara tänker på sig själva. Den tortyr som används för detta utvecklades under 1950-talet av psykologen Ewan Cameron som var finansierad av CIA. Cameron utförde sina försök på helt oskyldiga mentalpatienter som hamnade på hans klinik med lindriga psykiska åkommor men lämnade den med grava psykiska störningar. Samma sker med de muslimer som sitter fängslade i USA:s tortyrfängelser runt om i världen. Många har nu blivit mentalt skadade och retarderat till något som liknar barndom. Fängelserna börjar därmed likna dårhus.

Som en följd av nazistiska utrensningar antog FN:s generalförsamling den 11 december 1946 enhälligt en resolution som förbjöd folkmordshandlingar, det vill säga gärningar genom vilka ”rasmässigt bestämda, religiösa, politiska och andra grupper förintas helt eller delvis”. Inkluderingen av politiska grupper ströks två år senare efter krav från Stalin. Därför lever nu vi som är öppet motståndare till USA:s nyfascistiska ideologi under hot.
Under andra världskriget internerade Sverige kommunister och kommunistsympatisörer i läger så de var samlade vid eventuell tysk ockupation. Jag tror inte att Sverige och dess säkerhetstjänster är mer intresserade av att skydda antifascister nu än då. De uppgifter som insamlas vid telefon- och internetavlyssning i Sverige kommer säkerligen väl till pass som bytesmedel säkerhetstjänster emellan och kanske har man redan en file hos CIA…

Läs mer: