logo

Magnus Berg – Motbild.Se

Min bild av världen

Fiskeläget Helgumannen på Fårö

Fotografi, Gotland - söndag 23 augusti 2015

150820-014_bw

150820-015_bw

Gjorde en resa på Fårö i veckan. Bl a besöktes Helgumannen fiskeläge på västra Fårö.

Jag närmade mig Helgumannen längs stranden söderifrån. Och det var en jäkla tur för de ljudupplevelser som fått uppmärksamhet på Gotland.
När jag närmade mig redskapsboden som syns längs till höger på den nedre bilden hörde jag konstiga ljud inifrån den. Jag blev väldigt konfunderad. Dels hördes ett ljud som kunde vara någon typ av bevattning. Dels ett knarrande ljud som kunde vara ett djur, en fågel.
Av vattenljudet att döma började jag tänka att någon odlade cannabis i boden. Men då kunde jag inte fatta knarrandet. Så mitt nästa antagande var att det var något djur instängt i boden. Då blev jag upprörd.
Så det var en hel del tankar och funderingar som passerade genom mitt huvud där på stranden. Men tyvärr så lämnade jag Helgumannen genom att gå mot parkeringen. Och där fanns facit: En skylt. Det var ett ljudkonstverk jag hade hört.
Tänk om jag hade anlänt till Helgumannen och ljudkonstverket så som de flesta gör; från parkeringen. Då hade hela upplevelsen bara blivit löjlig. Då hade jag fått facit direkt och sedan på plats utanför redskapsboden bara hört ljud som inte skulle satt min fantasi i det minsta rörelse. För hur kul och spännande är det att lyssna på ljudkonstverk egentligen?

Skriv kommentar


Illa med intelligensen och tankeverksamheten på Gotland?

Gotland - torsdag 18 juni 2015

150516-001 Billigt! 🙂 Endast 175 000 kr – 210 000 kr för en oinredd bod på 12 resp 15 kvm. Måste ses! 🙂

Min granne hade för ett par dagar inne en insändare i Gotlands Tidningar. Hon skrev:

Ska Sudret bli en förort?

Varför tänker man inte långsiktigt? Gotland med sin unika natur med alvarsmark, med vackra stränder som ändrar skepnad beroende var du promenerar i väg längs kusten. Att få känna den frihet som det innebär att stå och följa havets rörelser, den friheten vill kapitalister sakta men säkert ta ifrån oss ”infödda”.

Vad gör man då? Jo, man bygger ut vattennätet, bygger reningsverk men åt vem då? Inte för att vi gotlänningar saknar vatten utanför turister så att de kan bygga sina i många fall helt malplacerade hus och bo här några månader. sen åker de hem igen men vi blir kvar här och ser alla hus som gapar tomma i nästan elva månader. En ytterst liten del skriver sig här på Gotland. När alla har byggt färdigt här på Sudret så kommer det att se ut som vilken förort som helst. Hus intill hus med bygator emellan.

Helt plötsligt en dag börjar man kanske undra vart Gotlands vackra och lite vilda ö tagit vägen. Då är det försent mina vänner! Gotland har blivit som vilken förort som helst. Tror ni verkligen att en turist (utan hus) vill besöka en tätort som är likadan som den de lämnat hemma på fastlandet?

Gotlands fria och vackra natur är borta! Inga strövområden etcetera. Ni markägare har tjänat miljoner på att sälja marken som nu liknar förorten. Är man så penninghungrig att man offrar sin underbara ö då är det illa.
Politiker använder sig av sitt mantra att det gynnar hela Gotland, att vi ökar befolkningsstatistiken. Tror ni på det ni själva säger då är det illa med intelligensen och tankeverksamheten.

Anita Ståhle

Andemeningen och budskapet är exakt detsamma som i Mats Björcks insändare för fyra år sedan. Det är naturen och kulturlandskapet som är det som lockar människor att besöka och bosätta sig på Gotland.

Anitas insändare bemöttes snabbt av en replik från centerpartisten Torsten Gislestam. Han skrev:

VA-systemet viktigt hela året

Vill Anita Ståhle att Sudret skall läggas ner? Skall vi som bor och bygger här leva i ett slags museitillvaro? Själv är jag storsuderbo av födsel och ohejdad vana sedan nära 75 år. Jag har under nära fyrtio år arbetat för en positiv utveckling av vår bygd, bland annat i olika kommunala befattningar. Jag har upplevt hur denna bygd sakta men säkert reducerat sin befolkning från 2 000 personer 1951 till dagens knappt 900. Jag har upplevt hur skolor försvunnit, hur gårdar lagts ner och inte minst hur svårt det kan vara att få bygglov beviljade.
Att regionen vill bygga ut va-systemen för våra besökare är ett det mest groteska påstående jag hört på mycket länge, hur kan man påstå något sådant?
Vi politiker har arbetat för att en utbyggnad måste göras för att vårt näringsliv skall utvecklas och att fler människor skall kunna bo och arbeta här hela året.
Vi kommer alltid att kunna erbjuda vacker natur med stora strövområden så länge det finns artiga och belevade gotlänningar som förmår arbeta för dess bibehållande.
Det hade varit klädsamt om insändarskribenten kunde ge oss något eller några alternativ, just nu är byggande, besöksnäring och boskapsskötsel med vidhängande öppna landskap våra huvudnäringar. Till sist, ta gärna del av de planarbeten som gjorts för att på allt sätt försöka utveckla och inte avveckla vår del av Gotland. För sådana vänner bevare oss.

Torsten Gislestam (C)
Hamra

Därmed bekräftar han Anitas tes att det är illa med intelligensen och tankeverksamheten bland öns politiker.

Torsten skriver att han under nära fyrtio år, bland annat i olika kommunala befattningar, arbetat för en positiv utveckling av vår bygd och under den tiden har befolkningen minskat från 2000 till knappt 900 invånare. Är det denna befolkningsminskning Torsten menar vara en positiv utveckling? Eller är han så dum, rent av korkad, att han tror att samma utvecklingsideér han hållit fast vid under åren, och som bevisligen misslyckats, någon gång i någon framtid ska visa sig bära frukt? Det är ju så det verkar. En intelligent människa tror inte att en lösning som misslyckats under decennier helt plötsligt ska leda till framgång.

Torsten skriver dessutom att det är mycket groteskt att påstå att kommunen vill bygga ut va-systemen för våra besökares skull. Därmed visar Torsten att han inte besitter kunskaper i ett ämne där han väljer att kritisera Anita skarpt. Det visar på dåligt omdöme. Hade Torsten läst Långsiktig plan för VA – utbyggnad på Gotland 2014-2022 så kunde han ha besparats sig nesan att stå med dumstruten på huvudet. Där kan man nämligen läsa:

Det avloppsreningsverk som finns i Burgsvik har idag kapacitet för 1000 pe, vilket inte är tillräckligt för avloppsförsörjningen på Storsudret under sommarsäsongen.
/…/
Även den kommunala vattenförsörjningen är otillräcklig sommartid.

Kapacitetsutbyggnaden är alltså, precis som Anita skriver, påbjuden av ett behov som orsakas av sommargäster och turister. Kapaciteten räcker till för de bofastas behov.

Känslan för estetik och humana behov är inte stor bland exploateringsförespråkarna i bygden. En anonym diktare på orten beskrev till och med ljudet från en motorsåg som ”sången från sågen”. Då förstår man att de, precis som Torsten, inte ser skillnad på kalhygge eller landskap med fula malplacerade hus utkastade lite varstans i det klassiska vackra gotländska kulturlandskapet och vacker natur med stora inbjudande strövområden. Att inte se öns skönhetsvärden, vilka är öns utan konkurrens främsta attraktionskraft, är inte alls belevat. Det är obegåvat och vägen till att ytterligare utarma Gotland, eftersom ön förlorar sin lockelse som attraktivt boende och besöksmål p.g.a. exploateringen. Hade exploateringen inte bara givit negativa effekter på landskap och t. ex. i form av ökade priser utan även givit positiva effekter såsom ökad befolkning och ökad medelinkomst (Gotland har bland Sveriges lägsta medelinkomster) så hade jag förstått exploateringsförespråkarna. Men det kan jag inte utifrån de nedslående resultat som även Torsten skriver under på. Så det är uppenbarligen illa med intelligensen och tankeverksamheten på Gotland.

Efter detta så kan det vara upplysande att läsa min statistiksamling om Turismens extremt överdrivna betydelse på Gotland.

1 kommentar


Pigge Werkelin har placerat ”drömbyn” i Oskarshamn

Gotland - söndag 20 juli 2014

Drömbyn vid norra infarten till Oskarshamn

Drömbyn vid norrra infarten till Oskarshamn

Drömbyn vid norrra infarten till Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn vid Kvastmossens industriområde strax utanför Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Drömbyn i Påskallavik en ort strax söder om Oskarshamn

Att kalla någon av ovanstående samling villavagnar för drömbyn tyder på skruvad smak. Hade de kallats mardrömsbyn hade jag däremot inte höjt på ögonbrynen, det hade ju varit med sanningen överensstämmande.

Mer text kommer… förmodligen… kanske… Då kommer jag troligen att skriva att Pigge skulle behöva hjälp med att sälja in mardrömsbyarna av Gotlands Tidningars chefredaktör Ulf Hammarlund. Han gjorde en sådan markandsföringsinsats åt Pigge när han som nytillträdd chefredaktör, under en halv dag, var på bjudresa på Pigges anläggningar. Som tack skrev han en krönika med rubriken Här skulle det inte göra ont att bo.
Men det var ju inget fel på en sådan mutresa. Enligt Hammarlunds svar på min insändare jag skrev som reaktion på det etiska övertrampet så var det jag som inte kunde något om journalistik.
Om dettta hoppas jag få inspiration till att skriva mer lite senare. Just nu, i denna sekund, vill jag bara få upp bilderna. Och vila.

1 kommentar


Utanför Roma och Ljugarn på Gotland – fotografier från idag

Fotografi, Gotland - måndag 14 juli 2014

140714-001

140714-002

Var hos veterinären i Roma idag. Vädret var lurigt. Men då blir det ofta intressant fotoväder. Däremot blev det till att sitta i bilen en knapp timme i Roma eftersom regn behagade infinna sig när vi skulle gå runt lite i väntan på besöket hos veterinären.

Efter besöket hos veterinären i Roma åkte vi mot Ljugarn. Jag trodde inte att det skulle bli uppehållsväder där. Med det blev det. Till och med sol en stund.

Ljugarn är nog Gotland mest utvecklade ort. I begreppet utvecklad lägger jag då den betydelse som är den gängse bland exploateringsförespråkarna på Gotland;
Det är jävligt tätbebyggt och att nästan alla hus står tomma nästan hela året.
Det ödet kommer att bli Gotlands och gotlänningarnas öde om exploateringsförespråkarna får bestämma, så som de nu får göra. Att skapa arbeten och möjligheter för fler att bo och verka året runt på Gotland tycks inte vara något som de snabba pengarnas gamar är intresserade av. Hänsynslös exploatering och fastighetsspekulation är deras utvecklingsmodell.

1 kommentar


Turismens extremt överdrivna betydelse på Gotland

Gotland - tisdag 8 juli 2014

En granskning av turismens gästnätter, ekonomi och arbetstillfällen.

Gästnätter-Gotland_i_siffror-2014

Illustrationen och citatet ovan är hämtat ur den av kommunen utgivna skriften Gotland i siffror år 2014.

Totalt tillbringades 834 000 gästnätter år 2013 i hotell, stugbyar, vandrarhem, campingar samt privata boenden som förmedlats genom komersiella förmedlare.
Av hotellboende är 50 % fritidsresenärer, dvs turister. 29 % av hotellgästerna är affärsresenärer, resterande 21 % torde alltså även de vara resenärer som reser i tjänsten.
I siffran 1 930 000 resenärer med färja och flyg ingår även bofasta.

Logiintäkter-Tillväxtverket

Illustrationen ovan är hämtad ur Tillväxtverkets skrift Fakta om svensk turism år 2013.

Som synes så gav dessa 834 000 gästnätter boendeintäckter motsvarande 4 816 kronor per invånare på Gotland.

Om man jämför antalet gästnätter med det antal nätter invånarna på Gotland tillbringar på sin ö så framstår turismens betydelse för Gotland som minst sagt blygsam.

Inrikesresor-Tillväxtverket

Utlandsresor-Tillväxtverket

Illustrationerna ovan är hämtad ur Tillväxtverkets skrift Fakta om svensk turism år 2013.

De boende på Gotland är som framgår extremt hemkära. De reser inte gärna bort från sin ö. För att jämföra 834 000 gästnätter med hur många nätter de boende på Gotland tillbringar på ön så gör jag det enkelt för mig. Jag räknar med att de tillbringar alla årets dagar och nätter på sin hem-ö. 57 161 personer gånger 365 nätter blir 20 863 765 (tjugo miljoner åtta hundra sextiotre tusen sju hundra sextiofem) nätter. Det är lite mer än 834 000, vilket var antalet gästnätter. Det är exakt 25 gånger mer. Men visst; några nätter är trots allt även de boende på Gotland borta från sin hem-ö.  Men det är väldigt svårt att tänka sig att turismen skulle kunna konsumera, och spela en ekonomisk roll, som är ens i närheten, ens nämnvärt i närheten, i förhållande till vad de bofasta konsumerar och spenderar under sina vardagsliv på Gotland.

Även den ekonomiska statistik som finns angående vad turister och sommargäster beräknas konsumera relativt till Gotlands Bruttoregionalprodukt (BRP) visar på att turismens och sommargästernas betydelse för Gotland överdrivs våldsamt här på ön.

Eftersom jag från undersökningsföretaget Resurs fick höra att Gotland kommun inte längre är villiga att betala för deras undersökningar om turism och sommargästers uppskattade konsumtion så inleder jag med att plocka fram lite äldre siffor för att därefter komma med nyare.

”Under 2006 var inflödet (den s.k. turistkronan) cirka 1,47 miljarder kronor att jämföra med Gotlands bruttoregionalprodukt (BRP) för 2004: 13,2 miljarder kr.”

Citatet ovan är hämtat ur Gotlands kommuns skrift Vision Gotland 2025.

I turistkronan ingår både rena turister och sommargäster (fritidshusägare/-hyrare). Sommargäster beräknas konsumera relativt lite. Nedan redovisas beräkningar som Turismens Utredningsinstitut har gjort för ett decennium sedan [Ur Kongresshall på Gotland – 2004] angående dygnsutlägg för olika turistkategorier.

Utländska kongressbesökare 2 800 kr
Affärsresenärer 1 516 kr
Fritidsresenärer på hotell 1 340 kr
Stugbygäster 440 kr
Kryssningsgäster en dagsbesök 390 kr
Vandrarhemsturister 330 kr
Campinggäster 235 kr
Boende hos släkt och vänner 220 kr
Boende i fritidshus 140 kr

När jag nu letat efter aktuella uppgifter så hittade jag en artikel i tidningen Expressen från mars 2013. Enligt den så har undersökningsföretaget Resurs beräknat att turisterna som besökte Gotland spenderade 1,7 miljarder år 2012. För att få reda på om sommargäster ingick i beräkningen ringde jag Resurs. Men personen jag pratade med hade inte koll på artikeln, som hade ett drygt år på nacken. Men som han sade: Även sommargäster är turister.

En uppgift som jag med säkerhet kan fastslå är att Gotlands BRP 2011 (senaste tillgängliga uppgiften hos SCB) var 16,496 miljarder kronor. Alltså nästan 10 gånger så mycket som Resurs uppskattade gotlandsturisternas konsumtion till. Eller om man vänder på det: Gotlandsturisterna stod för 10-11 % av den samlade konsumtionen av varor och tjänster på Gotland år 2012. Inget att bli imponerad över.

sysselsatta i turismberoende branscher-2012

sysselsatta män o kvinnor i turismberoende branscher-2012

Antal arbetsställen 2013 efter näringsgren

Illustrationerna ovan är hämtade från Regionfakta.com, där Gotlands kommun själv bekostar innehållet.

Turismbranscher, inklusive detaljhandeln som står för drygt hälften, gav sysselsättning åt 11,5 procent av de arbetande på Gotland år 2012.

Jag har nu gått igenom turismens gästnätter, ekonomi och arbetstillfällen och det finns ingen anledning att vara imponerad. Snarare har en all anledning att känna sig lurad av hur turismen framställs här på Gotland. Turismen är inte så enormt viktig som det hela tiden sägs. Däremot har kommunen och de boende stora utgifter för turismen. Det tänke jag skriva om härnäst.

2 kommentarer